117 Septemberrevolutionen-Septikopyemi 118 densamma 10 aug. tillsatta interimsregeringen stodo ej bakom, men deras vankelmod och svaghet gåfvo mördarligan fria händer. En af regeringens medlemmar, justitieministern Danton (se d. o.), har dock stämplats som en af mordens upphofsmän. Det sannolika är emellertid, att han ej önskat dem, men för att ej öfverfiyglas af skräckmännen förhållit sig passiv, ja att han, då han ej vågade eller kunde hindra brottet, ej haft något mot att begagna sig af dess frukt, skräcken, till befästande af sin egen makt och till hvad han ansåg vara Frankrikes räddning. I viss mån banade han vägen för dåden, då han 28 aug. i lagstiftande församlingen genomdref husvisitationer efter "misstänkta". Begagnande sig häraf, fyllde "kommunen" med massor af "misstänkta" män och kvinnor (minst 3,000) de under dess vård stående fängelserna (l'Abbaye m. fl.), och 2 sept. började i dem mördandet, som sedan fortgick genom dag och natt 5 dygn. Det utfördes af för ändamålet organiserade pöbelhopar, till stor del lejda, efter i fängelserna arrangerade s. k. rättegångar, vid hvilka i synnerhet en skrifvare Maillard presiderade. Offren ha beräknats till bortåt 1,500. Genom utsända cirkulär i justitiedepartementets kuvert (möjligen utan Dantons vetskap) sökte "kommunen" förmå landsorten att följa Paris' exempel, men detta lyckades endast delvis. - Jfr Mortimer Ternaux, "Histoire de la terreur" (1862-67), H. Taine, "Les origines de la France contem-poraine. La revolution", II (1884), A. Sorel, "L'Europe et la revolution fran9aise", III (1891), F. A. Aulard, "L'éloquence parlementaire pen-dant la revolution franpaise", II (1886) och "Histoire politique de la revolution fram^aise" (1902), G. Lenotre, "Bilder från revolutionen" (sv. öfv. 1908), samt S. J. Boethius, "Den franska revolutionen" (1887). S. B. Septemberrevolutionen. Se Frankrike, sp. 1162. Septembrrster. 1. Verkställarna af September-morden (se d. o.) i Paris 2-6 sept. 1792 och det parti, som tog dessa i försvar. - 2. Anhängarna af 1822 års konstitutioa i Portugal (se d. o., sp. 1461). Jfr Chartister. Se'ptem höras dormi sse sat est juveni que seni'que, lat., "att sofva sju timmar är nog för både ung och gammal". Septe^trio. Se Sep ten trio. Septe'mvir, lat. (af se'ptem, sju, och vir, man), medlem af en utaf sju män bestående myndighet. Om s e p t erm v i r i epulones se Epulse. - Septemvirät, sjumannaråd. - Sep-temvirältafeln, i äldre tid den högsta domstolen i Ungern, från 1723 en del af densamma. Vid omorganisationen af den högsta domstolen 1868 försvann detta namn. K. B. W. Septennat 1. Septe^nium (af lat. sefptem, sju, och a'nnus, år), tid af sju år; franske presidentens styrelsetid. Jfr Kartell l, sp. 1168. - Septennäl, sjuårig. Septe^trio, Sep t e m trio (lat., eg. sefptem triönes, de sju plogoxarna, fordom namn på stjärnbilden Stora björnen 1. Karlavagnen), norr, norden, nordanvinden. Jfr A q u i l o och B o r e a s. - Septentrionäl, nordlig. Septentrionalin, /arm. kem. Se A ko n i ti n. Septerad (af lat. se'pta, skranAor, väggar), bot., delad af tvärväggar. Septérion, grek., fest, som firades i Delfoi hvart åttonde år till minne af Apollons strid med draken Python. Därvid förekom ett slags mysteriespel, hvarvid uppfördes scener ur sagan. Septett (Se'ptuor, it. sette'tto, af lat. se'p-tem, sju), mus., tonstycke för sju instrument; sångkomposition för sju soloröster med eller utan instrumentalledsagning. A. L.* Septicld (af lat. se'pta, väggar, och ccédere, fälla), Skiljeväggdelande, bot., säges om uppspringningen af en flerrummig kapsel, om den sker genom skiljeväggarnas klyfning (fruktbladens skiljande åt efter deras sammanväxningsplan). Sker kapselns uppspringning i fruktbladens ryggsöm, så att kapselrummen liksom delas i två halfvor, säges den vara lokulicid 1. rumdelande. Om slutligen skiljeväggarna genom längdsprickor lösgöras från valvlerna och bli stående som en vingad pelare i kapselns midt, så är uppspring-ningen septifrag (af lat. jra'ngere, bryta) 1. skiljeväggbrytande G- L-m. Septic tank [se'ptik tä^k], eng. Se Kloak 1. Septidi' (af lat. sefptem, sju, och di'es, dag), sjunde dagen i den franska republikanska dekaden. Septifrag, bot. Se Septicid. Septik-emi (af grek. septiko's, varbildande, och hdlfma, blod), Blodförgiftning, Brandfeber, Putridfeber, Rötfeber, Var-feber, med., ett allmänt förgiftningstillstånd hos organismen, betingadt af i blodet förefintliga gifter, producerade af mikroorganismer, särskildt bakterier, som infekterat organismen. Vid septikemien föreligger alltså en infektion af organismen, hvarvid infektionsämnet i flertalet fall utgöres af vissa bestämda bakteriearter, framför allt s. k. var-bakterier. Vid septikemien kunna icke blott af bakterierna bildade gifter (toxiner) förekomma i blodet (toxinemi), utan äfven bakterierna själfva (bakteriemi). I regel är det möjligt att påvisa den primära infektionshärd i organismen, som bildar ursprungskällan för septikemien, i en del fall kan en primär infektionshärd ej påvisas. I många fall af septikemiska förgiftningstillstånd åstadkomma de från den primära infektionshärden i blodet inkommande bakterierna nya, sekundära sjukdomshärdar i organismen, s. k. metastaser. Denna form af septikemi benämnes p y e m i; den pyemiska formen af septikemi förekommer i synnerhet i sådana fall, där infektion med vissa var-bakterier föreligger. Då det vid pyemien alltid är fråga om äfven en septikemi, använder man för att markera detta förhållande numera ofta namnen septikopyemi eller pyoseptikemi i st. f. den äldre benämningen pyemi. Bortsedt från de vid den pyemiska formen af septikemi förefintliga mer eller mindre talrika sekundära infektionshärdarna äro förändringarna i organismens celler och väfnader f. ö. vid septikemien ofta af jämförelsevis obetydlig beskaffenhet. Det är alltså vid septikemien fråga om en på organismen i dess helhet verkande förgiftning, utan att därvid större sjukliga förändringar behöfva vara för handen. Septikemien är ett synnerligen allvarligt sjukdomstillstånd, som i regel leder till död. G- H. Septikopyemi, med. Se Septik-emi.