Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seriebåglampa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
185
Serpentinasbest-Serrano y Dominguez
186
sering) af nämnda mineral. Utom efter olivin
förekommer serpentinen som pseudomorfoser efter
granat, augit, hornblände m. fl. magnesiumrika
silikat. Serpentiniseringens förlopp inom en
olivinkristall framgår af fig. till art. Olivin. Af
serpentin har man särskilt följande varieteter:
ädel serpentin, som omfattar de ljust gula eller
gröna, genomlysande arterna, hvilka förekomma vid
vissa järngrufvor i Sverige, vid Snarum i Norge,
vid Katarinenburg i Ural o. s. v., k r y s o t i l
(se d. o.) och vanlig serpentin, hvarmed förstås de
mörkt gröna till svartgröna orena och ogenomskinliga
bergartsmassor, som bilda verkliga lager eller
också gångar, genomsättande yngre lager. Den vanliga
serpentinen används till slip-ning för arkitektoniska
ändamål. Då den förekommer i intim blandning med
kalk eller dolomit, lämnar den ett utmärkt material
för slipning af pelare, fönsterinfattningar, plana
skifvor o. s. v., hvarpå den s. k. kolmårdsmarmorn vid
Bråvikens norra strand lämnar vackra prof. Vid Zöblitz
i Sachsen och Epinal i Frankrike ha små industriella
anläggningar sysselsättning med förarbetande af
serpentin till skålar, ljusstakar, dosor, figurer
o. s. v. Åt de vid Älfdalen funna lösa block af
fonolit (se d. o.), som där förarbetats, har man
med orätt gett namnet serpentin. - 2. Krigsv.,
luntlås, urspr, endast hanen på ett sådant (äfven
kalladt drake). - 3. Väg- och vattenb. Då en väg
måste anläggas uppför en brant höjd, utstakas den
vanligen i sicksack med tvära krökar, för att minska
lutningsförhållandet. Sådana vågformer benämnas
serpentiner. - 4. Serpentiner är benämning på långa,
smala remsor af färgadt papper, hårdt packade till
små rullar och afsedda att vid karnevalsupptåg kastas
ut i luften, hvarvid de veckla ut sig ormlikt och
omsnärja åskådarna.
1. A. Hng. 2. H. W. W.* 3. O. A. B.*
5erpentinasbe’st, miner. Se K r y s o t i 1.
Serpentindans (af fr. serpentin, ormlikt slingrande),
en modern kvinnlig solodans på varietéer, utförd i
fotsid vid sidenklädnad. Se Dans, sp. 1318. Att döma
efter pompejanska väggmålningar tyckes den ha egt
motsvarigheter under antiken.
Serpentingruppen, miner., vattenhaltiga
magne-siumsilikat af tät, stundom bladig eller tradig
textur. Hit höra bl. a. talk, sjöskum, serpentin.
Serpette [särpä’t], Henri Charles A n-toine Gaston,
fransk operettkompositör, f. 1846, d. 1904 i Paris,
blef först advokat och 1868 elev af A. Thomas vid
musikkonservatoriet i Paris samt vann stora Eompriset
1871. Han -komponerade ett 30-tal operetter, som
blefvo omtyckta för sin pigga och vårdade musik.
Serpuchov [-pochå’ff], kretsstad i ryska guv. Moskva,
vid Okas biflod Nara och Moskva–Kursk-banan. 41,578
inv. (1912). Gymnasium. Textilindustri.
(J. F. N.)
SeYpula, zool., ett släkte, som hör
till de fastsittande, med kalkskal
försedda ringmaskarna (se d. o.). Det är
representeradt äfven vid Sveriges kuster.
L-e.
Se^ra, port. (sp. sierra], eg. "såg", bergskedja,
ingår i flera portugisiska och brasilianska namn .pä
bergskedjor, hvilka böra sökas under huf-t. ex.. S. de
Cintra under C i n t r a.
S. do Espinhaco under E s p i n h a 9 o, S. da
Estrella under Est r el l a, S. da Mantiqueira under
Mantiqueira, S. de Monchique under Monchique och
S. dos orgäos under Orgel-bergen. Om S. das Mesas se
Gåta l, om S. do Malhäo se Marianska bergsystemet,
om S. do mar se Brasilien, sp. 10
Serrra, Narciso, spansk komediförfattare, f. 1830
i Madrid, d. 1877, fäste redan vid 18 års ålder
uppmärksamhet vid sig med sin första komedi Mi
marna. I rask följd publicerade han sedan ett 40-tal
pjäser, af hvilka må anföras El ultimo mono, El loco
de guardilla, Luz y sombra, El amor y la gaceta,
Don Tomas, hans förnämsta arbete, utmärkt af stor
komisk kraft, erinrande om "Le misanthrope", men
med rikare intrig, Nadie se muere hasta que Dios
no quiere af mycken kvick satir. 1848 utkom S:s
ungdomliga Poesias liricas och 1876 Leyendas, cuentos
y poesias. S. rönte i början inflytande af den gamla
spanska klassici-teten, senare af romantiken och
blef slutligen en realistisk skildrare af nutiden.
Ad. H-n.
SeYra, Luigi, spansk-italiensk målare, f. 1846 i
Barcelona af spanska föräldrar, d. 1888, var bosatt i
Italien och målade italienska motiv, till en början
- påverkad af Fortuny - genrer, sedan landskap
från Neapeltrakten, från Eom och från kampagnans
sumpmarker med deras febertunga luft: Pontinska
träsken, Latinsk jord, Forum romanum vid soluppgången,
Graf gatan i Pompeji, Den heliga lunden. S. var en
elegant tecknare och en förfinad färg-virtuos. Han
målade äfven porträtt och fresker, t. ex. Intåget i
Prag efter slaget på Hvita berget 1620 (i S. Maria
della Vittoria i Rom, 1884, teckningen därtill i
Roms moderna museum). Jfr C. Ricci, "I disegni de
L. S." (1909). G-g N.
Serradifalco [-ka], stad i italienska
prov. Cal-tanissetta (Sicilien), vid
järnvägen Caltanissetta- Girgenti. 9,988
inv. i hela kommunen (1911). Svafvelgrufvor.
J. F. N.
Serrage [-ra j], fr. Se Kanon ti 11 ver k-ning.
Serrallo [-ra’ljå], markis del. Se E c h a-gue, R.
Serrano y Dominguez [-ra’nå i dåmirngeth], Francisco,
hertig af La Torre, spansk statsman, f. 17 dec. 1810
vid Cådiz i Andalusien, d. 26 nov. 1885 i Madrid,
var son till en af det spanska frihetskrigets
hjältar. Han valde tidigt den militära banan,
utmärkte sig i det blodiga kriget mot carlisterna
samt blef 1841 generallöjtnant, 1845 krigsminister
och 1848 general-kapten i Granada. Han åtnjöt
den tiden stor guDst vid hofvet och beskylldes
offentligt för att vara den unga drottning Isabellas
älskare. S. föll emellertid sedermera i onåd, slöt
sig till oppositionen och tvangs 1854 att gå i
landsflykt. Landsförvisningen blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
