177 Seriebåglampa-Seringapatam 178 ingen allmän metod; i vissa fall kan med fördel integralkalkylen eller omvända differentialkalkylen användas, men i många andra fall behöfvas olika specialmetoder, och ett stort antal serier trotsar alla försök till exakt summation. Stundom sker därför summeringen approximativt, t. ex. genom transformation af en serie till en annan med snabbare konvergens. Äfven för utvecklingen af funktioner i serier användas ofta specialmetoder; bland allmänna formler må särskildt nämnas Taylors serie. Inom funktionsteorien spela dylika utvecklingar af funktioner i serier en hufvudsaklig roll, och enligt Weierstrass' teori framställes en funktion ytterst under formen af en konvergent potensserie (jfr Matematik, sp. 1229). Teorien för serier är så godt som uteslutande af modernt ursprung. Geometriska och aritmetiska serier samt kvadrattalsserien behandlades redan af Euklides och Archimedes, och en eller annan enklare serie undersöktes af senare grekiska, indiska och arabiska författare, men först mot slutet af 1600-talet började denna teori erhålla någon större utveckling, särskildt i sammanhang med differentialkalkylens upptäckt och fortbildning. Under 1700-talet framställdes allmänna formler för serieutveckling af Taylor, Maclaurin, Lagrange och Laplace samt för seriesummering af Euler. Först något senare började konvergensvillkoren närmare undersökas, särskildt af Cauchy. Under 1800-talet ha andra viktiga bidrag till läran om serier blifvit lämnade bl. a. af Fourier, Dirichlet, Riemann, Malmsten m. fl. I våra dagar har teorien på grund af sitt nära sammanhang med funktionsteorien blifvit föremål för ännu mera djupgående undersökningar, bland hvilka särskildt märkas Hatamaras beträffande sambandet mellan koefficienterna i en potensserie och singulariteterna hos den af serien framställda funktionen och Mittag-Lefflers ang. potensseriens analytiska fortsättning. 2. Geol. Inom geologien har stundom med serie förståtts den närmaste stratigrafiska enheten under system, omfattande flera etager (t. ex. öfre kritserien), i motsats till grupp, som då betecknar sammanfattningen af flera system (t. ex. paleozoiska gruppen). Numera låter man namnet serie beteckna de aflagringar, som bildats under en era, under det de, som bildats under någon af erans närmaste underafdelningar, period, benämnas system. - 3. Kem. Om homologa serier se Homolog. - 4. Bankt., ett antal fortlöpande nummer af värdepapper. 1. (I. F.) 2. B. L-n. (A. Hng.) Seriebåglampa, elektrot. Se Båglampa, sp. 802 (seriereglering). Seriedynamo, elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 262. Seriegradering, landtm. Se Gradering, sp. 69. Serieinversionsproblemet, mat., problemet att, då en storhet, y, är uttryckt i en serie stigande digniteter af en annan storhet, x, tvärtom uttrycka x på samma sätt i en serie digniteter af y. Jfr Kombinatoriska skolan, sp. 620. Seriekoppling, fys. Se Galvanisk ström, sp. 661. Seriekuponger. SeSnöbollsbref. Serielindning, elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 261. Serieman, zool. Se Ormstorksläktet. Seriemaskin, Seriesystem, elektrot. i^e Elektriska maskiner, sp. 278 Seriepump. Se C en t r if u ga l p um p, sp. 1473. Serieskjutning, krigsv. Se I n s k j u t a, sp. 725. Seriesnitt, bot. och zool. Se Mikro t om. Seriespektrum, fys. Se Spektrum. Sérieux [serio], fr., allvarlig; au sérieux, på allvar. Serifolket. Se Indianer, sp. 497. Serrifos, ö inom den till konungariket Grekland hörande nomos Cykladerna, s. ö. om Ättika. 66 (78) kvkm. Omkr. 3,900 inv. ön, som höjer sig till 483 m. ö. h., är ytterst steril och består till största delen af gliinmerskiffer och granit. Dess i forntiden bearbetade lager af järnmalm ha brutits sedan 1870 af ett franskt bolag. Äfven koppar och silfverhaltig blymalm brytas. S. var enligt sagan den ö, där de af Akrisios på hafvet utsatte Perseus och Danae landstego. Under perserkrigen slöt S. sig till atenarna. Af romarna förvandlades det till en förvisningsort. Hufvudort är S. 1. Livadion med omkr. 2,500 inv. (J. F. N.) Serimeter (af grek. ser, siden, och mertron, mått), sidenmätare, ett förr användt instrument, hvarmed siden pröfvades på sin elasticitet och fasthet. Den var merendels konstruerad efter samma princip som en f jäderdynamometer (se Dyn a-mometer 1). Serimner, nord. myt. Se S ä r i m n e r. Serinagur [serinägöV]. Se Srinagar. Serinda, mus. Se Ravanastron. Sering, Max, tysk nationalekonom, en af de bemärktaste representanterna för den historiska skolan (se Nationalekonomi, sp. 514), f. 1857 i Sachsen, blef professor i Bonn 1885 (efter Held) och vid landtbrukshögskolan i Berlin 1889, där han tillika anlitades som lärare vid universitetet; till detta öfvergick han h. o. h. 1906 som professor i nationalekonomi och finansvetenskap. S. bereste Nord-Amerika 1883 i officiellt uppdrag och skref som resultat däraf det grundläggande arbetet Die landwirtschaftliche konkurrenz Nordamerikas in gegenwart und zukunft (1887; behandlande jordbruks-, kommunikations- och kolonisationsförhållandena i Förenta staterna och Canada samt deras betydelse för marknaden i Europa). S. har författat omfattande jordbrukspolitiska arbeten, bl. a. Die innere kolonisation im östlichen Deutschland (1893; i "Schriften des Vereins fur socialpolitik", bd 56) och Erbrecht und agrarverfassung in Schleswig-Holstein auf geschichtlicher grundlage (d. II,i af det af S. utg. "Die vererbung des ländlichen grundbesitzes im königreich Preussen", I-IV, 1899-1910). Han är led. af sv. Landtbruksakad. (1911). __ E. F.K.S-n. Seringapatam [serin.gäpätä7m], stad i brittiskindiska vasallstaten Mysore, på en ö i floden Cau-very. 8,584 inv. (1901). S., fordom hufvudstad i riket Mysore, räknade på Tippo Sahibs tid (1782-99) 150,000 inv. och var bekant för sin starka, ännu bibehållna fästning, hvars belägring engelsmännen två gånger förgäfves företogo. S. eröfrades af dem i maj 1799, hvarvid Tippo Sahib