Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekvesterlåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11
Selander-Selby
12
tärläkare, slutligen (1897-1908) regementsläkare vid
Svea lifgarde. 1. (B-d.) 2. R- T-dt.
Selander, Hjalmar, teaterledare, f. 2 juli 1859 i
Fässbergs socken, Bohuslän, var skådespelare vid
olika sällskap 1878-89 och har sedan 1890 fört egna
sällskap i landsorten (’till en början i Finland) samt
därunder förvärfvat sig en hedersplats genom gedigen
spellista, som upptagit dramer af bl. a. Björnson,
Ibsen, Strindberg, Maeterlinck och Hauptmann. Flera
af våra bästa dramatiska artister ha utbildats hos
honom. Han blef 1916 hedersordf. i Svenska landsortens
teater-ledarförening. Bland de betydande roller
han själf utfört märkas Daniel Hjort, Grefve Trast i
"Ära", Cyrano de Bergerac, Stockman i "En folkfiende",
Macbeth och Bräsig i "Lifvet på landet".
Selangor [səlāŋgå’ə], Salangor, en under
brittiskt protektorat stående malajstat på
västra sidan af Malakka, mellan Perak i n.,
Pahang och Sungei Ujong i ö. samt Negri Sembilan
i s. Omkr. 8,175 kvkm. 294,035 inv. (1911), de
fleste inflyttade kineser. Landet har synnerligen
rika tennmalmslager, som jämte opium bilda statens
förnämsta inkomstkälla. Dessutom odlas kautschuk i
stor mängd, sago, kaffe, te, peppar, kakao, socker
m. m. Den viktigaste hamnen är Klang, belägen vid
en flod med samma namn, 22 km. från dess mynning och
genom en 32 km. lång järnväg förenad med hufvudstaden
Kuala-Lumpor, säte för en engelsk chief secretary, som
sorterar under guvernören i Straits settlements. Se
f. ö. Malajiska skyddsstaterna. (J. F. N.)
Selanik, turkiska namnet på Saloniki.
Selaparang. Se Lombok.
Selasljus, tekn. Se Glödljus, sp. 1353.
Selaön, en af Mälarens största öar, tillhörig Selebo
härad, Södermanlands län, omges af Tynnelsöfjärden
i v., Grönsöfjärden i n., Prästfjärden i
ö. samt Kolsundet och dess fortsättningar Flarn,
Stallarholmssundet och Vaxängsfjärden i s. Arealen af
S. ensamt är 91,32 kvkm., af S. inom administrativa
gränser, d. v. s. med tillhörande småöar (inberäknadt
äfven Mårrarön, som numera är landfast förenad med
Tosterön, men ingår i Öfverselö socken), 102,16
kvkm. Berggrunden är öfvervägande gnejs i v.,
granit i ö.; gränsen utgöres af den stora dalgång,
som i riktning n. v.–s. ö. genomgår hela ön från
Hornbyviken i n. och som fordom enligt traditionen
delat ön i två hälfter, ehuru dess högsta punkt
nu ligger 10,3 m. öfver hafsytan. Ön är småkuperad
med åkerfält omväxlande med mindre skogspartier. De
största höjderna nå 48 m. ö. och 33 m. v. om nämnda
dalgång. S. (under medeltiden Sila) har varit bebyggd
sedan urminnes tid, hvarom vittnar den utomordentliga
mängden af fornlämningar: graffält och grafhögar,
stensättningar, borglämningar, runstenar (ett
20-tal) m. m. Med kringliggande småöar: Ringsön
i ö., Obygden i s. ö., Lindö i n. samt Tynnelsö,
Segerön och Mårrarön (se ofvan) i v. är den delad
på två socknar: Öfverselö i v. och Ytterselö i ö.
Wbg.
Selb, stad i bajerska reg.-omr. Oberfranken,
i nordöstra Fichtelgebirge, vid
Oberkotzau-Eger-banan. 10,500 inv. (1910), mest
protestanter. S. har keramisk fackskola, flera
porslinsfabriker, sten-
huggerier samt tillverkning af maskiner, papper m. m.
(J F- N.)
Selbak. Se S eliebak.
Selbig, Elise, pseudonym för tyska författarinnan
Ch. S. L. W. von Ahlefeldt (se denna).
Selbjörnen, en 23,3s kvkm. stor, skoglös, klippig
ö, tillhörande Fitjars och Austevolds härad, s. om
Bergen, S. Bergenhus amt, Norge, med S. - f j o r d
och ökshammerens fyr (uppf. 1849). 671 inv. (1910).
K. V. H.
Selborne [se’lbon], earl af. Se P a l m e r l och 2.
Selbruten (Sadelbruten) kallas en häst,
som skadats genom olämplig eller för hästen ej
passande sele eller sadel, felaktig anspänning eller
öfveransträngning genom för tunga lass, tunga ryttare
eller packning. Skadorna kunna visa sig antingen som
ytliga sår genom öfverhudens afskaf-ning (hästen
har blifvit "bränd") eller som små kvisslor eller
bölder, hvilka brista och bilda sår (vanligen genom
orena putor, vojlockar eller andra filtunderlägg),
som stora mjuka svulster (blodvatten-svulster) eller i
svårare fall vid starkt och ihållande tryck som brand
i begränsade hudstycken, som intorka och afstötas,
efterlämnande djupa, svårläkta sår. - Jfr S a d e 11
r y c k. E. T. N.
Selbu, härad och socken s. ö. om Trondhjem kring östra
delen af S el bus j ö en (se d. o.), S. Trondhjems
amt, Norge. l,174,is kvkm. 4,350 inv. (1910). S. är
öfvervägande en fjälltrakt, men områdets midtpartier
utgöras delvis af välskött åkerjord eller skogklädda
backar vid älfven Neas nedre lopp. Kvarnstensbrott och
kopparfyndig-heter. Om Selbu kopparverk se Mera-ker.
K. V. II.
Selburg, befäst slott i Kurland vid Duna midt emot
den plats, där Evst skans sedan anlades, intogs 18
juli 1625 af Gustaf Adolf, hvarefter det omgafs med
palissader. I juni 1626 intogs S. af polackerna,
som sedermera sprängde slottet i luften. I okt. 1701
lät Dahlbergh slå en bro öfver floden vid S., som
då ånyo befästs och 1702 ytterligare förstärktes. I
juli 1704 anföllo ryssar och polacker förgäfves S.,
som Lewenhaupt dock senare på året lät rasera. Under
världskriget ha strider utkämpats i traken af S. i
maj och juni 1916. L.W:sonM.
Selbusjöen, största insjön i S. Trondhjems amt, Norge,
tillhör Selbus och Klsebus härad. 59,2 kvkm. Sjön,
som ligger 160 m. ö. h. och hvars största djup är 136
m., genomströmmas af Nea, sedermera kallad Nidelven
(se d. o.). S. omges af vackra fjäll och skogsåsar,
afbrutna af flacka, välodlade partier, bland
hvilka särskildt märkes kyrkplatsen Selbustranden.
K. V. H.
Selbustranden. Se Selbusjöen.
Selby [se’lbi], stad i engelska grefsk. York, West
Riding, vid den segelbara floden Ouse och flera
järnvägslinjer. 9,048 inv. (1911). Skepps-byggeri,
garfverier och segeldukstillverkning. Af det
forna benediktinklostret återstår en kyrka (från
1000-talet), en af de arkitektoniskt intressantaste
klosterkyrkorna i England. Af eldsvåda 1906
skadades den allvarsamt, men har restaurerats.
(J- F. N.)
Selby [se’lbi], viscount, adelstitel för den liberale
engelske politikern William Court Gul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
