katedralen i S. 1164" (1914). Bland konsilier hållna i S. märkes det af 1140, vid hvilket Bernhard af Clairvaux genomdref fördömandet af Abailards lärosatser. I hugenottkrigen (1562--98) deltog staden som ligans nitiske bundsförvant. (J. F. N.) Sens [sä;s], Guillaume från S., fransk arkitekt, började 1177 byggandet af katedralen i Canterbury i unggotisk anda. Han dog 1179 genom ett fall från en byggnadsställning. Bygget fortgick i engelsk smak utan hänsyn till den franske arkitektens utgångspunkt. (G-s N.) Sensäle, it., mäklare. Sensalfva, Unguentum lauri terebinthinatum, farm., är en sammanblandning af l d. bärnstens-olja, 2 dlr rå terpentinolja och 25 dlr lagerbärs-olja, noggrant inmängda i 15 dlr talg, som blifvit smält och håller på att svalna. Salfvan har grönaktig färg af lagerbärsoljan samt lukt af denna och de öfriga beståndsdelarna. Preparatet är numera uteslutet ur Sv. farmakopén. En del af allmänheten har emellertid fortfarande förtroende för denna starkt hudretande salfva, som begagnas till ingnid-ning å svullna leder, styfva senor o. s. v., och den föreskrifves därför ej sällan af kvacksalfvare. Ofta framkallar den ett envist utslag, som länge kan lägga hinder i vägen för en förnuftig behandling af ledsvullnaden medelst massage e. d. O. T. S. (C.G. S.) Sensation (fr. sensation, af lat. sentlre, känna), sinnesintryck, sinnlig förnimmelse, känsloförnimmelse (jfr ock Organsensationer); rörelse i sinnena, stort uppseende (t. ex. väcka sensation); psyk., det kvalitativt enkla elementet i en sinnesförnimmelse (se d. o.). Den omedelbara uppfattningen af en viss enskild färg är en sensation; däremot är synförnimmelsen af ett föremål alltid sammansatt af flera olika sensationer, hvarjämte däri ingå bestämdhet med afseende på rum och tid samt därjämte minneselement från vår föregående erfarenhet. Sensationen är aldrig ensam för sig gifven i vår erfarenhet, utan den kan endast genom abstraktion särskiljas ur den sammansatta sinnesförnimmelsen, i hvilken den ingår som ett moment. Det finnes lika många hufvudarter af sensationer som olika sinnen (se Sinne), och inom hvarje sinnes område finnes ett större eller mindre antal kvalitativt olika sensationer (t. ex. inom smaksinnet sensationerna sött, salt, surt och bittert, inom synen uppfattningen af de olika färgerna o. s. v.). - Sensation e'l l, i högre grad uppseendeväckande, spännande. - Sensations-artikel, sensationsnovell, sensationsnyhet, sensationsroman, uppsats, novell, nyhet, roman, som är egnad eller ämnad att göra ett uppseendeväckande intryck. - Sensationsdrama, skådespel, som lägger an på att uppröra genom starka effekter. - Sensationspress, tidningar, som genom bred och spännande skildring af förbrytelser, pikanta rättegångar och skandaler eller politiska hörsägner o. d. söka väcka uppseende äfven på sanningens bekostnad. S-e. Sensationell. Se Sensation. Sensationsanalogier (se Sensation), psyk., kallas den f rändskap, som vissa personer uppfatta mellan sensationer, tillhörande olika sinnesområden och som gör, att uppfattningen af den ena sensationen kommer dem att i föreställningen framkalla bilden af den andras inne- håll genom synestesi (medförnimmelse). Särskildt har man iakttagit sådan motsvarighet mellan ljud och färger, hvilket de franske psykologerna kalla audition colorée (se d. o.). Så påstå vissa personer, att de olika vokalerna för dem ha bestämda färger, t. ex. a ljusblått, o mörkt violett o. s. v. Man har sökt förklara dessa analogier genom en likhet i de känslotoner, som äro konstant förbundna med sensationerna i fråga. Uppfattningen af vokalen a antas väcka en viss känsla; denna sistnämnda väckes ock vid åsynen af eller föreställningen om den ljusblå färgen; och därigenom skulle ett medelbart samband finnas mellan dessa inbördes alldeles ojämförliga hörsel- och synförnimmelser. Huruvida denna förklaring är riktig, är dock osäkert; måhända finnes en fysiologisk grund till företeelsen i fråga. S-e Sensationsartikel. Se Sensation. Sensationsdrama. Se Sen sa t i ön. Sensationsnovell. Se Sensation. Sensationspress. Se Sensation. Sensationsroman. Se Roman, sp. 690. Sensburg, kretsstad i preussiska reg.-omr. Allenstein (Ostpreussen). 6,492 inv. (1910). J. F. N. Sens commun [sã kåmö' eller sãskåmö'], fr. (af lat. se'nsus commūnis, den för människor i allmänhet gemensamma förnimmelsen l. uppfattningen), sundt förnuft, "vanligt sundt bondförstånd", allmänt vett, oförvilladt omdöme. Jfr Common sense. Se^senschmid [-jmit], Johan n. Se Boktryckarkonst, sp. 968. Sensibel (fr. sensible [säsi7bl9], lat. sensifbilis, af se'nsus, känsla), kännbar; känslig; ömtålig. .- Sensibilitet, känslighet; ömtålighet. I fysiologien menas med sensibilitet nervers förmåga att leda intryck från kroppens skilda yttre eller i viss mån äfven djupa ytor, till nervsystemets centralorgan, där dessa intryck framträda för medvetandet. Sensibel-motoriska barkzonen. Se Hjärnan, sp. 837. - Sensibla ledningsbanor och ändkärnor. Se Hjärnan, sp. 834. - Sensibla nerver. SeNer-ve r, sp. 798. Sensibilisätor (se S e n s i b i l i s e r a), foto-kem., ämne, som påskyndar eller sätter i gång ljusreaktioner. Man skiljer mellan kemiska och optiska sensibilatorer. De kemiska påverkas ej själfva af ljuset, utan verka endast på så sätt, att de kemiskt binda någon af reaktionsprodukterna, hvarigenom den ljuskänsliga reaktionens hastighet påskyndas. Som exempel kan omnämnas gelatinhinnan på den fotografiska plåten. Bestode plåten endast af ett tunt lager af silfverbromid, skulle sön-derdelningen i silfver och brom gå alltför sakta, för att reaktionen skulle kunna få någon praktisk betydelse för fptograferingskonsten. Nu binder däremot gelatinet all den fria bromen och påskyndar därigenom sönderdelningshastigheten. - En optisk sensibilisator är däremot ett sådant ämne, som påverkas af ljuset och därigenom får förmågan antingen att förvandla en för ljus okänslig process i en ljuskänslig eller också att kunna göra ett för vissa strålar ljuskänsligt ämne känsligt äfven för strålar af annan våglängd. Som exempel på det sistnämnda kan åter den fotografiska plåten tjäna (se vidare Fotografi, sp. 1000). i. B.