Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seligmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Seligmann-Selinus
28
princip gör S. till en ifrig anhängare af
inkomstskatten. I teorien gynnsamt stämd för den
progressiva beskattningen, har han dock starka
praktiska betänkligheter mot densamma. Ehuru
utpräglad motståndare till den af Henry George
(se d. o.) framställda single-tax-lärsm,
förordar han tilläggsbeskattning af jorden,
och detta särskildt af sociala välfärdshänsyn.
B. H. T.
Seligmann, Georg S of u s, dansk målare, f. 1866 i
Köpenhamn, blef efter någon tids universitetsstudier
elev af F. Schwartz, Kröyer och Tuxen, har målat
interiörer med eller utan figurer, däribland Söndag
i Thorvaldsens museum, Skulptur (en rad byster från
samma museum), Hos prästen (alla dessa 1888), alla i
Hirschsprungs museum, som eger äfven Lergods (1898)
och utmärkta porträtt af målarna N. Skovgaard (1890)
och F. Peder sen (1891). Bland S:s öfriga arbeten
märkas Musikrummet i Student j öreningen (1889,
tillhör nämnda förening), En musikafton (med Frans
Ne-ruda som hufvudperson, 1906), flera motiv från
Bruges och andra städer i Belgien samt utmärkta kopior
efter Fr. Hals. G-g N.
Selim, turkiska sultaner. 1. S. I} med tillnamnet J
a v u s, "den obeveklige", en af osmanernas största
sultaner, f. 1467, d. 1520, bemäktigade sig regeringen
1512 efter att ha störtat sin fader, Bajasid II,
samt förgiftat såväl honom som fem brorsöner och två
bröder. Invecklad i krig med det schiitiska Persien,
besegrade han schahen vid Tjaldiran 1514 samt eröfrade
Armenien, västra delen af Aserbeidjan, Kurdistan och
Mesopotamien. Han vände sig därefter mot mamlukerna
i Egypten, slog dem vid Däbik i Syrien 1516 samt
intog Syrien, Palestina och Egypten. Efter slaget
vid Heliopolis drog S. 1517 in i Kairo, som därefter
genom aftagande kommersiell betydelse föll tillbaka
för Konstantinopel. Som beskyddare öfver Mekka och
Medina antog han titeln kalif. Genom anläggandet af
en arsenal i Konstantinopel grundlade han Turkiets
sjömakt. - 2. S. II, kallad Mest, "fyllbult", den
förres sonson, f. 1524, d. 1574, efterträdde 1566 sin
fader Sulejman II. Han var svag och njutningslysten
och öfverläm-nade styrelsen åt sin utmärkte storvesir,
Sokolli, som förde segerrika krig såväl emot Ungern
som emot Venezia och Persien. - 3. S. III, ende sonen
till sultan Mustafa III och en kraftfull man, f. 1761,
d. 1808, besteg tronen 1789, slöt freden i Sistova med
Österrike 1791 samt måste genom freden i Jassy (1792)
till Ryssland afträda Krim, delar af Bessarabien och
Kubanområdet äfvensom landsträckan mellan Bug och
Dnjestr. Han kufvade ett uppror i Syrien och Egypten
samt anslöt sig vid Napoleons infall i Egypten till
England och Ryssland genom att förklara Frankrike
krig. Efter Bonapartes seger vid Abukir 1799 slöt
S. fred med Frankrike för att egna sig åt sitt rikes
inre frågor, öfvertygad om nödvändigheten af
en genomgripande reform i Turkiets förvaltning
och härväsen, inrättade han ett statsråd med en
regeringspresident, bildade en krigskassa, en
militärskola och började organisera hären efter
europeiskt mönster. Dessa åtgärder framkallade
emellertid starkt missnöje, särskildt hos
ja-nitscharerna, och sedan de yttre förvecklingarna
ledt till ett krig med Ryssland och England i slutet
af 1806, utbröt ett uppror i hufvudstaden 29 maj 1807,
hvarigenom S. afsat-tes och Mustafa IV utropades
till sultan. Då en af S:s anhängare, den segerrike
generalen Mustafa Bairakdär, följande år ryckte in
i Konstantinopel för att återuppsätta S. på tronen,
var denne redan strypt. Bairakdär anställde ett stort
blodbad på Selim IILs mördare, men måste slutligen i
nov. 1808, hårdt ansatt af janitscha-rerna, spränga
sig i luften. l-3. (L- M. B.)
Selinder, Anders, balettmästare, teaterledare, f. 4
nov. 1806 i Stockholm, d. där 6 nov. 1874, utbildades
vid K. teatern och var premiärdansör där 1829-46
samt balettmästare 1835-45 och 1851-56. Han höll
barnteater, som utförde smärre tal- och sångpjäser, i
Davidsons norra paviljong (vid Drottninggatan) 1858-61
och på Ladugårdslandsteatern 1861-66; vid denna scen
var han sedan meddirektör 1870-71. Bland hans elever
märkas Rob. Sjöblom, Anna De Wahl, Frans Ho-dell
och Knut Tivander. S. var danslärare vid Karlbergs
krigsskola i mer än 30 år. Han komponerade med smak
en mängd baletter, bl. a. Syl-fiderna och Blommorna,
samt införde på scenen våra svenska folkdanser,
särskildt i Dahlgrens "Verm-ländingarne".
Sellnum L., löt., ett till fam. Umbellijerce,
underfam. Apioidece, hörande släkte af högväxta
örter. Bladen äro 2-3-dubbelt, parbladigt delade
i smala, nästan jämbreda ändflikar. Blommorna
äro hvita, sitta i mångstråliga, dubbla flockar,
hvilkas gemensamma svepe snart faller af, hvaremot
det enskilda svepet kvarsitter. Den glatta dubbla
frukten är aflång-äggformig, med kullriga ryggar
och 10 vingade åsar. Å våra skogsängar, helst nära
stränder, växer här och där S. Carvifolia, krus-frö,
som har hela stjälken fårad med hinnaktiga, hvassa
kanter. O. T. S. (G. L-m.)
Selinur, astron., en af småplaneterna.
Selinus (grek. 2ehvovg), nu Selin un t e, forngrekisk
koloni på Siciliens sydvästra kust, nära floden af
samma namn (nu M o d i o n e), i närheten ?f det
nuv. Castelvetrano, anlades 628 f. Kr. af dorer
från det sicilianska Megara. Den blomstrande staden
låg från 580 f. Kr. i ständig fejd med grannstaden
Segesta (se d. o.) och blef efter växlande krigslycka
409 f. Kr. härjad af Segestas bundsförvanter,
kartagerna. Under första puniska kriget vardt den
alldeles förstörd och dess befolkning öfverförd till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
