33 Sella gestatoria-Sellén 34 de fingo sitta vid offentliga förrättningar, medan öfriga medborgare stodo, utom naturligtvis de, som måste sitta, t. ex. sekreterare och andra. Vanligen ställdes stolen på en upphöjning, tribunal. Äfven vid de offentliga spelen begagnade de därtill berättigade den kuruliska stolen. Denna måste vara lätt, utan ryggstöd och hopfällbar. öfriga funktionärer, t. ex. kvestorerna och domarna i qucestiones perpetuce, som ej hade rätt till sella curulis, fingo begagna ett slags ämbetsstolar, som kallades subsellia (fig. 2). Jfr K u r u l i s k. J- C. Sella gestatöria, lat. (it. sédia gestatoria), Påfven Leo XIII i sedia gestatoria. bärstol, särskildt den, i hvilken påfven bäres i procession (se fig.). Sellasia (grek. 2sÅÅaoia), stad i forngrekiska landskapet Lakonien, vid Oinus, 12 km. n. om Sparta, bekant genom Kleomenes III:s (se denne) nederlag år 222 f. Kr. (J. F. N.) Se'lla tuYcica (lat., "turksadeln"), anat. Se Hjärnbihang. Sellberg, Daniel, läkare, f. 23 aug. 1855 i Falun, d. 3 juni 1916, aflade maturitetsexamen i Falun 1875, blef med. kandidat 1882 och licentiat 1887. Efter åtskilliga förordnanden dels som stipendiat i Fältläkarkåren, dels som civil läkare blef han 1888 biträdande läkare vid Växjö hospital, 1897 asylläkare vid Lunds asyl och 1899 asylläkare vid Uppsala asyl. Han utnämndes 1900 till öfverläkare vid Härnösands hospital, men transporterades 1904 i samma befattning till det då nyanlagda hospitalet och den därmed förenade asylen utanför Vänersborg, där han kvarstod till 1915, då han som pensionsmässig erhöll afsked. Synnerligen intresserad för sitt kall och begåfvad med stor organisationsförmåga, var S. på sin tid en af de för- Trvckt den 29/9 16 nämste läkarna på sinnessjukdomarnas område och intog som ledare af en bland de största vårdanstalterna för sinnessjuka en framstående plats. R- w- Selle [se'lle], Christian Gottlieb, tysk läkare, f. 7 okt. 1748 i Stettin, d. 9 nov. 1800 i Berlin, hette eg. Sel \3 blef efter studier i Göttingen med. doktor 1770 i Halle på afh. Methodi febrium natu-ralis rudimenta, utgaf 1773 det äfven utomlands berömda arbetet Rudimenta pyretologm methodicce och verkade sedan 1777 som läkare i Berlin, där han författade de ryktbara Medicina clinica (1781) och Neue beyträge zur natur- und arzneywissen-schajt (3 bd, 1782-86) med beaktansvärda utredningar af barnsängsfebern. S. var lifmedikus hos Fredrik II och sedan 1798 direktor vid Colle-gium medico-chirurgicum. 1790 blef han led. af svenska Vet. akad. Sellebak L S e l b a k, ett ö. om Glommen beläget fabriksdistrikt i Borge härad, Smaalenenes amt, Norge, och i n. omedelbart gränsande till Fredrikstads stadsområde. 1,557 inv. (1910). K.V.H. Sellén, Nils Fredrik, militär, gymnast, f. 6 juni 1859 å Utterud, Nors socken, Värmlands län, blef 1879 student i Göteborg, 1880 underlöjtnant vid Älfsborgs regemente, där han, 1900 utnämnd till kapten i armén, avancerade till kapten 1903, och blef 1909 major vid Första lifgrenadjär-regementet, men öfverflyttades s. å. till regementets reserv. 1914 blef han öfverstelöjtnant i armén. Hans egentliga verksamhetsområde kom emellertid att bli det gymnastiska. Efter att ha idkat studier i England (1881) och Frankrike (1883) och sysselsatt sig med gymnastik i Göteborg (1884 -85), genomgick han 1886-89 Gymnastiska centralinstitutet, under det sista elevåret anställd som extra lärare, och 1889-91 idkade han sjukgym-nastisk verksamhet i Frankrike. Sedan 1893 var S. extra lärare för centralinstitutets manliga elever i gymnastik och fäktning, 1900-06 äfven för de kvinnliga i den pedagogiska gymnastikens praktik och teori samt i allmän rörelselära. 1906 blef han ord. lärare i friskgymnastik samt 1909 professor och öfverlärare i detta ämne och samtidigt institutets föreståndare. Vid sidan af sitt arbete vid institutet verkade S. som gymnastiklärare vid flera af Stockholms läroverk samt var (1902-09) gymnastikinspektör vid Stockholms stads folkskolor och (1907-09) föreståndare för Svenska lif räddningssällskapets simskola (Stockholms stads bad- och siminrättning). Sedan 1909 har han varit inspektör för gymnastiken vid landets undervisningsanstalter och sedan 1914 konsulent inom Läroverks- och Folkskolöfverstyrelserna i frågor rörande fysisk fostran. I flera utländska utställningar och kongresser med fysisk fostran till uppgift har S. deltagit som officiellt ombud, han var led. af kommittén för Gymnastiska centralinstitutets omorganisation (1910-12) och i 1914 års gymnastik- och idrottskommitté samt är bl. a. ordf. i Internationella och v. ordf. i Svenska förbundet för fysisk fostran. Sedan flera år är S. en af redaktörerna för "Tidskrift i gymnastik" samt har skrifvit artiklar och inlägg i gymnastiska ämnen. Af hans verksamhet och uttalanden framgår som syfte, att man bör göra Lings verk till hela folkets egendom, till en integrerande del i all vår ungdoms uppfostran, att ungdomens kroppsöfningar måste 25 b. 2