Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sergel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
173
Sergents de ville-Sergius
174
läran om antiken som grundval för plastisk konst
och om marmorarbetet som skulptörens förnämsta
framställningssätt. Byström var den af de unge,
som han hoppades mest af, och hans bref till denne
belysa förträffligt hans åsikter och tänkesätt på
ålderdomen. S:s namnteckning meddelas å pl. IV
till art. Autograf. - Flera utmärkelser kommo
honom till del, han blef hof intendent 1803 och
adlades 1808, då Gustaf IILs stod aftäcktes, med
bibehållande af sitt namn. Svenska akad. slog 1815
en minnespenning öfver honom, staten inköpte hans
efterlämnade modeller och utkast, och Nationalmuseum
har sedan samlat så många af hans utförda arbeten,
som det varit i tillfälle att för-värfva. Museet eger
likaledes omkr. 700 af hans handteckningar. Andra
dylika egas af Konstakad. (bl. a. S:s rikligt
illustrerade bref till P. Tham). Flera i hög grad
belysande småskulpturer från S:s första tid i Kom
(statyetter och reliefer i bränd lera) finnas på
Fullerö, andra i Uppsala universitet och på Spånga,
ett par småskisser i Thielska galleriet, Stockholm,
några medaljonger i Köpenhamns akademi. Målade
Sergelporträtt finnas ai J. Pasch, H. Maurer (båda
i Konstakademien), P. A. Hall, E. Martin, J. Juel
(se fig. 1; alla i Nationalmuseum), L. Gutenbrunn
(i privat ego), J. Åkerström (Norrköpings museum),
D. Bossi (fcpånga), K. F. von Breda och L. H. Roos
(båda i Konstakademien). En af nämnda akademi utfärdad
inbjudan till pristäflan om ett monument öfver S. egde
rum 1900, men ledde ej till något resultat. Till
den minnesfest akademien firade på 100-årsdagen
af S:s död, 26 febr. 1914, präglades en plakett af
E. Lindberg (afbildad i art. Plakett, sp. 1003).
Litt.: de Chenneviéres i "Revue universelle des arts"
1856 (innehåller bl. a. bref från S. till J. E. Rehn);
F. M. Franzén, "Minne af hofinten-denten J. T. S." (i
Sv. akadis handl., del 7, 1815), K. G. Estlander i "De
bildande konsternas historia" (1867), K. R. Nyblom,
"J. T. S., Sveriges förnämsta konstnärssnille"
(1877, innehåller äfven bref från S. till Byström),
F. Sander, "Venus, som stiger ur badet" (s. å.,
innehåller äfven S:s själf biografi; två kortfattade
dylika finnas i handskrift i K. biblioteket),
J. Lange, "S. og Thorvaldsen" (1886), flera studier
af G. Göthe, som 1898 utgaf den omfattande och
grundliga framställningen "J. T. S., hans lefnad
och verksamhet" och 1900 "Sergelska bref" (till
Abild-gaard). Vidare J. Kruse, "Sergelteckningar i
Nationalmuseum" (med text, 2 hftn, 1909 och 1912),
L. Looström, "J. T. S., en gustaviansk tidsbild"
(1914, med en mängd Sergel-teckningar i afbildning),
samt H. Brising, "Sergels konst" (s. å., äfvenledes
rikt illustrerad). G-g N.
,Sergents de ville. Se Sergeant. Sergi [sä’rdji],
Giuseppe, italiensk filosof, f. 1841 i Messina,
professor i Rom, ansluter sig till den positivistiska
riktningen och har egnat sig särskilt åt den
fysiologiska psykologien. Det psykiska är enligt hans
åsikt ett epifenomen till nervprocesserna. Rörande
affekterna ansluter han sig till samma teori som
James; lust och olust härleder han ur kroppens
näringsprocesser. Bland hans skrifter må nämnas La
psychologie physiologi-que (1888), Dolore e piacere
(1894), Uevoluzione
umana individuale e soziale (1903) och
Uorigine dei jenomeni psichici (1904).
&-e.
Se’rgiev, rysk präst. Se Johannes af Kron-stadt.
SeYgij (latiniseradt Sergius), rysk munk
och klostergrundläggare (med det världsliga
namnet Varfolomej), f. 1314, d. 1392, byggde
i skogen vid staden Radonezj en liten träkyrka
och lade därmed grunden till det berömda klostret
Troitsko-Sergievskaja lavra (se Sergi j e v s k). Han
lefde ett torftigt, asketiskt lif, grundlade flera
andra kloster och förklarades för helgon 1452. Hans
lärjungar anlade 40 kloster, företrädesvis i norra
Ryssland. A-d J.
SeYgijevsk 1. S err g i j e v s k i j p o s ä d
1. S e;r g i j e v o, stor by i ryska guv. Moskva,
i en vacker nejd vid Troitsko-Sergijevklostret, 66
km. n. n. ö. om Moskva. Omkr. 35,000 inv. Betydande
tillverkning af leksaker och helgonbilder. Det af
den hel. S e r g i j (se denne) omkr. 1340 stiftade
klostret (ry. Tro^tsko-Se^gievskaja la’vra) betraktas
som ryssarnas förnämsta vallfartsort och besökes
årligen af öfver 100,000 pilgrimer. Beläget på en
höjd och omgifvet af höga murar af ungefär 1,5 km. i
omkrets, består det af 13 kyrkor, en teol. akademi,
ett sjukhus m. fl. byggnader. Troit-skijkatedralen,
som uppfördes 1422, innesluter Ser-gijs graf och
en ofantlig skattkammare. Ej långt efter Sergijs
död ödelades klostret af tatarerna. Under polska
invasionen 1608-09 uthärdade det en 16 månaders
belägring, hvarefter munkarna ställde sig i spetsen
för organiserandet af den här, som fördref fienderna
ur Ryssland. 1683 och 1689 sökte Peter den store i
Sergijevsk skydd undan de upproriske streltserna.
(J- F. N.)
Sergipe [ser j i’-]. 1. Stat i Brasilien, den minsta
bland Brasiliens förenta stater, mellan 9° 5’ och 11°
28’ s. br. samt 36° 111 och 38° T v. lgd, begränsas
i ö. af Atlantiska hafvet, i n. af staten Alagoas,
mot hvilken Rio Säo Francisco utgör gräns, i s. och
v. af staten Bahia. Arealen anslås till 393090
kvkm. och folkmängden till 356,264 pers. (1900;
beräknad 1913 till 500,000). Landet är mot kusten
slätt, rikt vattnadt och delvis mycket bördigt, i
det inre bergigt och skog-bevuxet. Den viktigaste
floden är Säo Francisco, dessutom Vasa Barris och
några andra, som utmynna i oceanen och äro segelbara
i sitt nedersta lopp. Bomull, socker, tobak, majs,
ris och ma-niok odlas. I bergstrakterna drifves
lönande boskapsskötsel. Rika fynd af järn, kalksten
och bergkristall ha gjorts, men tillgångarna äro föga
bearbetade. Med samfärdsmedel är landet torftigt
ut-rustadt; från hufvudstaden går en järnväg åt
n. till Capella och en åt v. till Simäo Dias, nära
västra gränsen. Hufvudstad är A r a c a j ii vid
Cotindiba med 32,000 inv. (1913). - 2. S. d o Rey. Se
Säo Christöväo. 1. (J. F. N.)
Sergius, namn på fyra påfvar. 1. S. I, påfve
687–701, uppfostrad i Palermo, förberedde romerska och
grekiska kyrkornas skilsmässa genom sitt förkastande
af trullanska synodens (692) beslut. Från hans tid
daterar sig sjungandet af "Agnus Dei" under mässan. –
2. S. II, påfve 844–847, tillsattes af adeln i Rom och
vigdes utan kejsar Lothar I:s bekräftelse, men tvangs
af kejsarens son Ludvig att erkänna det kejserliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
