35 Sellergren-Sellés förenas med fördjupad undervisning i vården af kroppens hälsa och kraft och bli en praktisk tillämpning däraf och att gymnastiklärarna böra bli uppfostrare i ordets vidsträcktaste bemärkelse. Sellergren, Peter Lorens, väckelsepredikant, f. 9 april 1769 i Jönköping, d. 11 maj 1843 i Hälleberga, son till en pistolsmed, blef 1788 student i Lund och väckte redan där uppseende genom sina hänförande predikningar, merendels improvisationer, på samma gång som han var en uppburen skåltalare vid studenternas fester. Prästvigd 1794, kallades han till domkyrkoadjunkt i Yäxjö och blef "allas förtjusning'', men föll alltmer för stadslifvets förförelser, i synnerhet när han genom bekantskap med upplysningslitteraturen blifvit vacklande i sin religiösa tro. Han skickades ut på landsbygden, men blef snart en drinkare, som af alla förklarades obotlig. 1811 valdes han till komminister i Hälleberga, Älghults pastorat. Då han där fortsatte sitt oordentliga lefnadssätt, anklagades han 1814 inför konsistorium. Skammen väckte hos honom en så djup ånger, att han vardt en alldeles ny människa och "brann af begär att rädda om möjligt hela verlden". Sålunda kom han att under sin återstående lefnad, under loppet af tjugunio år, utöfva ett ofantligt stort inflytande som predikant och själasörjare samt gaf upphofvet till en vidt kring sig gripande religiös rörelse. Efter 1814 åtnjöt S. särskildt bland allmogen ett nästan apostoliskt anseende, och på stiftets prästerskap inverkade han mycket. Själf utgaf han en samling Andeliga sånger (1834; 5:e uppl. 1862) samt Utdrag ur bref i andeliga ämnen (3 dlr; 1839-43; 2:a uppl. med titeln Bref i andeliga ämnen, 1853-62). Efter hans död utkommo tre samlingar predikningar (1845, 1883). S. var dock ojämförligt mera betydande som improvisatör än som skriftställare. Se Hj. Lyth, "Ropande röster" (1908). (E. M. R.) Sellergren. 1. Gustaf Adolf L., ingenjör, teknisk lärare, f. 5 juni 1855 i KristvalLa socken, Kalmar län, är son till kyrkoherden Johan Peter S., som, emedan han studerade till präst, fick tillstånd af väckelsepredikanten P. L. S. (se denne) att upptaga dennes namn. S. utexaminerades från Tekniska högskolans mekaniska afdelning 1878 och hade därefter anställning vid åtskilliga verkstäder i England från 1878 till 1884, då han återvände till Sverige. Han inträdde nu på den tekniska lärarbanan, först vid Tekniska elementarskolan i Borås, sedan vid Tekniska högskolan i Stockholm, där han 1891 blef t. f. och 1899 ord. professor i mekanisk teknologi. S. var 1888-1909 äfven öfverlärare vid Tekniska skolan i Stockholm. S. är led. af Landtbruksakad. sedan 1899. - 2. A x e l H u g o S., den föregåendes broder, operasångare, f. 6 dec. 1861 i Kristvalla socken, Kalmar län, studerade vid kon- servatoriet i Stockholm 1879-82 och var 1884- 1908 anställd vid K. operan, där han med sin omfångsrika kraftiga och mörkfärgade basröst och imposanta gestalt gjorde god tjänst i en mängd, roller. Bland dem må nämnas Sulpice i "Regementets dotter", Plumket i "Martha", Marcel i "Hugenotterna", Guvernören i "Don Juan", Me-fistofeles i "Faust" Kasper i "Friskytten", Alvise i "Gioconda", Hunding i "Valkyrian", Daland i "Flygande holländaren", Landtgrefven i "Tannhäuser", Kung René i "Jolantha" och Colline i "Bohéme". Han var 1895-1908 styrelseled, i K. teatrarnas pensionsinrättning. 1. G. H-r. 2. A. L. (E. F-t.) Selleri, bot. Se A p i u m. Sellerirätter, kokk. Stjälk och rötter af Apium graveolens (se Apium) användas dels till sallat, dels till verkliga maträtter. Af stjälken, som, medan den är frisk och spröd, äfven kan ätas rå, göres med olja, salt, peppar, vinättika och senap en god sallat. Äfven roten (rotselleri, selleri-rofvan) kan skuren i skifvor användas på samma sätt. Stjälken kan kokas med buljong eller stekas, stufvas med eller utan oxmärg; den kan lagas till ragu; den är utmärkt till kompott. Rotselleri kan kokas och nyttjas som puré till kött eller soppa, den kan fyllas med färs, anrättas med tryffelsås o. s. v. T. o. m. fröna kunna komma till användning för att sätta smak på soppa. Selleri är med sin aromatiska och aptitretande smak af stor betydelse för det finare köket. Sellers, William, amerikansk ingenjör, f. 1824 i Delaware county, Pennsylvania, d. 1905. Se Axellager och S k r u f. Sellés [seljers], E u geni o, spansk dramatiker, f. 1844 i Granada, där han en tid var guvernör. S. var på 1860-talet en flitig medarbetare i pressen, och de värdefullaste artiklarna från denna verksamhet har han i bokform samlat under titeln La politica de capa y espada. Tilllika med Echegaray och Gaspar behärskade S. en lång tid den spanska scenen, ehuru hans produktivitet icke är stor (omkr. ett tjugutal pjäser). S. är en inspirerad lyriker och elegant verskonst-när, hvilket framträder i alla hans arbeten, af hvilka de förnämsta äro La torre de Talavera (1877), Maldades que son justicias (1878), El nudo gordiano (s. å.), som af kritiken fick betyget att vara en af de bästa produkterna af spansk dramatisk konst, El cielo 6 el suelo (1880), Las esculturas de carne (1883), Las vengadoras (1884), en pendang till Dumas' "Demimonde", La vida piiblica (1885), El celosa de su imagen ö hacer mal por querer bien (1893), Los domadores (1896) och La mujer de Lolh (1902). S. har skrifvit äfven Narraciönes (1892) o. a.* I Spanska akad. tog han 1893 inträde med tal öfver El periodismo. Om S:s plats i det moderna spanska dramat se A. Hillman, "Om mö-