Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senegalebenholts ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seniorat-Senna
96
jer begreppet rent (ränta) att omfatta olika slag
af öfverskottsinkomster, t. ex. från utomordentliga
’"’kropps- och själskrafter". Framställningen af
lönens och vinstens storlek innehåller en delvis
skarpsinnig, men just icke lyckad utveckling af
lönefondsteorien. För S. var nationalekonomien en
vetenskap, ej en konst. I stort sedt slutande
sig till whigpolitiken, intog S. en allmän
"laissez-faire"-ståndpunkt. - Efter S:s död utgåfvos
bl. a. Historical and philosophical essays (2
bd, 1865), Correspondence and conversations of
A. de Toc-queville with N. W. S. (2 bd, 1871).
B. H. T.
Seniorat (jfr Senior), jur. Se M a j o r a t.
Seniorskollegium. Se Senior.
Seniorskonvernt ("församling af de äldste"), i tyska
riksdagen och preussiska landtdagen ett utskott af
delegerade från fraktionerna, hvilket under ledning
af presidenten söker träffa fri öf-verenskommelse om
ärendenas blifvande behandling.
Senj, stad. Se Z en gg.
Senjehesten. Se S en j en.
Sen Jen, näst Hindö (se d. o.) Norges största ö,
1,596,18 kvkm. (250 kvkm. större än Öland) med 7,363
inv. (1910), ligger rakt n. om Narvik, n. ö. cm
Harstad, Tromsö amt. Genom den breda Solbergfjord
och den trånga ångbåtsleden Gisund skiljes S. från
fastlandet i ö., genom den breda Andsfjord från
Andöen is. v., genom Hillesöy och Kvalöyfjord från
Kvalöy i n. ö. Västra och delvis norra sidan af
S. tillhöra Norges vildaste kust-partier; tinnar af
ända till 1,000 m.; högsta fjället är B r e i t i n
d vid inre delen af Mef jord i n. öns sydvästspets
bildas af det egendomligt framspringande fjället
Senjehesten (800 m.), östkusten är lågländt
med odlade fält och löfskogs-kläJda åsar. Längs
nordvästra kusten, som vetter mot Norra ishafvet,
finns en rad större fiskelägen {Gryllefjord,
Holmenvaer, Havn, Mefjordvser, Bö-v;er o. a.).
K. V. H.
Se’njkov [-åff], kretsstad i ryska
guv. Poltava. 10,542 inv. (1897).
Senklapp, veter. Se Sensträckning.
Senklöfver, bot. Se Klöfver, sp. 373.
Senko’vskij, Osip-Julian Ivanovitj, rysk författare,
orientalist, af polsk börd, f. 1800, d. 1858, deltog
1819 i en beskickning till Kon-stantinopel och gjorde
därifrån en studieresa till Syrien och Egypten. Efter
anställning som öfversättare i utrikesministeriet
utnämndes han 1828 till professor i österländska
språk vid Petersburgs universitet. Hans samlade
verk (tr. 1859) upptaga 440 n:r, men äro ofta af
tvifvelaktigt värde; viktigast äro hans på turkiska
källor byggda undersökningar om hunnernas och
mongolernas historia samt österländska bidrag till
Polens historia ^jfr Berggren, J., sp. 1458-59). Som
ledare af "Biblioteka dlja tjtenija" Q833-58) väckte
han på sin tid stort uppseende genom sina under
märket Baron Brambäus författade romaner, noveller och
kåserier, mestadels hållningslösa och själfsvåldigt
fräcka, utan originalitet och tankedjup. Som
litteraturkritiker var han fullkomligt omdömeslös.
A-d J.
Senkrah, ArmaLeoretta (hette eg. Har k-n e s, som
hon vändt bakfram), amerikansk violinist, f. 1864 i
New York, d. 1900 i Weimar, elev af
Wieniawski, Vieuxtemps och Massart, erhöll 1881
första priset vid Paris’ konservatorium samt vann
från 1882 under konsertresor rykte för smakfullt och
poetiskt föredrag. Sverige besöktes af henne 1883. Hon
blef 1888 gift med en advokat Hoff-mann i Weimar.
A. L.*
Senkvartära tiden, geol. Se Kvartärpe-r i o d en,
sp. 384.
Senlis [saliV], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Oise ille-de-France), vid ån Nonette, 54
km. n. ö. om Paris. 5,781 inv. (1911; i hela kommunen
7,006). Arkeologiskt museum (i f. d. biskopspalatset),
bibliotek. Stenbrott, tillverkning af maskiner,
automobiler m. m. Gotisk katedral (se
Sydfasaden af katedralen i Senlis.
fig.), påbörjad på 1100-, fullbordad på 1500-talet,
med portal rikt smyckad med reliefer och statyer
och två torn, det ena stympadt, medan det andra
(78 m. högt) bär en utomordentligt vacker spira:
ruiner af ett slott, delvis från romartiden, hvilket
var kungligt residens från 500-talet till midten af
1500-talet, samt gallo-romerska stadsmurar, hvilka
äro 7 m. höga, 4 m. tjocka och omsluta en oval af
8,55 har samt äro jämte de i S:t Lizier (Ariége)
och Bourges de mest fullständiga i Frankrike;
äfven 16 af dess urspr. 28 torn äro tämligen
väl bibehållna. Kildebert anlade en andra mur
utanför denna, och dessa befästningar ökades eller
full-ständigades under Filip August, men först på
1400-talet fick staden sin nuv. gördel af murar
och vallar, af hvilka sistnämnda ännu återstår
hälften. Den andra hälften raserades 1827 och utgör
stadens förnämsta promenadplats. Staden egde ock ett
offentligt bad (som ej återfunnits) samt en amfiteater
(42 och 35 m. i diameter), sannolikt från 200-talet
och jämte den i Paris det enda monumentet af detta
slag i norra Frankrike. S. var som kungligt residens
en betydande stad under medeltiden och biskopssäte
från 400-talet till 1789.
Senna, Sennablad, Folium senna, farm., erhålles af
flera arter af släktet Cassia L. (se d. o.). De i
Sverige officinella bladen ("senna alexandrina")
insamlas af C. acutifolia Delile. Jämte denna art är
det i synnerhet C. angustifolia Vahl och C. obovata
Coll., som lämna s. k. sennablad, ehuru ej den hos oss
officinella sorten. Nämnda Cassiaarter äro buskar med
långa, böjliga, i toppen örtartade grenar, försedda
med stora parbladiga blad, som ha öronlika stipler och
3 till 9 par småblad hvilka äro enkla, helbräddade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
