187 Serratula-Serturner 188 likväl icke långvarig. S. återvände 1855 till Spanien, blef 1856 militärguvernör i Nya Kastilien och generalkapten i armén, var därefter en kort tid (1857-58) ambassadör i Paris och 1859-62 guvernör öfver ön Cuba. Han upphöjdes 1862 till hertig af La Torre och utnämndes s. å. till utrikesminister, men afgick redan mars 1863. Mot slutet af drottning Isabellas regering blef S. en af oppositionens förnämsta ledare och ställde sig 1868 i spetsen för en sammansvärjning, som likväl upptäcktes, hvarefter han blef arresterad och deporterad till Kanarieöarna. S. befriades genom septemberrevolutionen s. å., som bortjagade Isabella och hennes familj från Spanien. Han utnämndes till öfverbefälhafvare för revolutionsarmén, vann 28 sept. s. å. en seger öfver de kungliga trupperna vid Alcolea och blef därefter president i den provisoriska regeringen. De åtgärder han som sådan vidtog voro i hög grad frisinnade. Allmän rösträtt infördes, religionsfrihetens, undervisningsfrihetens och tryckfrihetens grundsatser erkändes, domstolsväsendet förbättrades genom juryinrättningens införande, munkordnarnas privilegier af skaffades, några munkordnar upplöstes, jesuiterna dref-vos i landsflykt. Från 15 juni 1869 till 2 jan. 1871 var S. Spaniens regent. Under konung Amadeos korta regering var han två gånger konseljpresident (jan.-juli 1871 och juni 1872). I jan. 1874 ställ-d3s han som president i spetsen för den republikanska regeringen. Han bekämpade med stor kraft och tapperhet carlistupproret. Men då general Martinez de Campos, i spetsen för sina trupper, 29 dec. 1874 i Sagunto proklamerade Alfons XII till konung af Spanien, kunde S. icke kufva detta militäruppror; han måste lämna Spanien och tog sin tillflykt till Frankrike. 1878 återvände han till Spanien och blef sedermera president för senaten. Under de sista åren af sitt lif var han åter en af det liberala partiets ledare. En kort tid (1883-84) var han ambassadör i Paris. E. W. Serra'tula L., bot., örtsläkte af fam. Compositce, afd. Tubiflorce, skildt från Centaurea genom holkfjällen, som sakna bihang. Blomkorgens blommor äro alla lika stora, pappus är hårpensel. Af de 40 arterna förekommer i Sverige mindre allmänt på skogsängar och torr ängsmark S. tinctoria, ängs-skära, färgskära, som är glatt, med lyr-formiga blad, en eller några få blomkorgar, med nästan cylindriska holkar af flera rader tilltryckta, tegellagda, olikstora fjäll, de yttre kort uddspet-siga, och violetta (sällan hvita) blommor. Den torkade örten innehåller ett gult färgämne och begagnas till färgning. Om S. alpina se S a u s-surea. O. T. S. (G. L-m.) Serravezza [-ve'ttsa] 1. Seravezza, ort i italienska prov. Lucca på Apuaniska alpernas sydvästra sluttning vid kustfloden S. och järnvägen Genua-Pisa. 2,127 (i hela kommunen 10,483) inv. (1901). Berömda marmorbrott. Serre fine [sär fin], fr., liten fjäderklämmare af stål, vid fysiologiska experiment för tillklämning af blodkärl. Serret [sära], Joseph Alfred, fransk matematiker, f. 1819, d. 1885, professor vid College de France och vid faculté des sciences, är mest känd som författare af den mycket värderade läroboken Cours de calcul différentiel et integral (2 bd, 1867-69; 2:a uppl. 1879-80, i tysk bearbetning 1884-85; 2:a uppl. 1897-99) LP. Serre-tete [särtät], fr., hufvud-snörpe. Se H u f-vudskål, sp. 1232. Serro'nia Jabora'ndi, bot., detsamma som Piper Jaborandi Vell. SeJaborandi och Piper. Serrosalmo, zool. Se Såglaxsläktet. Serrurier [säryrie], Gustave, belgisk konstnär, f. 1859, d. 1911, var en af banbrytarna inom den moderna, för det dagliga lifvets behof använda konsten, framför allt inom möbelindustrien. Han anslöt sig närmast till engelska förebilder, men fasthöll strängt vid föremålens ändamålsenlighet och vid materialets fordringar. G-g N. Sersanders, Andreas, militäringenjör, f. i Flandern (året obekant), d. 1616, hade i ungdomen studerat bl. a. fortifikation samt medföljde 1612 Monickhouen (se d. o.) från Nederländerna öfver Norge och Härjedalen till Sverige, där han genast antogs i tjänst som ingenjör och blef den förste med denna befattning i vårt land. 1613 engagerade han i Holland konduktörer, timmermän och minörer. 1613-14 utstakade han det nedbrända Kalmar samt uppgjorde ritningar och desseiner för Kalmar och Borgholms fästningsverk, som genast fastställdes. Så snart S. sedan igångsatt arbetena, befalldes han öfverresa till armén i Livland, deltog i belägringen af Pskov 1615 samt återvände efter dennas upp-häfvande till Sverige. L. W:son M. Sert, stad i turkiska vilajetet Bitlis (Armenien), vid Bohtan-su, biflod till Tigris. Omkr. 15,000 inv. Kaldeisk biskop. Tillverkning af ebenholts- och elfenbenssniderier samt blanka vapen. Wbg. Sertäo [sertoö'], port., torr högslätt. Se C e a r a. Sertiflörae, bot. Se Thalamiflorse. Sertörius, Q u i n t u s, romersk fältherre och statsman, f. omkr. 120 f. Kr. i Nursia i Sabiner-landet, gjorde sig känd i Rom som jurist och talare, utmärkte sig i kriget med cimbrer och teutoner (105-101) samt i bundsförvantskriget (90). Anhängare af Marius, bekämpade han Sulla, som 87 hindrat hans val till folktribun, i Italien 83 f. Kr. och begaf sig 82 som pretor till "hitre" Spanien. Efter att ha irrat landsflyktig på Afrikas kust upprättade han på de af Sullas fältherrar illa behandlade lusitanernas uppmaning en här af flyktingar och infödda, med hvilken S., som fått tillnamnet "den nye Kannibal", tillfogade de af senaten sände fältherrarna betydande nederlag. Han gjorde sig genom sin mildhet och rättvisa älskad af de infödde; han förstod att skaffa sig bundsförvanter i sjöröfvarna vid Medelhafvets stränder, underhandlade med Mithradates och slog Pom-pejus m. fl. romerska fältherrar. I afsikt att grundlägga ett slags romersk republik i Spanien inrättade han där en senat af 300 medlemmar, men blef redan 72 f. Kr. mördad af en af sina egna befälhafvare, Perperna. Plutarchos har skildrat hans ödea. J. C. Se'rtiirner, Friedrich Wilhelm Adam morfinets upptäckare, tysk apotekare, f. 1783 i Neuhaus, Westfalen, d. 1841 i Hameln, var 1799 -1804 apotekselev hos den för sina vetenskapliga arbeten ansedde hofapotekaren Grämer i Pader-bom och var 1806-09 anställd på apotek i Ein-