Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serv. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Servianska muren och vallen-Serviter
202
vin" (II, 1899), Th. Schneider, "M. S." (1904),
N. Weiss, "Calvin, S., de Trie et le tribunal de
Vienne" (i "Bulletin de la société de 1’histoire
du protestantisme francais", 1908), E. Emerton,
"Calvin and S." (1909, amerik.), F. Barth,
"Calvin und S." (s. å.), K. Höll, "Calvin" (s. å.;
nya uppslag om S.), G. Brändes, "För og nu, to
tragiske skaebner" (1911), S. Pey Ordeix, "Miguel
S." (Madrid, s. å.; lidelsefullt försvar för S.,
med nya forskningsdetaljer), och I). Cuthbertson, "A
tragedy of the reformation" (1912; om S:s manuskript).
Hj. H-t.
Servianska muren och vallen. Se Kom, sp. 654.
Servil (lat. servilis, af se’rvus, träl), slafsinnad,
trälaktig, krypande ödmjuk, vare sig af räddhåga eller
egennytta. - S e r v i l i’s m, slafviskhet, krypen.
Servilius, romersk släkt med en patricisk
och en plebejisk familj. Till släkten hörde
bl. a. 1. C a i u s S. A h a l a, magister
equitum, som 439 f. Kr. dödade Spurius Mselius
(se d. o.). - 2. QuintusS. G se p i o, en dålig
man, som, konsul 106, genomdref, att senaten för
kort tid återfick privilegiet, att ur dess led
skulle tagas bisittarna i qucestiones perpetuce
(se Romerska riket, sp. 763). Slagen 105 som
prokonsul i Gallien af cimbrer och teutoner,
blef han afsatt och landsförvisad. - 3. Ca i us
S. Glaucia, pretor 100, föranledde jämte Saturninus
(se d. o.) betänkliga oroligheter i Rom. - 4. P
u b l i u s S. V a t i a, konsul 79, stred de
följande åren med stor framgång mot sjö-röfvarna
i Isaurien och Cilicien samt fick tillnamnet
Isauricus. - 5. Publius S. Rullus, folktribun 63,
hvars förslag om jordutdelningar förkastades, sedan
Cicero hållit tre tal mot förslaget. - 6. Publius
S. C a s c a gaf Csesar den första dolkstöten
(15 mars 44) och stupade vid Filippoi (42).
J. C.
Serville [-vi’l], A. J. G. d e. Se S er v.
Servis (fr. service, af lat. servire, tjäna),
handräckning; borduppsats, fullständig uppsättning af
de porslins- eller silfverkärl (tallrikar, fat, skålar
0. s. v. eller koppar och kannor), som höra
till ett mat-, kaffe- eller tebord; tillbehör. -
Krigsv.
1. (K a P o n s e r v i s) Kollektiv benämning
på det manskap, som afdelats till en
artilleripjäs eller kulspruta för att utföra
de för strid nödvändiga förrättningarna,
"servera" pjäsen. I servisen inräknades
vid fältpjäser fordom kuskarna, men så sker ej
numera; däremot inräknas alltid pjäsbefälhafvaren.
Servisens storlek växlar efter pjäsens art och
är vid en kulspruta 3 å 4 man, vid en fältpjäs 6 å 7
man och vid gröfre pjäser ännu större. Hvarje man
har sitt nummer och sina bestämda åligganden. - 2.
I vissa arméer, såsom i den tyska, hela den
ersättning, som utgår till officerare och
militära tjänstemän för anskaffning af bostad,
inkvartering äfvensom af möblering, värme
och ljus. I andra arméer, såsom i den
svenska, betecknar det endast det senare tillägget
till inkvarteringen. Då inkvarteringsbidrag i
Sverige åtnjutes, inräknas servisersättningen
i detsamma; för den däremot, som åtnjuter fri
inkvartering, men icke fri servis, utgår
servisersättning. Jfr Inkvartering. - Servisbidrag
kallas vid flottan det belopp af 15 öre om
dagen, som utgår till ombord tjänstgörande
underofficerskor-
praler och korpraler under den tid de åtnjuta
skeppsportion. G. af Wdt,
C. O. N. H. W-l.
Servisgropar, befästningsk., inom en fältbefästning
för artilleri på ömse sidor om pjäsen utgräfda
smärre skyddsgrafvar för servismanskapet (se S e r-v
i s). Servisgropens botten bör ligga åtminstone 1,8
m. under framförvarande valls krön. Vid servisgropens
främre kant utgräfves en ammunitionsgrop. Jfr K a n
o n v ä r n. L. W :son M
Servisledning, en ledning, som afgrenar sig från
hufvudledningen i ett elektriskt ledningsnät eller i
ett rörnät för fördelning af gas, vattenledningsvatten
e. d. Servisledningen har till uppgift att
inom ett begränsadt område, t. ex. en fastighet,
tillföra konsumenterna deras behof från ett större
fördelningsnät. Jfr Elektricitetsverk, sp. 218.
Serviter (Servi beaice Marice virginis), äfven kallade
Heliga jungfruns tjänare, Kristi lidandes bröder
1. Bröderna från Monte Senario, kallas medlemmarna
af en munkorden, som stiftades 1233 i Florens till
jungfru Marias ära. Dessa munkar bosatte sig 1234 på
Monte Senario n. om Florens, antogo augusti-nernas
klosterregel och fingo 1255 påflig stadfästelse. De
spredo sig hastigt i Frankrike, Nederländerna och
Tyskland, erhöllo 1424 privilegium som tiggarmunkar
och bildade så den 5:e stora tiggarorden. Under
sin blomstringstid före reformationen hade orden
27 provinser. Nu finnas omkr. 700 serviter med
62 kloster, hvaraf 36 i Italien, 17 i Österrike,
l i Bruxelles, 4 i England och 4 i Nord-Amerika. En
särskild barfota kongregation bildades efter en af
Ricciolini 1593 omarbetad, strängare regel och lefde
som eremiter i Italien, Österrike och Bajern
Servit och servitinna.
(nu utslocknad). - Servitinnornas orden, för dräktens
skull tillika kallad de svarta systrarnas orden,
uppkom i Italien i slutet af 1300-talet. Af
denna finnas f. n. 13 kloster, hvaraf 8 i
Italien. "Monumenta Ordinis Servo-rum" äro utgifna af
Morini och Soulier i 9 bd 1897-1907. Se B. M. Spörr,
"Lebensbilder aus dem S.-orden" (4 bd, 1892-95),
M. Sossna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
