Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sergel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverhöghetskrafvet. Han upplefde Roms plundring
genom sarasenerna 846. – 3. S. III, påfve
904–911, vann och bibehöll sitt ämbete genom sina
älskarinnors, Teodoras och Marozias, intriger. Hans
son med den sistnämnda blef påfve under namn
af Johannes XI. – 4. S. IV, påfve 1009–12, till
börden romare, urspr. med namnet Bocca di Porco
(svintryne), var ett verktyg åt Crescentierna.
1–4. (Hj. H-t.)
SeYgius. 1. Patriark i Konstantinopel. Se M
o-noteleter. - 2. Sektledare. Se P a u l i c i a-n
e r, sp. 265.
Se’rgius, helgon i grekisk-katolska kyrkan. Se Ser
gi j.
Se’rgius (ry. Sergij) Aleksandrovitj, rysk storfurste,
son till kejsar Alexander II, f. 1857, var sedan 1890
generalguvernör i Moskva, ådrog sig mycket hat och
mördades 17 febr. 1905. Han var sedan 1884 förmäld
med Elisabet af Hessen (f. 1864).
Sergve-edne, lapsk myt. Se Mytologi, sp. 172.
Serhän (S i r h ä n), W a d i, oas i Arabien,
sträcker sig med en längd af omkr. 450 km. från
Hau-rans berg i sydöstlig riktning till Djof. Det är
en lång depression i terrängen, i sin nordvästra del
knappt mer än 20 km. bred, men som vidgar sig söder
ut. Dalens botten är 150 m. lägre än den omgifvande
platån, hvars medelhöjd är 800 m. Sluttningarna
äro branta och ha utseende af falaises, och den är
tillräckligt fuktig för att alstra en jämförelsevis
riklig växtlighet. Oasen har 200-300 inv., hvarjämte
nomader tillfälligt besöka den med sina kameler.
Wbg.
Seriäla knoppar (af lat. se’ries, rad), bot.,
kallas de knoppar i ett bladveck, som stå ofvanför
hvarandra i en rad (i medianplanet). Sådana knoppar
finnas exempelvis hos Lowcera-arter, valnöten,
i hvars hjärtbladveck kunna sitta ända till 8
knoppar, m. fl.; de förekomma äfven ej sällan i
blomställningar, t. ex. hos Verbascum. Sitta flera
knoppar vid sidan af hvarandra, trans-versalt
i bladvecket, såsom hos monokotyledo-ner och
många gurkväxter, kallas de k o 11 a t e-r a l a.
G. L-m.
Seria^thes Benth., bot., släkte af fam. Legu-minoscB,
underfam. Mimosoidece, omfattande 5 träd med
stora, dubbelt parbladiga blad och mycket stora,
filthåriga blommor i korta i flock ställda
klasar i grenspetsarna. Se F i d j i ö a r-n a,
sp. 165 (där genom tryckfel står Serian-thus).
G. L-m.
Sér-i-askér, turk. Se S e r d ä r.
SerFba (Zer^ba), "inhägnad", benämning på de med
palissader och häckar omgifna stationer, som i Sudan
upprättats af köpmän från Kartum, hvilka därifrån
göra expeditioner till det inre landet för uppköp af
elfenben m. m.
Sérica, land. Se Kina, sp. 58.
Serica, zool. Se Ollonborrfamiljen.
Sericin. Se Albuminoider. - Sericin-syra. Se F ä r
g n i n g, sp. 291.
Sericit List. (af lat. sericum, siden), miner.,
en finfjällig aggregationsform af muscovit, som
förekommer i grön- eller gulaktiga, sidenglänsande
sericitskiffrar och andra fylliter; den är ock syn-
nerligen vanlig i starkt dynamometamorfoserade
ortoklasbergarter, "sericitgnejser".
A. Hng.
Serie (lat. se’ries), rad, följd. 1. Mat. En följd af
storheter, hvilka äro bildade efter en gif-ven lag;
hvarje storhet kallas en term i serien. Vanligen
betecknar man de olika termerna genom en bokstaf
med ordningsnummern som index, t. ex. fli> «2> %>
. . . .» så att den n-te termen (ofta kallad den
allmänna termen, emedan alla de andra därur kunna
erhållas, om man successivt sätter n lika med l, 2,
3, o. s. v.) utmärkes med an. Den enklaste serien,
raden af de naturliga talen l, 2, 3, . . . .,
är af det slag, som kallas aritmetisk serie
(se d. o.), öfriga slag af elementära serier äro
geometriska och harmoniska serier (se Geometrisk
progression och Harmonisk serie). Inom den högre
matematiken förekommer en mängd olika serier,
t. ex. exponentialserien, som uppkommer genom
utveckling af ax, l o g a r i t m i-ska serien, som
erhålles genom utveckling af log (l + x), po t en
s serier (se d. o.), hvilka fortskrida efter hela
digniteter af variabeln, tri-gonometriska serier,
hvari en trigono-metrisk funktion ingår och hvilka
fortskrida efter multipler af bågen till denna
funktion, o. s. v. En serie är ändlig eller oändlig,
allteftersom den består af ett ändligt eller ett
oändligt antal termer. Med rest-termen i en oändlig
serie förstås, hvad som återstår, om man afskiljer
de n första termerna. En oändlig serie är k o n v
e r-g e n t eller divergent, allteftersom den har
en bestämd summa eller ej. De konvergenta serierna
äro egentligen de, som inom analysen komma till
användning; de divergenta representera nämligen i och
för sig ingen matematisk storhet. Bland de divergenta
serierna må nämnas de h a l f k o n-vergenta och de
oscillerande. De förra erhållas genom utveckling
af vissa funktioner och äro så beskaffade, att
oaktadt seriens divergens ett ändligt antal af dess
termer approximativt representerar funktionen. För de
senare åter är summan af ett visst antal termer alltid
ändlig, men närmar sig icke till något bestämdt värde;
så är t. ex. för den oscillerande serien:
l, -l, l, -l, o. s. v. summan omväxlande -f- l
och 0.
Teorien för serier räknas vanligen till den
al-gebraiska analysen, hvilken utgör en inledning
till den högre analysen. De viktigaste frågor,
som inom denna teori förekomma, röra å ena sidan
konvergensen (se under Konvergera) samt bestämmandet
af den allmänna termen och summan, å den andra
sidan utvecklingen af funktioner i serier. Lagen för
bildandet af den allmänna termen är stundom omedelbart
gifven; så är t. ex. i serien af kvadrattalen l, 9,
16, 25, o. s. v. den n-te termen lika med n2. Ofta är
dock den allmänna termen gifven genom en relation
mellan ett visst antal successiva termer eller
eljest under implicit form (jfr Rekurrent serie),
och i detta fall behöfvas särskilda metoder för att
uttrycka den under explicit form. Stundom är lagen
h. o. h. obekant, så att endast ett visst antal termer
är angifvet, och den allmänna termen bestämmes då
genom en interpolationsformel (jfr Interpolatio n
2). Hvad summeringen angår, finnes härför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
