67 Semper aliquid haeret-Semstvo såsom grundad på behofvet och organiskt framväxande ur konstslöjden och handtverket, åt hvilka han alltid egnade det lifligaste intresse. Efter S:s utkast utförde hans son Manfred, som utbildats i faderns skola, Dresdens nya teater (1871; se afbilH-ning i art. Byggnadskonsten, pl. XIX). S. gaf ritningar äfven till storartade teatrar för München och Rio de Janeiro, men de blefvo ej uppförda. 1871 flyttade han till Wien. Där gaf han uppslagen till hof museerna och Hofburgteatern. De långvariga förberedande arbetena - där Wienarkitekten K. v. Hasenauer medverkade - ledde ej till slutligt resultat, förrän S. af sjuklighet måste lämna dem. Hasenauer utförde sedan byggnaderna med betydligt afvikande från den ursprungliga planen. Både som teoretiker och som utöfvande arkitekt är S. utvecklingens, framstegens målsman. Efter hans död utgåfvos Bauten, entwiirje und skizzen (1881) samt Kleine schriften (1884). Mo-nogr. af Lipsius (1880), Hans Semper (s. å.) och Manfred Semper ("Hasenauer und S.", 1895). 2. Karl S., den föregåendes brorson, tysk zoolog, f. 1832 i Altona, d. 1893 i Würzburg, blef 1868 där professor i zoologi och jämförande anatomi samt 1872 därjämte direktor för zoologisk-zootomiska institutet. Bland hans- arbeten må framhållas Die Philippinen und ihre bewohner (1869), Reisen im archipel der Philippinen (10 bd, med bidrag af andra, 1870-1906), Die verwandt-schaftsbeziehungen der gegliederten tiere (1875) och Die naturlichen existenzbedingungen der tiere 12 bd, 1880). Med ett öppet bref uppträdde han 1877 som motståndare till Haeckel. 1. C. Pv. N. (G-g K.) 2. L-e. Se'mper a'liquid hseret, latinskt ordspråk, "alltid stannar något kvar" (af förtalet). Se'mper hormo bo'nus tiro est, lat., en bra karl är alltid nybörjare, d. v. s. en bra karl tror sig aldrig vara mästare, citat från Martialis, 5, 81. Se'mper idem, lat., alltid densamme. Semper sunt ötia pi^ris, lat., "den late har alltid ferier". Sempertuppa, bot. Se Primula. Sempervire'nt (af lat. sefmper, alltid, och vi-rcre, grönska), bot., ständigt grönskande, vintergrön. Sempervirenta träd och större buskar förekomma i allmänhet endast i länder med mildt klimat, utan eller med föga snö; undantag från denna regel göra de flesta barrträd. Som exempel på svenska vintergröna buskar kunna nämnas ljung, lingonris, linnéa, mjölon, skvattram, ryl, murgröna, mistel och kråkbär. Bland allmänt odlade buskar med öfvervintrande blad märkas singrön, Rhododendron, mahonia. kristtorn och buxbom. Många lågväxta örter, som ej skadas af snötryck eller en uttorkande vind, äro hos oss vintergröna, t. ex. blåsippa, sten-söta, vintergröna, källkrasse, vårfryle, äg, m. fl. Hos många af de vintergröna växterna finnas skyddsanordningar mot snötryck och uttorkning. Hos Rhododendron böja sig bladskaften, när temperaturen sjunker under 0° så, att bladskifvorna hänga rätt ned, hvarigenom ett farligt snötryck undgås, och dessutom rullas bladen ihop (liksom hos stensötan), hvilket minskar faran för uttorkning. Hos många äro bladen läderartade, med tjock öfverhud. G. L-m. Sempervivum L., bot., ett till fam. Crassulacece hörande släkte af örter, med köttiga blad, som äro samlade i rosett vid rothalsen, och spiralställda mindre blad på den blommande stjälken. Af de 50, till största delen i mellersta och södra Europas berg och på Kanarieöarna förekommande arterna finnes (urspr, odlad) i Sverige blott en, S. tectorum, Sempervivum tectorum (taklök), l rotstock med bladrosett och stjälkbas, 2 stjälkens öfre hälft i blom, 3 blomfoder och fruktanlag, 4 småfrukt 1. fröhus. taklök 1. huslök (se fig.), som har röda blommor i kvastlikt förgrenad blomställning af ensidiga ax. Den växer i Sverige här och där på klippor, från Skåne upp till Södermanland, samt var förr mycket planterad på torftaken, hvilka den ansågs skydda mot blixten; när åskstrålen träffade ett dylikt tak, förvandlades taklöken till mos och hindrade antändning. En mängd utländska arter odlas på stenpartier i trädgårdarna. O. T. S. (G. L-m.) Sempione [-å-], it. Se S i m p l o n. Se'mplice [-tjej, it., mus., enkelt, okonstladt. Sempoe [-pu], ö. SePasoeroean. Se^pre, it. (af lat. sefmper, alltjämt), mus., förekommer i flera sammansättningar, t. ex. s legato, alltjämt bundet, och s. crescendo, ständigt tilltagande. A. L.* Semprönius, ryktbar romersk ätt, omfattande en patricisk, Atratinus, och flera plebejiska familjer, bland hvilka den gracchiska blef mest berömd (se Gracchus). - 1. Tiberius S. Longus, romersk konsul 218 f. Kr., förlorade jämte sin medkonsul mot Kannibal slaget vid Trebia. Tre år senare besegrade han Hanno i Lukanien. - 2. P u b l i u s S. Tuditanus, romersk konsul, besegrade Kannibal vid Kroton 204 f. Kr. - 3. Sempronia, de båda Gracchernas syster, var Scipio ^Emilianus' maka. Semprönius och Ca'jUS, namn på två berömda romerska rättslärde, hvilkas namn af de romerske juristerna ofta användas som beteckningar för de processande parterna. 8e'msem, oriktig form för Ze'mzem (se Mekka). Semsenit. Se Sesam. Se7mstvo, ry. zemstvo, rysk distrikts- och gu-