Macedonien, under sitt välde, och han befann sig redan på vägen dit, då han mördades af sin trolöse skyddsling Ptolemaios Keraunos (280). Han efterträddes af sin son Antiochos Soter, till hvilken han redan under sin lifstid afträdt såväl rikets östra provinser som sin unga gemål Stratonike, en dotter af Demetrios Poliorketes. S. kan lika litet som de öfrige diadocherna fritagas från hejdlöst maktbegär och eröfringslystnad, men han utmärkte sig tillika genom mildt och rättrådigt sinnelag och prisas som den kungligaste bland alla Alexander den stores fältherrar. Han var stor äfven som statsman, och på samma gång, som han nitälskade för helleniserandet af sitt vidsträckta rike, visade han mycket undseende för de olika folkens nationella egendomligheter, särskildt deras religionsbruk. — S. II Kallinikos (”den segersälle”; 246—226 f. Kr.) råkade i strid med Ptolemaios III (Euergetes) i Egypten. Han vann till en början flera segrar, hvilka förvärfvade honom hans tillnamn, men blef till slut slagen och måste afstå en del af sina besittningar. Dessutom låg han i fejd med sin broder Antiochos Hierax, som ville åt sig upprätta ett eget välde i Mindre Asien. — S. III Soter (”frälsaren”), äfven kallad Keraunos (”blixten”), den förres son (226—223 f. Kr.), blef mördad i sitt eget läger under ett fälttåg mot konung Attalos i Pergamon. — S. IV med tillnamnet Filopator (”den faderälskande”; 187—176 f. Kr.) mottog sitt rike i mycket förminskadt skick till följd af faderns, Antiochos III:s, olyckliga krig mot romarna. Han hade att kämpa äfven med inre svårigheter och blef mördad af sin minister Heliodoros. — S. V mördades kort efter sin tronbestigning (123) af sin egen moder. - S. VI Epifanes (”den lysande”) kom på tronen år 97 f. Kr. och regerade några år, hufvudsakligen upptagen af strider med andra tronpretendenter. A. M. A. Selaukos’ epok. Se Kronologi, sp. 43. Selfaktor, eng. self-actor, periodisk spinnmaskin, som själf åstadkommer öfvergångarna mellan de olika spinnperioderna. Jfr Bomullsindustri, sp. 1060. Selfgovernment [seˈlfgaˈvənmənt], eng., själfstyrelse (se d. o. och Gneist, sp. 1362). Selfmade [seˈlfme͡id], eng., själfgjord. — Selfmade man [mäˈn], en man, som genom egen kraft arbetat sig upp i världen från en ringa ställning (är ”sin egen lyckas smed”). Selfoss, vattenfall i Rösaaen, Hemnes härad, Nordlands amt, Norge, kommer från Rösvandet. Tills. med närliggande forsar torde S. genom reglering kunna lämna omkr. 100,000 hkr. S. tillhör norska staten. K. V. H. Selgas y Carrasco [i -skå], José de, spansk författare, f. 1824 i Lorca (Murcia), d. 1882 i Madrid, kabinettssekreterare under Martinez de Campos och moderat politiker, uppsatte ”El Padre Cobo”, som fick stort politiskt och litterärt inflytande, och blef senare hufvudredaktör för ”La Espana”. S. var fulländad verskonstnär, spontan och individuell, af sin tid mycket öfverskattad, men har senare blifvit orättvist underskattad. Stort bifall rönte hans diktsamlingar La primavera och Estío (1850-59), hvarefter följde Hoyas sueltas, viajes alrededor de varios asuntos, Más hoyas seultas (1861 o. 1866), Delicias del nuevo paraíso, Libro de memorias m. m. Han skref därjämte ett stort antal romaner. Ad. H-n. Selichot [-chåt; plur.; sing. selicha], hebr., botpsalmer. Se Rabbinska språket och litteraturen, sp. 818. Selicianer, sekt. Se Paulicianer, sp. 265. Selicki [seli'tski], Johan Alexander. Se Kotosjichin, G. Seligenstadt, fordom Mutinheim, stad i storhertigdömet Hessen, prov. Starkenburg, vid Main och Hanau--Eberbach-banan. 4,911 inv. (1910). Realprogymnasium. Tobaks-, kemisk o. a. industri; brunkolsgrufva. Där fanns ett af Einhard (se d. o.), Karl den stores biograf, 825 grundlagdt kloster (sekulariseradt 1802), i hvars vackra kyrka Einhard och hans gemål Imma ligga begrafna. J. F. N. Seligersjön l. Ostasjkovsjön (ry. Seliger-ozero), insjö på Valdaihöjden i ryska guv. Novgorod och Tver, 205 m. ö. h. 222 kvkm. Dess vatten föres genom Selizjarovka till Volga. Ryska naturforskarsällskapet har där en biologisk sötvattensstation. På en af sjöns många öar, Stolbin (Stolobenski), ligger Nilklostret, egnadt minnet af en eremit Nil på 1500-talet, ett af ryska kyrkans många helgon, och en berömd vallfartsort. På en halfö ligger staden Ostasjkov. (J. F. N.) Seligman [se'ligmon], Edwin Robert Anderson, amerikansk nationalekonom, f. 25 april 1861 i New York, blef 1884 juris doktor och lärare samt 1891 ord. professor i nationalekonomi och finansvetenskap vid Columbia universitet. Han var en bland stiftarna af och 1902-04 ordf. i American economic association samt har uppsatt tidskr. "Political science quarterly" och är fortfarande en af dennas redaktörer, hvarjämte han redigerar de af universitetets statsvetenskapliga fakultet utgifna studierna, mestadels gradualafhandlingar. Bland hans arbeten må nämnas The continuity oj economic thought (1886), Two chapters of the mediaval guilds oj England (1887), The shifting and incidence of taxalion (1892; 3:e uppl. 1910; öfv. till flera språk), Progressive taxation in theory and praclice (1894; 2:a uppl. 1908), Essays in taxation (1895; 8:e uppl. 1913; öfv. till flera språk), The economic interpretation of history (1902; 2:a uppl. 1907; öfv. till ry., jap. o. a. språk), Principles of economics (1905; 6:e uppl. 1913), The crisis of 1907 in the light of history (1908), The income tax (1911) och den i "Econ. journal" 1903 införda uppsatsen Some neglected british eco-nomists. Som teoretisk nationalekonom tillhör S. den psykologiska 1. gränsnytteskolan, och han har i sin framställning bemödat sig att ge värdeläran en central, allt behärskande ställning. I sin mycket uppmärksammade skrift om den ekonomiska historietolkningen modifierar han den marxistiska historiematerialismen. Ifrågavarande tolkning innebär, enl. S., att ekonomiska förhållanden ingalunda uteslutande, men väl i öfvervägande grad bestämma samhällslifvets utveckling. S. torde kunna karakteriseras som en af samtidens främste skatteteoretiker. Utgående från grundsatsen, att det är lika mycket vår skyldighet att underhålla staten som att underhålla oss själfva, haf dar han, att hvarje individ skall beskattas i öfverensstämmelse med sin förmåga att betala skatt. Denna bärkrafts-