Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Sensibilisera-Sensitometri
104
Sensibilisera (af lat. sensi’bilis, känslig),
göra känslig, framkalla ökad känslighet för
något. 1. Farm.-toxik., framkalla ökad känslighet
för gifter. Sådan sensibilisering, konstgjord
öfverkänslighet, kan uppstå på flera sätt. Så
t. ex. kan en dos af ett gift sådant som stryknin
öka retbarheten hos många nervbildniagar så, att
en ny lika stor dos framkallar en starkare verkan
än den föregående. Så synas äfven jodpreparat,
t. ex. jodoform, samt antipyrin kunna ge anledning
till en abnormt häftig reaktion (ekzem, ödem
m. m.) vid förnyad användning. Vidare märkes,
att vissa fluorescerande ämnen (se Luminiscens),
t. ex. kinin, eosin, akridin m. fl.,, kunna öka
cellers känslighet för belysning med solljus eller
elektriskt ljus. Sannolikt är härvid den genom
fluorescensen afkopplade ljus-energien verksam,
möjligen genom att aktivera (ionisera) syre. Celler
och väfnader skadas och dö i ljus vid närvaro af
sådana ämnen, medan de i mörker ej påverkas, trots
samma ämnes närvaro i samma koncentration. Färgämnen
ur bokhvete och majs synas kunna "sensibilisera" på
sådant sätt och därigenom vid belysning framkalla
sjukdomar (se Fagopyrism och P e 11 a g r a). Det
i blodet normalt i mycket ringa mängd förekommande
fluorescerande ämnet hcematoporfyrin synes äfven,
om det stundom uppträder i starkare koncentration
där, kunna framkalla en hudsjukdom, kallad hydröa
cestiva. En sensibilisering torde sannolikt ligga
till grund äfven för den företeelse, som kallas
anafylaxi. Om artfrämmande ägghvita insprutas under
huden eller direkt i blodet, framkallas däraf
småningom bildning af något, ännu okändt ämne,
som "sensibiliserar" kropps-cellerna och gör dessa
öfverkänsliga för en ny dos af samma ägghvitämne. Om
alltså en helt liten mängd däraf införes efter
några veckor, då sensibilisering egt rum, så uppstår
en ytterst häftig, ofta dödande, akut förgiftning
("anafylak-tisk chock"). - 2. Fot., göra ljuskänslig
eller stegra känsligheten hos redan förut ljuskänsliga
ämnen (s_e Sensibilisator). l.C.G.S. 2. J.Htzg.
Sensitera, fot., göra ljuskänslig.
Sensitiv (fr. sensitif, af lat. sefnsus,
känsla), mycket känslig, företrädesvis i fråga om
sinnesorganen. Jfr Sensibel. - Sensitivitet, stor
eller öfverretad känslighet.
Sensitiva (jfr Sensitiv), bot., namn på Mimosa pudica
(se Mimosa och Rörelsefenomen, Växternas).
Sensitiva lågor, fys., för ljud känsliga lågor. Om
man småningom stegrar trycket hos gasen vid en
lysgaslåga med mycket liten öppning, börjar
lågan vid ett visst tryck att ljuda. Orsaken
härtill ligger i den starka friktionen mellan
den utströmmande gasen och utströmningsöppningens
kanter. Minskas gasens tryck så mycket, att ljudet
upphör, visar lågan ett egendomligt förhållande i
fråga om höga toner. Den drar sig nämligen genast
tillsamman, om på ett icke alltför stort afstånd
en hög ton åstadkommes. Särskildt känslig är lågan
för vissa ljud, t. ex. sådana, som åstadkommas vid
klingandet med glas, skramlandet med en nyckelknippa,
sönderrifning af papper o. d. T. E. A.
Sensitometer, fot. Se Sensitometri.
Sensitometri (af lat. se’nsus, känsla,
och grek. me’tron, mått), fot., mätning af
ljuskänsligheten
hos fotografiska plåtar, filmer och papper. För
den fotografiska praktiken är det naturligtvis af
stor vikt att känna och med siffror kunna beteckna
känsligheten hos det ljuskänsliga materialet. Man har
för att kunna verkställa detta utarbetat flera olika
sensitometersystem och konstruerat olika apparater,
sensitometrar. Principen för sen-sitometrien är
följande. Man utsätter plåten, som skall undersökas,
för belysning från en ljuskälla af konstant och noga
känd intensitet, så att olika ljusmängder tillföras
olika fält af densamma, och erhåller på detta sätt,
efter plåtens framkallning, en skala med fält af
olika svärtningar. Ju mindre den ljusmängd är, som
förmår åstadkomma ett framkallbart ljusintryck,
desto känsligare säges plåten vara. Den minsta
ljusmängd, som är nödvändig för att åstadkomma ett
framkallbart intryck, kallar man plåtens tröskelvärde,
och detta utgör sålunda ett mått på plåtens
absoluta känslighet och betecknas med ett gradtal
i enlighet med det sensitometersystem, som kommit
till användning. - Enligt den af Bunsen och Eoscoé
uppställda reciprocitetslagen motsvara lika produkter
af ljusintensitet och belysningstid, d. v. s. samma
Ijusmängd E, samma fotokemiska effekt, således E = it,
där i är ljusintensiteten, t belysningstiden. (Denna
lag gäller inom begränsade områden; den visar i
extrema fall för praktiken afsevärda afvikel-ser.) Vid
den praktiska sensitometrien, där det gäller att
tillföra plåten olika, noga bestämda ljusmängder,
kan man antingen hålla t konstant’och variera i,
hvarigenom erhålles en s. k. intensitetsskala,
eller ock, omvändt, hålla i konstant och variera t,
då en s. k. tidsskala erhålles. Den förra principen
används vid Warnerkes sensitometersystem. W a
r-nerkes sensitometer består af en tafvel-formad
skala med 25 numrerade fält af olika transparens,
och som ljuskälla används en med ett fosforescerande
ämne bestruken platta, som först exciteras medelst
ett brinnande magnesiumband af viss vikt. Den
fosforescerande plattan placeras på ena sidan om
den transparenta skalan, och på den andra lägges den
plåt, hvars känslighet man vill mäta. Efter en viss
tids belysning framkallas plåten i en framkallare
af bestämd sammansättning och temperatur. Ju flera
numrerade fält äro synliga på plåten, desto känsligare
är den och desto högre gradtal, warnerke-grader (W°);
säges densamma ha. Samma princip, d. v. s. en skala
med olika transparenta fält, används bl. a. äfven
vid Chapman Jones’ plate tester, men som ljuskälla
används här ett engelskt normalljus. Då det emellertid
i praktiken visat sig vara svårt att framställa
absorptionsskalor så, att de olika exemplaren få
fullständigt öfverensstämmande absorption, använder
man för noggranna mätningar helst sensitometrar
utan absorberande medium. Ett dylikt instrument är
rörfotometern (jfr Fotometer, sp. 1013), som kan
användas äfven som sensitometer. För praktisk
Sensitometri används numera mest Scheiners
sensitometer, hvars konstruktion, enl. en af
Eder modifierad form, framgår af nedanstående
fig. 1. Skifvan S sättes med tillhjälp af dref hjulet
K i hastig rotation. På ett bestämdt afstånd placeras
ljuskällan (hefnerlampa eller en vid fullkomligt
konstant spänning brinnande glödlampa), och genom de
i en viss följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
