Senna-Sennoner 98 fasta, läderartade och därför äfven efter torkning släta. Bladens form är hos C. acutifolia smalt och spetsigt äggrund, hos C. obovata trubbigt oval till omvändt hjärtlik. Från alla andra snarlika blad skiljas sennabladen genom sin sneda bas. Formen växlar f. ö. betydligt inom samma art och äfven på samma buske. Sennabuskarna tillhöra det afrikansk-arabiska vegetationsområdet. Nordligast träffas de på Sinaihalfön, vidare i öfre Egypten, Nubien, Kordofan, Dar-Fur och västerut i oasen Tuat i nordvästra Sahara samt i Syd-Afrika vid Sambesifloden och inom Kaplandet. Handelsvaran består nästan uteslutande af småbladen, mer eller mindre hela eller under transporten sönderbrutna. De viktigaste slagen af denna drog äro den hos oss officinella S. Alexandrina, vidare S. Tripoli-tana och S. Tinnevelly. Det första slaget kallas äfven p a 11 s e n n a (af it. appalto, förpakt-ning). Småbladen äro vanligen 2-3 cm. långa, mest hela; drogen är vanligen fri från skidor och andra inblandningar. S. Tripolitana, som kommer öfver Tripolis, dit den transporteras på kamelrygg genom Saharaöknen, består af samma slags blad som den förra sorten, men är på grund af de ständiga omlastningarna vanligen mycket söndersmulad. Efter produktionsorten kallas den äfven sudansk senna. Arghelblad af Solenostemma Arghel till fam. Asclepiadacece, som stundom finnas inblandade i den första sorten, förekomma däremot aldrig i den senare. S. Tinnevelly består af de 4-5 cm. långa, lansettlika småbladen flf C. angustifolia Vahl. Sorten har sitt namn efter en ort i södra delen af Västra indiska halfön, där den företrädesvis odlas. Andra handelsslag, såsom Bombaysenna, arabisk senna och S. salamecca, äro i allmänhet sämre sorter, som icke komma till Europa. Jamaicasenna, som begagnas i Västindien, utgöres af bladen af C. obovata Coll., som från Italien, där den förr odlades, öfverflyttats till Jamaica och där förvildats. Sennadrogen framkallar afföring. Den var länge föremål fö~ kemisternas undersökningar, utan att man kunde med visshet afgöra, hvilket ämne var orsak till denna verkan. En tid antogs det af Dragendorff framställda katartinet (cathartinet) L katartinsyran vara denna beståndsdel. Numera anses den medicinska verkan uppkomma därigenom, att vissa i drogen förekommande, sammansatta glykosider i tarmen sönderdelas och afspjälka verksamma antrakinonderivat, bland hvilka märkes det äfven i aloe och rabarberrot före-.kommande emodinet eller trioximetylantrakinon. HC l HC CH3 OH O OH V XXCH ^> OH Dessa ämnen, som hufvudsakligen verka på grof-tarmen, reta denna till förstärkt peristaltik och medföra därigenom snabbare och lösare afföring. Senna, särskildt i stora doser, framkallar ej sällan en för häftig retning med koliksmärtor, .stundom äfven kräkningar, beroende på närvaro i drogen af ett hartsartadt ämne, som kan Tryckt den G/w 16 aflägsnas genom utdragning med stark sprit. Senna ges i dos af l-4 gr., mest i form af infusion, särskildt det i farmakopén närmare angifna preparatet infusum sennce compositum, senna-te 1. sennets-te, som består af l d. sennablad. 2 dlr manna, l d. kalium-natrium-tartrat samt vatten intill 10 dlr infusion, som tages matskedsvis. Korinter ingå ej mer i den sammansatta sennainfusionen. Äfven används Syrupus Sennce mannatus, sennasirap med manna, som utom sennablad och manna innehåller äfven fänkål och socker och som ges teskedsvis åt barn. Vidare ingå sennablad i sammansatt lakrits-pulver, pulvis glycyrrhizce compositus, ett gulgrått pulver, som består af l d. tvättad svafvel-blomma, l d. fänkål, 2 dlr lakritsrot, 2 dlr senna-blad och 4 dlr mjölksocker; det ges som lindrigt laxermedel, l-2 teskedar på aftonen, då lös afföring vanligen inställer sig följande morgon. Förr var äfven ett s e n n a-("s e n n e t s-")m o s, electuarium Sennce, officinelit (se Mos). Se A f-förande medel. C. G. S. Senna (Sena), stad i portugisiska Öst-Afrika på Sambesis högra strand i en osund trakt. Omkr. 2,000 inv. (blott några få hvita). J- F. N. Sennablad, Folium sennce, bot. farm. Se Senna. Sennamos, farm. Se Mos och Senna. Sennar (Senaar, Djeziret-S. l. blott El-Djezīre, "ön"), provins i anglo-egyptiska Sudan, mellan Bahr el-abjad (Hvita floden) och Bahr el-azrak (Blå floden) samt dess biflod Rahad intill 12° n. br. I vidsträcktare betydelse är S. hela landet mellan Hvita Nilen och Atbara samt Abessinien, hvilket område nu motsvarar fyra provinser, Kartum, Kassala, Djezire och S. I denna historiska betydelse omfattar S. omkr. 266,000 kvkm. Den nuv. prov. åter har en areal af 104,740 kvkm. Landet är till större delen en gräsbevuxen slätt med enstaka granitberg och genomdragen af en mängd floder. Befolkningen består i följd af den gamla slafhandeln af en blandning olika negerstammar. På 1500-talet grundlade det ifrån v. inryckande folket fundj (se d. o.) riket S., som 1821 eröfrades af Egypten. Religionen är islam, starkt uppblandad med hedniska föreställningar. -- Staden S., 380 km. s. ö. om Kartum, dit järnväg byggdes 1909--10, på vänstra stranden af Blå Nilen, var förr hufvudstad i fundj-riket, men är nu förfallen, med omkr. 5,000 inv. Det har nu blifvit hufvudstad i prov. S. J. F. N. Sennasirap, farm. Se Senna. Senna-te, farm. Se Senna. Senne 1. Sennerheide [-hajde], ofruktbar landsträcka i Westfalen, på Teutoburgerwalds västra sluttning, från Paderborn till Bielefeld. Bekant för sin hästafvel (Sennerpferde, stuteri vid lippeska jaktslottet Lopshorn). Sennef [såna7!]. Se Seneffe. Sennefelder. SeSenefelder. Sennerheide [-hajde]. Se Senne. Sennetsfusiön, Sennets-te, farm. Se Senna. Se^nheim [-hajm], fr. Cernay [särna], stad i tyska rikslandet Elsass-Lothringen, reg.-omr. Ober-Elsass, vid floden Thur och järnvägen Miil-hausen-Wesserling. 5,180 inv. (1910). Textilindustri. (.T- F. N.) Sennoner. Se Semnoner. 25 b. 4