Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seriebåglampa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Seriebåglampa-Seringapatam
178
ingen allmän metod; i vissa fall kan med fördel
integralkalkylen eller omvända differentialkalkylen
användas, men i många andra fall behöfvas olika
specialmetoder, och ett stort antal serier trotsar
alla försök till exakt summation. Stundom sker därför
summeringen approximativt, t. ex. genom transformation
af en serie till en annan med snabbare konvergens.
Äfven för utvecklingen af funktioner i serier användas
ofta specialmetoder; bland allmänna formler må
särskildt nämnas Taylors serie. Inom funktionsteorien
spela dylika utvecklingar af funktioner i serier
en hufvudsaklig roll, och enligt Weierstrass’ teori
framställes en funktion ytterst under formen af en
konvergent potensserie (jfr Matematik, sp. 1229).
Teorien för serier är så godt som uteslutande
af modernt ursprung. Geometriska och aritmetiska
serier samt kvadrattalsserien behandlades redan
af Euklides och Archimedes, och en eller annan
enklare serie undersöktes af senare grekiska,
indiska och arabiska författare, men först mot
slutet af 1600-talet började denna teori erhålla
någon större utveckling, särskildt i sammanhang med
differentialkalkylens upptäckt och fortbildning. Under
1700-talet framställdes allmänna formler för
serieutveckling af Taylor, Maclaurin, Lagrange och
Laplace samt för seriesummering af Euler. Först
något senare började konvergensvillkoren närmare
undersökas, särskildt af Cauchy. Under 1800-talet ha
andra viktiga bidrag till läran om serier blifvit
lämnade bl. a. af Fourier, Dirichlet, Riemann,
Malmsten m. fl. I våra dagar har teorien på grund af
sitt nära sammanhang med funktionsteorien blifvit
föremål för ännu mera djupgående undersökningar,
bland hvilka särskildt märkas Hatamaras beträffande
sambandet mellan koefficienterna i en potensserie
och singulariteterna hos den af serien framställda
funktionen och Mittag-Lefflers ang. potensseriens
analytiska fortsättning.
2. Geol. Inom geologien har stundom med serie
förståtts den närmaste stratigrafiska enheten
under system, omfattande flera etager (t. ex. öfre
kritserien), i motsats till grupp, som då betecknar
sammanfattningen af flera system (t. ex. paleozoiska
gruppen). Numera låter man namnet serie beteckna
de aflagringar, som bildats under en era, under
det de, som bildats under någon af erans närmaste
underafdelningar, period, benämnas system. -
3. Kem. Om homologa serier se Homolog. - 4. Bankt.,
ett antal fortlöpande nummer af värdepapper.
1. (I. F.) 2. B. L-n. (A. Hng.)
Seriebåglampa, elektrot. Se Båglampa, sp. 802
(seriereglering).
Seriedynamo, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 262.
Seriegradering, landtm. Se Gradering, sp. 69.
Serieinversionsproblemet, mat., problemet att, då en
storhet, y, är uttryckt i en serie stigande digniteter
af en annan storhet, x, tvärtom uttrycka x på samma
sätt i en serie digniteter af y. Jfr Kombinatoriska
skolan, sp. 620.
Seriekoppling, fys. Se Galvanisk ström, sp. 661.
Seriekuponger. SeSnöbollsbref.
Serielindning, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 261.
Serieman, zool. Se Ormstorksläktet.
Seriemaskin, Seriesystem, elektrot. i^e Elektriska
maskiner, sp. 278
Seriepump. Se C en t r if u ga l p um p, sp. 1473.
Serieskjutning, krigsv. Se I n s k j u t a, sp. 725.
Seriesnitt, bot. och zool. Se Mikro t om.
Seriespektrum, fys. Se Spektrum.
Sérieux [serio], fr., allvarlig; au sérieux,
på allvar.
Serifolket. Se Indianer, sp. 497.
Serrifos, ö inom den till konungariket Grekland
hörande nomos Cykladerna, s. ö. om Ättika. 66 (78)
kvkm. Omkr. 3,900 inv. ön, som höjer sig till
483 m. ö. h., är ytterst steril och består till
största delen af gliinmerskiffer och granit. Dess i
forntiden bearbetade lager af järnmalm ha brutits
sedan 1870 af ett franskt bolag. Äfven koppar och
silfverhaltig blymalm brytas. S. var enligt sagan
den ö, där de af Akrisios på hafvet utsatte Perseus
och Danae landstego. Under perserkrigen slöt S. sig
till atenarna. Af romarna förvandlades det till
en förvisningsort. Hufvudort är S. 1. Livadion med
omkr. 2,500 inv. (J. F. N.)
Serimeter (af grek. ser, siden, och mertron, mått),
sidenmätare, ett förr användt instrument, hvarmed
siden pröfvades på sin elasticitet och fasthet. Den
var merendels konstruerad efter samma princip som en
f jäderdynamometer (se Dyn a-mometer 1).
Serimner, nord. myt. Se S ä r i m n e r.
Serinagur [serinägöV]. Se Srinagar.
Serinda, mus. Se Ravanastron.
Sering, Max, tysk nationalekonom, en af de
bemärktaste representanterna för den historiska
skolan (se Nationalekonomi, sp. 514), f. 1857 i
Sachsen, blef professor i Bonn 1885 (efter Held)
och vid landtbrukshögskolan i Berlin 1889, där han
tillika anlitades som lärare vid universitetet;
till detta öfvergick han h. o. h. 1906 som professor
i nationalekonomi och finansvetenskap. S. bereste
Nord-Amerika 1883 i officiellt uppdrag och skref
som resultat däraf det grundläggande arbetet Die
landwirtschaftliche konkurrenz Nordamerikas in
gegenwart und zukunft (1887; behandlande jordbruks-,
kommunikations- och kolonisationsförhållandena i
Förenta staterna och Canada samt deras betydelse för
marknaden i Europa). S. har författat omfattande
jordbrukspolitiska arbeten, bl. a. Die innere
kolonisation im östlichen Deutschland (1893; i
"Schriften des Vereins fur socialpolitik", bd 56) och
Erbrecht und agrarverfassung in Schleswig-Holstein
auf geschichtlicher grundlage (d. II,i af
det af S. utg. "Die vererbung des ländlichen
grundbesitzes im königreich Preussen", I-IV,
1899-1910). Han är led. af sv. Landtbruksakad. (1911).
__ E. F.K.S-n.
Seringapatam [serin.gäpätä7m], stad i brittiskindiska
vasallstaten Mysore, på en ö i floden Cau-very. 8,584
inv. (1901). S., fordom hufvudstad i riket Mysore,
räknade på Tippo Sahibs tid (1782-99) 150,000 inv. och
var bekant för sin starka, ännu bibehållna fästning,
hvars belägring engelsmännen två gånger förgäfves
företogo. S. eröfrades af dem i maj 1799, hvarvid
Tippo Sahib
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
