115 Sepia-Septembermorden 116 hämtad från bläckfiskens bruna saft i bläcksäcken. Det skall ha varit Crescenz Jakob Seidelmann (f. 1750, d. 1829), som först med framgång använde detta färgämne för att ge sina teckningar behaglig ton. Det användes mycket under 1700-talets sista skede, i synnerhet i England. 2. G-g K. Sepia, pseudonym för finske författaren K a f a e l Lindqvist (se d. o. Suppl.). Sepiakopieringsf örfärandet, fot. Se L j u s-k o pie r i n gs f ö r f a r a n de n. Sepia'riae, bot., detsamma som Oleacece Sepiolit Glocker, miner., detsamma som sjöskum <se d. o.). Sepoys [si;pais], eng. Se Sipahi. Sepp, JohannNepomuk, tysk katolsk historiker, f. 1816 i Tölz i Bajern, d. 1909, utnämndes 1846 till professor i historia i München, från hvilken befattning han dock aflägsnades två gånger, 1847 (återkallad 1850) och 1867. Bland S:s arbeten märkas den mot Strauss riktade skriften Dos leben Jesu Christi (1842-46; 4:e uppl. 1898-1902), Das Tieidenthum und dessen bedeu-tung jur das christenthum (1853), Geschichte der apostel vom tode Jesu bis zur zerstörung Jerusalems (1866), Jerusalem und das heilige land (1862-65) m. fl. arbeten rörande Heliga landets topografi, vidare Ludwig Augustus, könig von Bayern und das zeitalter der wiedergeburt der kiinste (1869; 2:a uppl. 1903), Religionsgeschichte von Oberbayern in der heidenzeit (1895) och en biografi öfver Görres (1896). - S. var medlem af nationalförsamlingen i Frankfurt 1848. Som led. af den bajerska riksdagens Andra kammare spelade han en stor roll, bl. a. 1870, då han i ett entusiastiskt tal förordade Bajerns anslutning till kriget mot Frankrike. (N. H-tz.) Seppina, astron., en af småplaneterna. Seppings [se^iijs], sir R o b e r t, engelsk skepps-byggnadsingenjör, f. 1767, d. 1840, antogs 1782 som lärling vid örlogsvarfvet i Plymouth, uppfann 1800 ett system med kölblock i 3 kilformade delar att använda vid dockning, hvarigenom reparationsarbeten å eller invid kölen väsentligt underlättades. S. belönades därför bl. a. med befattningen som skeppsbyggmästare i Chatham och är mest bekant för det diagonalförbindningssystem, afsedt att öka fartygens långskeppsstyrka, som han där lyckades genomföra. S. blef 1813 skeppsbyggeriinspektör, .adlades 1819 samt lämnade 1832 tjänsten. Jfr Diagonalförbindning. C. K. S. Se'ppuku, detsamma som harakiri (se d. o.). Seps chalcides, zool. Se Jordslån. Sepsin (af grek. se'psis, förruttnelse), bakter. kem. o. toxik, ett häftigt gift, som bildas under inverkan af vissa bakterier vid förruttnelse af allehanda kväfvehaltigt material, bl. a. öljäst. Det utgör en af de sedan länge anade orsakerna till symtomen vid s. k. putrid eller septisk infektion och medverkar sannolikt vid uppkomsten af s. k. korf- och köttförgiftning. Sepsinet har framställts i kemiskt rent tillstånd och utgör en väl karakteriserad organisk bas, ett s. k. p t o m a i n 1. p t o-matin (se L i k g i f t, sp. 484, och P t o m a i n), med formeln C5H14N202, som ger kristalliserande salter. Vid förgiftning af hund med sepsin, som insprutas i blodet i dos af 3 mg. per kg. kroppsvikt, uppträda häftiga kräkningar och diarré, slöhet, dvala och död. Efter döden befinnas mage och tarm synnerligen svårt angripna, blodöfverfyllda och genpmsatta af många blödningar. C. G. S. Se'psis (grek., förruttnelse), med., kollektivnamn för septik-emiska och pyemiska processer. Se Septik-emi. Sepsi-Szent-György [ j ä'p J i-sänt-d jord j], hufvudstad i ungerska komitatet Håromszék (Siebenburgen), vid Aluta och järnvägen till Kronstadt (och Rumänien). 8,665 inv. (1910), flertalet ungrare (reformerta och katoliker). Protestantiskt gymnasium med stort bibliotek, landtbruksskola, ett par tekniska skolor. Textil- och tobaksindustri, landt-bruk och betydande boskapsskötsel. J- F. N- sept., förk. för september. Se'pta. Se S e p t u m. Septältub, paleont. Där sifonen i ett cefalopod-skal genombryter skiljeväggen emellan luftkamrarna (septum], stjälper sig denna ut till ett bakåtriktadt, sifonen omslutande, tratt- eller tubliknande rör, septaltub. SeEndoceras. A. Hng. Septän (af lat. se'ptem, sju), som varar sju dagar eller återkommer hvar sjunde dag (om feber). Septa'ngulum, lat. (af se'ptem, sju, och a'ngu-lus, vinkel), sjuhörning. September (lat. Septe'mbris, af se!ptem, sju), årets nionde månad, räknades som den sjunde i den äldsta romerska kalendern. Dagarnas antal är 30. Medeltemperaturen för Sverige under sept. mellan 4- 4° C. (Riksgränsen) och + 14° (Skånes sydvästudde). Medelnederbörden är mellan 33 mm. (Karesuando) och 132 mm. (Riksgränsen). Månadens svenska namn är höstmånad; det danska namnet är fiskemaaned. Septemberkonventiönen kallas det fördrag, som 15 sept. 1864 ingicks mellan Frankrike och Italien, och hvari bestämdes, att Frankrike inom två år skulle utrymma Rom, hvarefter Italien icke skulle angripa påfvens område, ej heller förhindra en reorganisation af hans armé. Därjämte förpliktade sig konung Viktor Emanuel II att inom 6 månader flytta sin hufvudstad från Turin till Florens, något som då (med orätt) uppfattades som ett tyst af-stående från tanken att göra Rom till det nya Italiens hufvudstad. Garibaldis angrepp mot Kyrkostaten 1867 föranledde Frankrike att fortfarande hålla trupper där, och efter fransk-tyska krigets början 1870 besatte italienska trupper (20 sept. s. å.) Rom utan hänsyn till september konventionen. (V. S-g.) Septembermorden (fr. Massacres de Septembre], massmord, begångna i Paris 2-6 sept. 1792. Under förberedelserna till upproret 10 aug., hvarigenom konungadömet störtades, hade Paris' lagliga kommunalstyrelse undanträngts af en revolutionär sådan, och det var denna, som, bestående eller biträdd af de värste revolutionärerna (en Hébert, Marat, Billaud-Varennes; se dessa ord), arrangerade de skändliga dåden. Motivet var djurisk blodtörst och simpel rofgirighet i förening med beräkning att genom skräck skaffa demagogerna öfvervikt vid de förestående valen till konventet, men som förevändning tjänade österrikarnas och preussarnas inmarsch i Frankrike, som sades nödvändiggöra undertryckandet af alla "misstänkta" förrädare. Lagstiftande församlingen och den af