Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Senna-Sennoner
98
fasta, läderartade och därför äfven efter torkning
släta. Bladens form är hos C. acutifolia smalt
och spetsigt äggrund, hos C. obovata trubbigt oval
till omvändt hjärtlik. Från alla andra snarlika blad
skiljas sennabladen genom sin sneda bas. Formen växlar
f. ö. betydligt inom samma art och äfven på samma
buske. Sennabuskarna tillhöra det afrikansk-arabiska
vegetationsområdet. Nordligast träffas de på
Sinaihalfön, vidare i öfre Egypten, Nubien, Kordofan,
Dar-Fur och västerut i oasen Tuat i nordvästra
Sahara samt i Syd-Afrika vid Sambesifloden och inom
Kaplandet. Handelsvaran består nästan uteslutande
af småbladen, mer eller mindre hela eller under
transporten sönderbrutna. De viktigaste slagen af
denna drog äro den hos oss officinella S. Alexandrina,
vidare S. Tripoli-tana och S. Tinnevelly. Det första
slaget kallas äfven p a 11 s e n n a (af it. appalto,
förpakt-ning). Småbladen äro vanligen 2-3 cm. långa,
mest hela; drogen är vanligen fri från skidor och
andra inblandningar. S. Tripolitana, som kommer öfver
Tripolis, dit den transporteras på kamelrygg genom
Saharaöknen, består af samma slags blad som den förra
sorten, men är på grund af de ständiga omlastningarna
vanligen mycket söndersmulad. Efter produktionsorten
kallas den äfven sudansk senna. Arghelblad af
Solenostemma Arghel till fam. Asclepiadacece,
som stundom finnas inblandade i den första sorten,
förekomma däremot aldrig i den senare. S. Tinnevelly
består af de 4-5 cm. långa, lansettlika småbladen
flf C. angustifolia Vahl. Sorten har sitt namn efter
en ort i södra delen af Västra indiska halfön,
där den företrädesvis odlas. Andra handelsslag,
såsom Bombaysenna, arabisk senna och S. salamecca,
äro i allmänhet sämre sorter, som icke komma till
Europa. Jamaicasenna, som begagnas i Västindien,
utgöres af bladen af C. obovata Coll., som från
Italien, där den förr odlades, öfverflyttats
till Jamaica och där förvildats. Sennadrogen
framkallar afföring. Den var länge föremål fö~
kemisternas undersökningar, utan att man kunde med
visshet afgöra, hvilket ämne var orsak till denna
verkan. En tid antogs det af Dragendorff framställda
katartinet (cathartinet) L katartinsyran vara denna
beståndsdel. Numera anses den medicinska verkan
uppkomma därigenom, att vissa i drogen förekommande,
sammansatta glykosider i tarmen sönderdelas och
afspjälka verksamma antrakinonderivat, bland hvilka
märkes det äfven i aloe och rabarberrot före-.kommande
emodinet eller trioximetylantrakinon.
HC
l HC
CH3
OH
O
OH
V XXCH
^>
OH
Dessa ämnen, som hufvudsakligen verka på grof-tarmen,
reta denna till förstärkt peristaltik och medföra
därigenom snabbare och lösare afföring. Senna,
särskildt i stora doser, framkallar ej sällan en
för häftig retning med koliksmärtor, .stundom äfven
kräkningar, beroende på närvaro i drogen af ett
hartsartadt ämne, som kan
Tryckt den G/w 16
aflägsnas genom utdragning med stark sprit. Senna
ges i dos af l-4 gr., mest i form af infusion,
särskildt det i farmakopén närmare angifna preparatet
infusum sennce compositum, senna-te 1. sennets-te,
som består af l d. sennablad. 2 dlr manna, l
d. kalium-natrium-tartrat samt vatten intill 10 dlr
infusion, som tages matskedsvis. Korinter ingå ej
mer i den sammansatta sennainfusionen. Äfven används
Syrupus Sennce mannatus, sennasirap med manna, som
utom sennablad och manna innehåller äfven fänkål
och socker och som ges teskedsvis åt barn. Vidare
ingå sennablad i sammansatt lakrits-pulver,
pulvis glycyrrhizce compositus, ett gulgrått
pulver, som består af l d. tvättad svafvel-blomma,
l d. fänkål, 2 dlr lakritsrot, 2 dlr senna-blad och
4 dlr mjölksocker; det ges som lindrigt laxermedel,
l-2 teskedar på aftonen, då lös afföring vanligen
inställer sig följande morgon. Förr var äfven ett
s e n n a-("s e n n e t s-")m o s, electuarium
Sennce, officinelit (se Mos). Se A f-förande medel.
C. G. S.
Senna (Sena), stad i portugisiska Öst-Afrika på
Sambesis högra strand i en osund trakt. Omkr. 2,000
inv. (blott några få hvita). J- F. N.
Sennablad, Folium sennce, bot. farm. Se Senna.
Sennamos, farm. Se Mos och Senna.
Sennar (Senaar, Djeziret-S. l. blott
El-Djezīre, "ön"), provins i anglo-egyptiska Sudan, mellan
Bahr el-abjad (Hvita floden) och Bahr el-azrak
(Blå floden) samt dess biflod Rahad intill 12°
n. br. I vidsträcktare betydelse är S. hela landet
mellan Hvita Nilen och Atbara samt Abessinien,
hvilket område nu motsvarar fyra provinser, Kartum,
Kassala, Djezire och S. I denna historiska betydelse
omfattar S. omkr. 266,000 kvkm. Den nuv. prov. åter
har en areal af 104,740 kvkm. Landet är till större
delen en gräsbevuxen slätt med enstaka granitberg och
genomdragen af en mängd floder. Befolkningen består
i följd af den gamla slafhandeln af en blandning
olika negerstammar. På 1500-talet grundlade det ifrån
v. inryckande folket fundj (se d. o.) riket S., som
1821 eröfrades af Egypten. Religionen är islam,
starkt uppblandad med hedniska föreställningar. –
Staden S., 380 km. s. ö. om Kartum, dit järnväg
byggdes 1909–10, på vänstra stranden af Blå Nilen, var
förr hufvudstad i fundj-riket, men är nu förfallen,
med omkr. 5,000 inv. Det har nu blifvit hufvudstad
i prov. S.
J. F. N.
Sennasirap, farm. Se Senna.
Senna-te, farm. Se Senna.
Senne 1. Sennerheide [-hajde], ofruktbar landsträcka i
Westfalen, på Teutoburgerwalds västra sluttning, från
Paderborn till Bielefeld. Bekant för sin hästafvel
(Sennerpferde, stuteri vid lippeska jaktslottet
Lopshorn).
Sennef [såna7!]. Se Seneffe.
Sennefelder. SeSenefelder.
Sennerheide [-hajde]. Se Senne.
Sennetsfusiön, Sennets-te, farm. Se Senna.
Se^nheim [-hajm], fr. Cernay [särna],
stad i tyska rikslandet Elsass-Lothringen,
reg.-omr. Ober-Elsass, vid floden Thur och
järnvägen Miil-hausen-Wesserling. 5,180
inv. (1910). Textilindustri.
(.T- F. N.)
Sennoner. Se Semnoner.
25 b. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
