Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seligmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Sella gestatoria-Sellén
34
de fingo sitta vid offentliga förrättningar, medan
öfriga medborgare stodo, utom naturligtvis de, som
måste sitta, t. ex. sekreterare och andra. Vanligen
ställdes stolen på en upphöjning, tribunal. Äfven
vid de offentliga spelen begagnade de därtill
berättigade den kuruliska stolen. Denna måste
vara lätt, utan ryggstöd och hopfällbar. öfriga
funktionärer, t. ex. kvestorerna och domarna i
qucestiones perpetuce, som ej hade rätt till sella
curulis, fingo begagna ett slags ämbetsstolar, som
kallades subsellia (fig. 2). Jfr K u r u l i s k. J-
C. Sella gestatöria, lat. (it. sédia gestatoria),
Påfven Leo XIII i sedia gestatoria.
bärstol, särskildt den, i hvilken påfven bäres i
procession (se fig.).
Sellasia (grek. 2sÅÅaoia), stad i forngrekiska
landskapet Lakonien, vid Oinus, 12 km. n. om Sparta,
bekant genom Kleomenes III:s (se denne) nederlag år
222 f. Kr. (J. F. N.)
Se’lla tuYcica (lat., "turksadeln"), anat. Se
Hjärnbihang.
Sellberg, Daniel, läkare, f. 23 aug. 1855 i Falun,
d. 3 juni 1916, aflade maturitetsexamen i Falun 1875,
blef med. kandidat 1882 och licentiat 1887. Efter
åtskilliga förordnanden dels som stipendiat i
Fältläkarkåren, dels som civil läkare blef han
1888 biträdande läkare vid Växjö hospital, 1897
asylläkare vid Lunds asyl och 1899 asylläkare vid
Uppsala asyl. Han utnämndes 1900 till öfverläkare
vid Härnösands hospital, men transporterades 1904
i samma befattning till det då nyanlagda hospitalet
och den därmed förenade asylen utanför Vänersborg,
där han kvarstod till 1915, då han som pensionsmässig
erhöll afsked. Synnerligen intresserad för sitt kall
och begåfvad med stor organisationsförmåga, var S. på
sin tid en af de för-
Trvckt den 29/9 16
nämste läkarna på sinnessjukdomarnas område och intog
som ledare af en bland de största vårdanstalterna
för sinnessjuka en framstående plats. R- w-
Selle [se’lle], Christian Gottlieb, tysk läkare, f. 7
okt. 1748 i Stettin, d. 9 nov. 1800 i Berlin, hette
eg. Sel \3 blef efter studier i Göttingen med. doktor
1770 i Halle på afh. Methodi febrium natu-ralis
rudimenta, utgaf 1773 det äfven utomlands berömda
arbetet Rudimenta pyretologm methodicce och verkade
sedan 1777 som läkare i Berlin, där han författade
de ryktbara Medicina clinica (1781) och Neue beyträge
zur natur- und arzneywissen-schajt (3 bd, 1782-86) med
beaktansvärda utredningar af barnsängsfebern. S. var
lifmedikus hos Fredrik II och sedan 1798 direktor vid
Colle-gium medico-chirurgicum. 1790 blef han led. af
svenska Vet. akad.
Sellebak L S e l b a k, ett ö. om Glommen beläget
fabriksdistrikt i Borge härad, Smaalenenes amt,
Norge, och i n. omedelbart gränsande till Fredrikstads
stadsområde. 1,557 inv. (1910). K.V.H.
Sellén, Nils Fredrik, militär, gymnast, f. 6 juni
1859 å Utterud, Nors socken, Värmlands län, blef
1879 student i Göteborg, 1880 underlöjtnant vid
Älfsborgs regemente, där han, 1900 utnämnd till
kapten i armén, avancerade till kapten 1903, och blef
1909 major vid Första lifgrenadjär-regementet, men
öfverflyttades s. å. till regementets reserv. 1914
blef han öfverstelöjtnant i armén. Hans egentliga
verksamhetsområde kom emellertid att bli det
gymnastiska. Efter att ha idkat studier i England
(1881) och Frankrike (1883) och sysselsatt sig
med gymnastik i Göteborg (1884 -85), genomgick han
1886-89 Gymnastiska centralinstitutet, under det sista
elevåret anställd som extra lärare, och 1889-91 idkade
han sjukgym-nastisk verksamhet i Frankrike. Sedan 1893
var S. extra lärare för centralinstitutets manliga
elever i gymnastik och fäktning, 1900-06 äfven för
de kvinnliga i den pedagogiska gymnastikens praktik
och teori samt i allmän rörelselära. 1906 blef han
ord. lärare i friskgymnastik samt 1909 professor och
öfverlärare i detta ämne och samtidigt institutets
föreståndare. Vid sidan af sitt arbete vid institutet
verkade S. som gymnastiklärare vid flera af Stockholms
läroverk samt var (1902-09) gymnastikinspektör vid
Stockholms stads folkskolor och (1907-09) föreståndare
för Svenska lif räddningssällskapets simskola
(Stockholms stads bad- och siminrättning). Sedan 1909
har han varit inspektör för gymnastiken vid landets
undervisningsanstalter och sedan 1914 konsulent
inom Läroverks- och Folkskolöfverstyrelserna i
frågor rörande fysisk fostran. I flera utländska
utställningar och kongresser med fysisk fostran
till uppgift har S. deltagit som officiellt
ombud, han var led. af kommittén för Gymnastiska
centralinstitutets omorganisation (1910-12) och
i 1914 års gymnastik- och idrottskommitté samt är
bl. a. ordf. i Internationella och v. ordf. i Svenska
förbundet för fysisk fostran. Sedan flera år är S. en
af redaktörerna för "Tidskrift i gymnastik" samt har
skrifvit artiklar och inlägg i gymnastiska ämnen. Af
hans verksamhet och uttalanden framgår som syfte,
att man bör göra Lings verk till hela folkets egendom,
till en integrerande del i all vår ungdoms uppfostran,
att ungdomens kroppsöfningar måste
25 b. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
