103 Sensibilisera-Sensitometri 104 Sensibilisera (af lat. sensi'bilis, känslig), göra känslig, framkalla ökad känslighet för något. 1. Farm.-toxik., framkalla ökad känslighet för gifter. Sådan sensibilisering, konstgjord öfverkänslighet, kan uppstå på flera sätt. Så t. ex. kan en dos af ett gift sådant som stryknin öka retbarheten hos många nervbildniagar så, att en ny lika stor dos framkallar en starkare verkan än den föregående. Så synas äfven jodpreparat, t. ex. jodoform, samt antipyrin kunna ge anledning till en abnormt häftig reaktion (ekzem, ödem m. m.) vid förnyad användning. Vidare märkes, att vissa fluorescerande ämnen (se Luminiscens), t. ex. kinin, eosin, akridin m. fl.,, kunna öka cellers känslighet för belysning med solljus eller elektriskt ljus. Sannolikt är härvid den genom fluorescensen afkopplade ljus-energien verksam, möjligen genom att aktivera (ionisera) syre. Celler och väfnader skadas och dö i ljus vid närvaro af sådana ämnen, medan de i mörker ej påverkas, trots samma ämnes närvaro i samma koncentration. Färgämnen ur bokhvete och majs synas kunna "sensibilisera" på sådant sätt och därigenom vid belysning framkalla sjukdomar (se Fagopyrism och P e 11 a g r a). Det i blodet normalt i mycket ringa mängd förekommande fluorescerande ämnet hcematoporfyrin synes äfven, om det stundom uppträder i starkare koncentration där, kunna framkalla en hudsjukdom, kallad hydröa cestiva. En sensibilisering torde sannolikt ligga till grund äfven för den företeelse, som kallas anafylaxi. Om artfrämmande ägghvita insprutas under huden eller direkt i blodet, framkallas däraf småningom bildning af något, ännu okändt ämne, som "sensibiliserar" kropps-cellerna och gör dessa öfverkänsliga för en ny dos af samma ägghvitämne. Om alltså en helt liten mängd däraf införes efter några veckor, då sensibilisering egt rum, så uppstår en ytterst häftig, ofta dödande, akut förgiftning ("anafylak-tisk chock"). - 2. Fot., göra ljuskänslig eller stegra känsligheten hos redan förut ljuskänsliga ämnen (s_e Sensibilisator). l.C.G.S. 2. J.Htzg. Sensitera, fot., göra ljuskänslig. Sensitiv (fr. sensitif, af lat. sefnsus, känsla), mycket känslig, företrädesvis i fråga om sinnesorganen. Jfr Sensibel. - Sensitivitet, stor eller öfverretad känslighet. Sensitiva (jfr Sensitiv), bot., namn på Mimosa pudica (se Mimosa och Rörelsefenomen, Växternas). Sensitiva lågor, fys., för ljud känsliga lågor. Om man småningom stegrar trycket hos gasen vid en lysgaslåga med mycket liten öppning, börjar lågan vid ett visst tryck att ljuda. Orsaken härtill ligger i den starka friktionen mellan den utströmmande gasen och utströmningsöppningens kanter. Minskas gasens tryck så mycket, att ljudet upphör, visar lågan ett egendomligt förhållande i fråga om höga toner. Den drar sig nämligen genast tillsamman, om på ett icke alltför stort afstånd en hög ton åstadkommes. Särskildt känslig är lågan för vissa ljud, t. ex. sådana, som åstadkommas vid klingandet med glas, skramlandet med en nyckelknippa, sönderrifning af papper o. d. T. E. A. Sensitometer, fot. Se Sensitometri. Sensitometri (af lat. se'nsus, känsla, och grek. me'tron, mått), fot., mätning af ljuskänsligheten hos fotografiska plåtar, filmer och papper. För den fotografiska praktiken är det naturligtvis af stor vikt att känna och med siffror kunna beteckna känsligheten hos det ljuskänsliga materialet. Man har för att kunna verkställa detta utarbetat flera olika sensitometersystem och konstruerat olika apparater, sensitometrar. Principen för sen-sitometrien är följande. Man utsätter plåten, som skall undersökas, för belysning från en ljuskälla af konstant och noga känd intensitet, så att olika ljusmängder tillföras olika fält af densamma, och erhåller på detta sätt, efter plåtens framkallning, en skala med fält af olika svärtningar. Ju mindre den ljusmängd är, som förmår åstadkomma ett framkallbart ljusintryck, desto känsligare säges plåten vara. Den minsta ljusmängd, som är nödvändig för att åstadkomma ett framkallbart intryck, kallar man plåtens tröskelvärde, och detta utgör sålunda ett mått på plåtens absoluta känslighet och betecknas med ett gradtal i enlighet med det sensitometersystem, som kommit till användning. - Enligt den af Bunsen och Eoscoé uppställda reciprocitetslagen motsvara lika produkter af ljusintensitet och belysningstid, d. v. s. samma Ijusmängd E, samma fotokemiska effekt, således E = it, där i är ljusintensiteten, t belysningstiden. (Denna lag gäller inom begränsade områden; den visar i extrema fall för praktiken afsevärda afvikel-ser.) Vid den praktiska sensitometrien, där det gäller att tillföra plåten olika, noga bestämda ljusmängder, kan man antingen hålla t konstant'och variera i, hvarigenom erhålles en s. k. intensitetsskala, eller ock, omvändt, hålla i konstant och variera t, då en s. k. tidsskala erhålles. Den förra principen används vid Warnerkes sensitometersystem. W a r-nerkes sensitometer består af en tafvel-formad skala med 25 numrerade fält af olika transparens, och som ljuskälla används en med ett fosforescerande ämne bestruken platta, som först exciteras medelst ett brinnande magnesiumband af viss vikt. Den fosforescerande plattan placeras på ena sidan om den transparenta skalan, och på den andra lägges den plåt, hvars känslighet man vill mäta. Efter en viss tids belysning framkallas plåten i en framkallare af bestämd sammansättning och temperatur. Ju flera numrerade fält äro synliga på plåten, desto känsligare är den och desto högre gradtal, warnerke-grader (W°); säges densamma ha. Samma princip, d. v. s. en skala med olika transparenta fält, används bl. a. äfven vid Chapman Jones' plate tester, men som ljuskälla används här ett engelskt normalljus. Då det emellertid i praktiken visat sig vara svårt att framställa absorptionsskalor så, att de olika exemplaren få fullständigt öfverensstämmande absorption, använder man för noggranna mätningar helst sensitometrar utan absorberande medium. Ett dylikt instrument är rörfotometern (jfr Fotometer, sp. 1013), som kan användas äfven som sensitometer. För praktisk Sensitometri används numera mest Scheiners sensitometer, hvars konstruktion, enl. en af Eder modifierad form, framgår af nedanstående fig. 1. Skifvan S sättes med tillhjälp af dref hjulet K i hastig rotation. På ett bestämdt afstånd placeras ljuskällan (hefnerlampa eller en vid fullkomligt konstant spänning brinnande glödlampa), och genom de i en viss följd