Seniorat-Senna 96 jer begreppet rent (ränta) att omfatta olika slag af öfverskottsinkomster, t. ex. från utomordentliga '"'kropps- och själskrafter". Framställningen af lönens och vinstens storlek innehåller en delvis skarpsinnig, men just icke lyckad utveckling af lönefondsteorien. För S. var nationalekonomien en vetenskap, ej en konst. I stort sedt slutande sig till whigpolitiken, intog S. en allmän "laissez-faire"-ståndpunkt. - Efter S:s död utgåfvos bl. a. Historical and philosophical essays (2 bd, 1865), Correspondence and conversations of A. de Toc-queville with N. W. S. (2 bd, 1871). B. H. T. Seniorat (jfr Senior), jur. Se M a j o r a t. Seniorskollegium. Se Senior. Seniorskonvernt ("församling af de äldste"), i tyska riksdagen och preussiska landtdagen ett utskott af delegerade från fraktionerna, hvilket under ledning af presidenten söker träffa fri öf-verenskommelse om ärendenas blifvande behandling. Senj, stad. Se Z en gg. Senjehesten. Se S en j en. Sen Jen, näst Hindö (se d. o.) Norges största ö, 1,596,18 kvkm. (250 kvkm. större än Öland) med 7,363 inv. (1910), ligger rakt n. om Narvik, n. ö. cm Harstad, Tromsö amt. Genom den breda Solbergfjord och den trånga ångbåtsleden Gisund skiljes S. från fastlandet i ö., genom den breda Andsfjord från Andöen is. v., genom Hillesöy och Kvalöyfjord från Kvalöy i n. ö. Västra och delvis norra sidan af S. tillhöra Norges vildaste kust-partier; tinnar af ända till 1,000 m.; högsta fjället är B r e i t i n d vid inre delen af Mef jord i n. öns sydvästspets bildas af det egendomligt framspringande fjället Senjehesten (800 m.), östkusten är lågländt med odlade fält och löfskogs-kläJda åsar. Längs nordvästra kusten, som vetter mot Norra ishafvet, finns en rad större fiskelägen {Gryllefjord, Holmenvaer, Havn, Mefjordvser, Bö-v;er o. a.). K. V. H. Se'njkov [-åff], kretsstad i ryska guv. Poltava. 10,542 inv. (1897). Senklapp, veter. Se Sensträckning. Senklöfver, bot. Se Klöfver, sp. 373. Senko'vskij, Osip-Julian Ivanovitj, rysk författare, orientalist, af polsk börd, f. 1800, d. 1858, deltog 1819 i en beskickning till Kon-stantinopel och gjorde därifrån en studieresa till Syrien och Egypten. Efter anställning som öfversättare i utrikesministeriet utnämndes han 1828 till professor i österländska språk vid Petersburgs universitet. Hans samlade verk (tr. 1859) upptaga 440 n:r, men äro ofta af tvifvelaktigt värde; viktigast äro hans på turkiska källor byggda undersökningar om hunnernas och mongolernas historia samt österländska bidrag till Polens historia ^jfr Berggren, J., sp. 1458-59). Som ledare af "Biblioteka dlja tjtenija" Q833-58) väckte han på sin tid stort uppseende genom sina under märket Baron Brambäus författade romaner, noveller och kåserier, mestadels hållningslösa och själfsvåldigt fräcka, utan originalitet och tankedjup. Som litteraturkritiker var han fullkomligt omdömeslös. A-d J. Senkrah, ArmaLeoretta (hette eg. Har k-n e s, som hon vändt bakfram), amerikansk violinist, f. 1864 i New York, d. 1900 i Weimar, elev af Wieniawski, Vieuxtemps och Massart, erhöll 1881 första priset vid Paris' konservatorium samt vann från 1882 under konsertresor rykte för smakfullt och poetiskt föredrag. Sverige besöktes af henne 1883. Hon blef 1888 gift med en advokat Hoff-mann i Weimar. A. L.* Senkvartära tiden, geol. Se Kvartärpe-r i o d en, sp. 384. Senlis [saliV], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Oise ille-de-France), vid ån Nonette, 54 km. n. ö. om Paris. 5,781 inv. (1911; i hela kommunen 7,006). Arkeologiskt museum (i f. d. biskopspalatset), bibliotek. Stenbrott, tillverkning af maskiner, automobiler m. m. Gotisk katedral (se Sydfasaden af katedralen i Senlis. fig.), påbörjad på 1100-, fullbordad på 1500-talet, med portal rikt smyckad med reliefer och statyer och två torn, det ena stympadt, medan det andra (78 m. högt) bär en utomordentligt vacker spira: ruiner af ett slott, delvis från romartiden, hvilket var kungligt residens från 500-talet till midten af 1500-talet, samt gallo-romerska stadsmurar, hvilka äro 7 m. höga, 4 m. tjocka och omsluta en oval af 8,55 har samt äro jämte de i S:t Lizier (Ariége) och Bourges de mest fullständiga i Frankrike; äfven 16 af dess urspr. 28 torn äro tämligen väl bibehållna. Kildebert anlade en andra mur utanför denna, och dessa befästningar ökades eller full-ständigades under Filip August, men först på 1400-talet fick staden sin nuv. gördel af murar och vallar, af hvilka sistnämnda ännu återstår hälften. Den andra hälften raserades 1827 och utgör stadens förnämsta promenadplats. Staden egde ock ett offentligt bad (som ej återfunnits) samt en amfiteater (42 och 35 m. i diameter), sannolikt från 200-talet och jämte den i Paris det enda monumentet af detta slag i norra Frankrike. S. var som kungligt residens en betydande stad under medeltiden och biskopssäte från 400-talet till 1789. Senna, Sennablad, Folium senna, farm., erhålles af flera arter af släktet Cassia L. (se d. o.). De i Sverige officinella bladen ("senna alexandrina") insamlas af C. acutifolia Delile. Jämte denna art är det i synnerhet C. angustifolia Vahl och C. obovata Coll., som lämna s. k. sennablad, ehuru ej den hos oss officinella sorten. Nämnda Cassiaarter äro buskar med långa, böjliga, i toppen örtartade grenar, försedda med stora parbladiga blad, som ha öronlika stipler och 3 till 9 par småblad hvilka äro enkla, helbräddade,