Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serbien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyssnämnda utvidgning af dess land, ingalunda
begränsadt till S., utan bebor äfven Bosnien
och Hercegovina, Montenegro och södra Dalmatien,
hvarjämte stora skaror på den turkiska tiden flydde
undan turkarnas förtryck in på ungerskt område. Äfven
kroaterna äro egentligen serber; skillnaden mellan
dem, oafsedt vissa dialektolikheter, består däri,
att kroaterna äro romerska katoliker, men serberna
grekiska katoliker. Sammanräknas alla dessa, stiger
hela antalet serber (1900) till omkr. 8 millioner,
hvaraf en half mill. muhammedaner. De egentlige
serberna äro ett ganska resligt, mörkhyadt
och magerlagdt släkte af äkta slavisk typ och
med slavernas poetiska, känsligt veka, för alla
intryck öppna sinne, men äfven med deras brist på
uthållighet och organiserande förmåga. Från forntiden
ha de bevarat en rik skatt af sagor och sånger;
och allmänt bekant är, hvilken mäktigt inspirerande
verkan deras melankoliskt gripande folksånger öfvat
på J. L. Runeberg. Troget ha de bevarat en mängd
fornåldriga plägseder, och i aflägsnare bygder hålla
de ännu med stor förkärlek fast vid dan gammalslaviska
bykommunen (där kallad zadruga) med dess gemensamma
eganderätt till jorden och dess själfstyrelse under
folkvalda åldermän, starjesjine. I fredliga yrken
anses de stå efter bulgarerna; men i krigiska värf ha
de ansetts vara dem öfverlägsna. Religionen är den
grekisk-ortodoxa, med en metropolit i Belgrad och
flera biskopar. Dessutom finnas en romersk-katolsk
ärkebiskop samt fem ortodox-bulgariska ärkebiskopar. I
de nya landsdelarna finnas många romerska katoliker
under en biskop i Skoplje. Till den grekiska kyrkan
bekände sig (1910) 2,881,220 pers. Denna kyrka styres
under kultus- och undervisningsministerns ledning af
en synod af fem biskopar med ärkebiskopen i Belgrad,
som är S:s primas, som ordf. Full religionsfrihet är
f. ö. rådande. Folkundervisningen är kostnadsfri
och obligatorisk; folkskolor (om 4 klasser)
skola finnas i hvarje större kommun (om minst
200 skattebetalare) och underhållas af kommunen
(med undantag af lärarnas aflöning, som utgår
af statsmedel). Dock står folkbildningen lågt;
blott 16,99 proc. af invånarna kunde 1900 läsa och
skrifva (men 1874 endast 4 proc.). Af högre skolor
funnos 1910 20 elementarläroverk (8,858 lärjungar),
1 teol. skola, 4 normalskolor, några fackskolor,
3 högre flickskolor samt ett universitet i Belgrad,
grundlagdt som lyceum 1838, universitet 1905. Där
finnes ock en vet. akad. (stiftad 1886), med 30
ord. medlemmar, hvilken utger bl. a. etnografiskt och
historiskt arkiv, journal, årsbok och specialupplagor
af serbiska förf. I förening med akademien finnas
nationalbibliotek (150,000 bd) och ett nationalmuseum
(inrättadt 1844).
Näringar. Jordbruk. S:s folk är ett bondefolk (adel
har aldrig funnits) och lefver nästan uteslutande af
jordbruk. Markens bördighet, det milda klimatet och
den tillräckliga nederbörden framkalla rika skördar,
ehuru jordbrukstekniken är föråldrad. Bönderna ega
nästan alltid den jord de bruka. Enligt Stanojević,
"Die landwirtschaft in S." (Leipzig, 1913), idkade
1900 84,2 proc. af S:s befolkning jordbruk, och deras
jordbesittning var 42,5 proc. af landets yta, hvaremot
47,5 proc. voro statsegendom. Småbruk är öfvervägande,
i det 9
proc. hade mindre än 1 har, 73 proc. 1–10 hars
yta, och af större jordbruk (öfver 100 har) funnos
endast 83 (0,02 proc.). Brukningen är mestadels
extensiv, emedan den serbiske bonden, som ännu för få
årtionden sedan idkade endast kreatursskötsel, saknar
insikt om ett intensivt jordbruk. När det oaktadt
jordens afkastning ökats, beror detta på ökning af
kulturlandet genom skogsröjning. 1906 odlades på
1,74 mill. har olika kulturväxter, hvaraf sädesslag
på 68,6 proc., mest majs (550,000 har) och hvete
(373,000 har). Den bästa åkerjorden ligger i Moravas,
Saves och nedre Drinas dalar samt inom det nyvunna
området i Vardardalen och Monastirbäckenet. Skörden
beräknades i medeltal 1909–11 till 932,000 ton majs
och 401,000 ton hvete, hvartill komma korn, hafre,
råg och sockerbetor. Därnäst egnades största arealen
(325,650 har) åt foderväxter och (132,000 har)
åt plommon. Odling af tobak förekommer på grund af
monopol endast i länen Niš, Kruševac, Vranja, Toplica
och Užice (1906 blott 2,041 har). S:s jordnatur
skulle tillåta en 15 gånger större tobaksodling
än f. n. är fallet, så att tobaksproduktionen,
som 1906 inbragte 11 mill. dinarer, skulle kunna
mångdubblas. Fruktodling idkas i hela landet,
mest plommon, som företrädesvis tillgodogöras
i torkadt tillstånd eller till marmelad- och
brännvins-(šljivovic)tillverkning. Omkr. 24,000
brännerier tillverkade 1905 öfver 344,000
hl. lätt plommonbrännvin. Af det starkare (intill
50-gradiga) brännvinet, som ensamt utföres,
tillverkas endast omkr. 3,000 hl. 1907 utfördes
426,500 deciton torkade plommon till ett värde
af 15,75 mill. dinarer. Vinproduktionen täcker
ej landets eget behof. Silkesodlingen sysselsatte
1910 öfver 30,000 pers., och kokonger utfördes för
nära 900,000 dinarer. – Boskapsskötseln är en annan
hufvudnäring. 1910 funnos 153,000 hästar, 96,000
nötkreatur, af medelstorlek, öfver 3,8 mill. får,
864,000 svin och. 627,500 getter (de vanligaste
husdjuren i de södra bergstrakterna); svinafveln är
stadd i aftagande (1900 funnos 960,000 svin). –
Skogen vårdas illa. Af hela skogsarealen eger
staten 560,000 har, kyrkan 17,000 har, enskilda
304,000 har, hvarjämte 658,000 har tillhörde
kommuner. – Bergsbruket är sedan gammalt af vikt:
under medeltiden hette Kopaonik silfverberget. De
rika mineraltillgångarna tillvaratagas ej
fullt. Bergsbruket är regale och bortarrenderas
af regeringen. Stenkols- och brunkolslagren
bearbetas af belgiska och serbiska bolag, järn-
och koppargrufvorna i Majdanpek innehafvas af ett
engelskt bolag, ett franskt bolag bryter kopparmalmen
vid Bor o. s. v. Bergsbrukets afkastning värderades
1911 till nära 15,5 mill. dinarer. Af kopparmalm
vunnos 7,023 ton, af kol 235,058 ton, af guld
422 kg. Dessutom finnas bly, silfver, järn,
kvicksilfver, asbest, arsenik, svafvel m. m. –
Industrien är föga utvecklad. Den producerar
väfnader af olika slag, metall- och trävaror,
hvarförutom handtverkare af olika yrken finnas i
byarna. Större fabriksanläggningar äro hufvudsakligen
kvarnar, bryggerier och brännerier. Socker- och
celluloidfabrikation har införts af tyskar, garfverier
och skofabriker finnas i några städer o. s. v. –
Handel. S. är den enda af Balkanhalföns stater,
som icke når fram till något haf. Det är begripligt,
att dess sträfvan måste vara riktad mot detta mål,
och denna naturliga sträfvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
