205 Sesaffan-Seseman 206 liknar blodvatten. De äro hos människan: bukhinnan, hjärt- och lungsäckarna samt testiklarnas slid-hinna. De bildas af mer eller mindre täta anasto-moserande buntar af fibrös bindväf, blandad med elastiska element, det hela på ena ytan öfverdraget af endotelceller i enkelt lager, hvaremot den andra ytan är fäst vid någon kroppshålas vägg, någon inälfva eller någon del af samma hinna, således bildande ett dubbelveck. Karakteristiskt för dessa hinnor är nämligen, att deras hala endotelklädda ytor ligga så, att de kunna glida mot hvarandra, i det att den ena tapetserar hålan, den andra -omsluter inälfvan, som är rörlig. I hinnorna löpa nerver och ådror samt lymfkärl, genom fina öppningar, s. k. stomata, kommunicera hinnans saft-luckor med den af hinnan omslutna kroppshålan. - I vissa hänseenden liknande dessa äro meningerna (hjärn- och ryggmärgshinnorna). - S e r ö s a säckar. Se Hygrom. - Serös infiltration. Se Infiltration. - Serös inflammation. Se I n f l a m m a t i o n. G. v. IX* Sesaffan, bot. Se Acacia, sp. 78. Sesam, Se'samum L., bot. farm., en till fam. Pedalacece E. Br., kl. Didynamia L., hörande ört, som sedan äldsta tider odlats i det tropiska Asien och i Afrika samt numera odlas äfven i Amerikas varmare trakter. Sesamörten växer mycket fort och mognar hastigt, så att två eller tre skördar om året kunna tagas. Blomfodret är 5-deladt, kronan klocklik, 5-klufven, med den nedersta fliken större. Jämte de 4 tvåväldiga ståndarna finnes ett rudiment till en femte. Frukten är en 4-rummig kapsel med en mängd glatta frön, hvita, gula, rödaktiga, bruna eller svarta, olika hos olika varieteter. Släktet omfattar två arter, S. orien-tale, med bladen ovalt aflånga, hela, och S. indi-cum, med de nedre bladen treklufna. Genom pressning af fröna, särskildt från S. indicum, erhålles sesamolja (sesamé-olja), oleum sesami, som har blekgul färg och mild, behaglig smak samt knappt någon lukt (dock växlar detta förhållande efter olika slag och olika framställningsmetoder). Oljan, hvars mängd i fröna uppgår till 45-50 proc., någon gång ända till 56 proc., har eg. v. 0,921-0,924, stelnar vid -f 5° C. till en salfvelik massa och kan absorbera jod till 102,?-106 proc., hvarigenom den skiljer sig från olivolja, som stelnar fullständigt vid 0° C. och hvars "jodtal" är endast 82,3-83 proc. Sesamolja består af glyce-rider af olje- och linoljesyra och produceras i stora massor, i synnerhet i Ostindien, på Korea, ön Formosa, i Sansibar och Mosambik, samt an-Tänds som närings- och läkemedel och som ersättningsmedel för och äfven till förfalskning af andra dyrare oljor, såsom olivolja. Om sistnämnda olja underkastas s. k. elaidinprof (se Elain), färgas den inom en half timme röd, i fall sesamolja är tillblandad, hvaremot ren olivolja icke färgas, utan efter 7-8 timmar förvandlas till ett fast, hvitt elaidin. Sesamolja används till framställning af jodipin (se d. o.) samt till ingjutning i ändtarmen för att småningom mjuka upp hårda massor af tarminnohåll. - Ensamt Frankrike inför årligen 50-80 mill. kg. sesamolja, som där används i stor skala vid tvåltillverkning m. m. I Papyrus Ebers omtalas denna olja under det egyptiska namnet semsenit. Den omtalas äfven i veda- böckerna och sanskritlitteraturen. I södra Europa har man endast i ringa utsträckning försökt sesamodling. O. T. S. (C. G. S.) Sésamben, zool., ben vanligen af ringa storlek, som uppstå i muskelsenor eller i ledkapslar, vanligen å ställen, där dessa komma i närmare beröring med eller intaga en vinkelställning mot skelettdelar. L-e. Sesaméolja. Se Sesam. Sésamgräs, bot. Se Tripsacum. Sesamkakor, återstoden af de oljerika, oskalade frukterna af åtskilliga arter af släktet Sesamum, sedan olja utpressats af dem. De pläga innehålla omkr. 40 proc. råprotein, 10-12 proc. råfett och öfver 20 proc. kolhydrat och värderas högt som kraftfoder för såväl mjölk- som ung- och göd-kreatur. De användas jämförelsevis föga i de nordiska länderna. H- J- Dfk Sésamolja, jarm. Se Sesam. Sesamum, bot. Se Sesam. Sesam, öppna dig!, trollformel i berättelsen om Ali Baba och de fyrtio röfvarna. Då dessa ord uttalades, öppnade sig nämligen grottan, där röfvarna gömt sina skatter. Berättelsen om Ali Baba förekommer i Gallands franska öfv. af "Tusen och en natt" (1704 ff.), men då hans arabiska manuskript gått förloradt och denna saga ej förekommer i andra versioner af "Tusen och en natt", är det ej möjligt att kontrollera, om hans öfv. af detta ställe är riktig. K. V. Z. Se-schu, de fyra böckerna. Se Kinesiska litteraturen, sp. 92. Seseli L., bot., örtsläkte af fam. UmbelUJercB, underfam. Apioidece, med talrika arter i det bo-reala området. I Sverige förekommer endast l art, S. Libanotis (Athamanta Libanotis, Libanotis montana, se Libanotis). G. L-m. Seseman, Hans Jakob, matematiker, rim-mare, f. 6 sept. 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken i Östergötland, d. 19 april 1819 i Stockholm, genomgick Jönköpings trivialskola, hvarunder han uppehöll sig genom information, och blef 1774 student i Uppsala, där han likaledes måste söka sitt uppehälle genom att meddela undervisning. 1777 sökte han förgäfves bli docent i aritmetik, men erhöll af konsistoriet det erkännandet, att det "gärna skulle se honom till häradsskrif-vare eller någon dylik räkenskapssyssla befordrad". 1779-83 utgaf han på eget förlag en Arithmetica, eller räknekonst, ett för sin tid utan tvifvel godt arbete. 1791 utnämndes han, sannolikt på förord af Schröderheim, till apologist vid trivialskolan i Vadstena, hvilken befattning han likväl ej tillträdde förrän 1793. Han erhöll 1805 tjänstledighet från sitt lärarkall, för hvilket han på grund af sina många egenheter icke passade, och vistades därefter i Stockholm, hvarest han snart blef en af "gatans ryktbarheter", där han