Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serbokroatiska litteraturen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Serbokroatiska litteraturen
158
savski", "Simeon veliki" och den romerska trilogien
"Finis reipublicae". Bemärkta novellister äro Evgeni
K u m i ö i c (1850-1904, pseud. J en i o), Ante
Kovacic (d. 1889), V j e n-ceslav Novak (f. 1859)
och J o s i p K o-zarac (se denne; 1858-1906). Främst
står pseudonymen Ljuba Sandor-Gjalski (f. 1854, ss
B a b i c) med sina konstnärligt och psykologiskt
fina kulturskildringar i berättande form. Lyriska
diktare äro Hugo B a d a l i c (se denne; 1851-1900),
förf. af libretton till den populära operan "Zrinjski"
af Zajc, Jovan Hranilovic (f. 1855), August Harambasic
(f. 1861) och Tugomir Alaupovic (f. 1871). Den främste
kroatiske diktaren i nutiden är S i 1-vijeKranjcevic
(se denne; 1865-1908) med sin djupsinniga
reflexionslyrik. - De förnämsta tidskrifterna
(frånsedt Sydslaviska akademiens publikationer "Rad"
och "Starine") äro: "Slovinac" (i Ragusa 1881-87),
"Vienac" (uppsatt 1869 af Gjuro Dezelic) och
"Savremenik" (uppsatt 1905 af Vizner-Livadic). De
främste språk- och litteraturforskarna äro: Danicic
(1825-82), grundläggaren af den stora akad. ordboken
"Rjecnik hrvatskoga ili srpskoga jezika", efter 1880
utg. af Sydslaviska akademien i Agram, J a g i c
(f. 1838), Racki (1828-94), Smiciklas (1844-1914),
M. S rep el (1862-1905, "Gradia za povjest hrvatske
knjizevnosti"), R e s e t a r (f. 1860, professor i
Wien, utmärkt kännare af den ragusanska litteraturen),
Frän jo Markovic, B u d m a n i (1835 -1914) och P
a vid (1844-1914).
V. Den serbiska litteraturen från 1700-talet. På
grund af det serbiska förtrycket kunde den
nya serbiska litteraturen ej på länge utveckla
sig, och många serber tvungos att emigrera till
Österrike. I Karlovci (Karlowitz) grundlades 1712 en
serbisk skola af Vasilije från Moskva och 1733 en
"storskola’’ med latin som undervisningsspråk. I
Novi Säd (Neusatz) inrättade ryssen Emanuel K
o-z a c i n s k i j 1750 ett seminarium (duchovna
ko-legija), där det kyrkoslaviska språket (med ryskt
inflytande) blef förhärskande. Jovan R a i c (se
denne; 1726-1801) utgaf historiska och dramatiska
arbeten. Förgångsmannen för den nyserbi-ska
litteraturen var munken Dositije Obra-dovic
(sa denne; 1744-1811), som skref för folket. De
första verserna på serbiska diktades af Aleksi V e
z e l i c i det mot vidskepligheten riktade poemet
"Carodjejstvo". Grigorije T e r l a j i c (1766-1811),
professor i historia vid akademien i Petersburg,
skref oden och öfversatte Claris de Florians "Numa
Pompilius". Resningen 1804 besjöngs af Gavrilo
Kovacevic i "Srpski ustanak pod Karadjordjem", liksom
ock Kosovo-slaget (7:e uppl. 1856). VicentijeRakic
(d. 1824). präst i Semlin, bearbetade legendariska
stoff, likaså Konstantin Markovic i Novi Säd. Efter
utländska förebilder började småningom romantiska
ämnen behandlas; äfven öfv. förekom-mo, t. ex. Nikola
Lazarevic5 "Robinson Crusoe" (1799), Luka Milovanov
(d. 1828) skref en serbisk prosodi, och Jovan A
t a-nasije Dosenovic försökte sig 1809 med några
"Liriceska pjenija". Skaparen af den serbiska teatern
var Joakim Y u j i c (1772-1847) från det serbiska
Ungern, och Milovan Vida-
ko v i c grundlade den litterära prosan genom
"Istorija serbskoga naroda" (1834-37). Verklig
poetisk begåfning röjde L u k i j a n M u s i c k i
(se denne; 1777-1837), med klassiska metra, men
nationellt innehåll. Hans förste lärjunge Jovan
H a d z i c (1799-1869, pseud. M i l o s S v e t
i c), jurist och direktör för Novi Säds gymnasium,
ut-öfvade mångsidig verksamhet: han utgaf en civilrätt
("Gradjanski zakonik"), diktsamlingen "Odziv mladog
srbskog ducha na glas arfe sisatovske", öfversatte
Horatius’ "De arte poetica", grundlade Matica srpska
i Novi Säd, redigerade "Srpski letopis" från 1826
och "Golubice" i Belgrad. Den nationella poesien
fick en klassiskt bildad främjare i Simo Sarajlija
Milutinovic (se denne; 1791-1847). Mer romantiskt lagd
var Jovan St. Popovic (1806-86) med diktsamlingen
"Davorje" (1854), den populära komedien "Tvrdica"
och de patriotiska dramerna "Milos Obilic", "Boj na
Kosovu" och "Smrt Ste-fana Decanskog". Han grundlade
Drustvo srpske slovesnosti med tidskr. "Glasnik"
(1847), hvarur vet. akad. framgick 1886. Som
undervisningsminister lade han ock grunden till ett
nationalmuseum 1844. Banbrytande för det serbiska
språket och vitterheten blef den snillrike Vuk
Stepa-novié (1787-1864, se K ära d j it j) med "Mala
prostonarodna pesmarica" och "Pismenica srbskoga
iezika etc." (1814). - Den nya litteraturen (efter
1847) företräddes af Branko Radiee-vi6 (se denne;
1824-53), med varm lyrisk och folkepisk romantik. En
storslagen skaldepersonlighet var Petar II P e t
r o v i c Njegosj (1813 -51, se Peter, furstar af
Montenegro 2) med sin pessimistiska reflexionslyrik
och nationella epik i dramatisk form ("Gorski
vijenac"). Jovan S u bo ti c (se denne; 1817-86)
författade en poetik, diktade nationella dramer och
romanen "Kaludjer ili istina i poezija" (1875). B o g
o b o j Aktanamovic (1826-58), som debuterade 1845 med
novellsamlingen "Darak srpkinji", skref den på sin tid
bästa romanen "Dva idola" med lyckade samhällstyper,
om ock i sentimental ton. Mer realistisk var Jakov
Ignjatovic (1825 -89), hvars verk dock lida af en
viss schablonmässighet. Nationella poeter voro D j
u r a J a k-sic (se denne; 1832-78), Jovan Sundecic
(1825-1900) och Ljubomir Nen a do vi c (1826-95)
med diktsamlingen "Slavenska vila" och förträffliga
resebref från utlandet. Jovan I Ii c (1824-1901),
justitieminister och medlem af statsrådet, utgaf
den satiriska skildringen "Beo-gradsko ogledalo",
en "Istorija Turske" (1863) och 4 diktsamlingar
(1854-91). En utmärkt verskonstnär var Jovan (Z m
a j) Jovanovic (se denne; 1833-1904) med modern
satir och erotik. Den mångfrestande M a t h i j
a B a n (1818-1903) skref historiska skådespel,
"Zrinjski", "Jan Hus" m. fl. St e va n VI. Kacanski
(1830-90) författade patriotiska kväden och väckte
ds "storserbiska" idéerna med tidningen "Velika
Srbija". Bogoljub Petranovic (1806-73) utgaf 1836
i Zara "Srpskodalmatinski magazin", och Gerazim
Petranovic ’’Dubrovnik" (1867 - 70). Framstående
kulturskildrare voro Milan Milicevié (se denne;
1831-1908), direktör för nationalbiblioteket i
Belgrad, och S t e p a a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
