207 Sesi-Sessrumner 208 vandrade omkring i sin med räkneböcker, brudskrifter och smörgåsar fullstoppade vida rock. Sin största ryktbarhet vann S. genom sina rimmerier, utgifna 1806 under titeln Brudeskrifter med mera af och öfver samt utgifna af arithmetices magistern och apologisten Hans Jakob Seseman (ny uppl. af Hanselli 1858). Som matematiker lär han ha varit ovanligt skicklig. Utom sin aritmetiska lärobok, "innehållande ett philosophiskt, mathe-matiskt curieusitets cabiuett, inrättadt och prydt med utvalda och angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne- och mätekonsten", utgaf han ock en Algebra eller högre och naturligare samt allmännare räknekonst (1791-93). Sesi, arkeol. Se Pantelleria, sp. 1462. Sesia (fordom Sesites), flod i italienska prov. Kovara, rinner upp på Monte Rosa och flyter i sydöstlig hufvudriktning genom en dalgång i Pen-ninska alperna ned på lombardiska slätten. Den bildar i sitt nedre lopp gräns mellan prov. Novara och Pavia, upptar Cervo fr. h. och mynnar fr. v. ut i Po, nära Casale. Längd 138 km. (J- F- N.) Se'sia, zool. Se Stekelfjärilar. SesNdae, zool. Se Stekelfjärilar. Seskarön, ö i Bottniska viken, Norrbottens län, 12 km. från Salmis, omkr. 5 km. i ö. och v. och lika mycket i n. och s., delad mellan Nedertorneå socken (norra hälften) och Haparanda stad (södra hälften). I den förra delen ligga Sandviks ångsåg, med 3 ramar, l kant-, l klyf- och l stafverk, tillhörig Svenska trävaruaktiebolaget Kemi (1910), med en fast arbetspersonal af omkr. 120 pers. och en årstillverkning af 6,COO stds sågade varor och 120 stds staf och annat småvirke, samt Granviks ångsåg med 8 ramar, 3 kant-, 5 klyf- och 2 stafverk, tillhörig A.-b. Granviks sågverk (1909; aktiekapital 720,COO kr.), med en arbetspersonal af omkr. 350 pers. och en årstillverkning af 14-16 tusen stds sågade varor och 800 stds staf. Seskvioxid (S e s q u i o x i d), kem. o. toxik. Se Nickel, sp. 832. Jfr Färgning, sp. 291 -292. Sesléria Scop., bot., ett släkte inom fam. Gra-minem, Fesfwcece-gruppen. Axvippan är tät, rundad eller oval, icke sammantryckt, vid basen försedd med ett bredt fjäll och bildad af flerblommiga småax. Skärmfjällen äro för hvarje småax 2, hinnaktiga, kölade, med kort, uddlik borst, som når öfver blommorna. Blomfjällen äro hinnaktiga, med flera korta borst i den tvärhuggna spetsen. I Sverige finnes på ängsmark mindre allmänt S. c&rulea, som är ett tämligen lågväxt, styft, glatt, i tufvor växande gräs, älfäxing, blå älf-v i n g. Bladen, som ha slutna slidor, äro samlade vid stråets bas. Axvippan är mer eller mindre mörkt blåaktig. När denna art växer i ringar, anses den af folket beteckna de platser, där älfvorna dansat i ring. Gräset lämnar godt foder. -. Om S. dactyloifdes se Prärihun-den. O. T. S. (G. L-m.) Sesnuten, en 1,393 m. hög bergstopp i öfre Setesdalen (se d. o.), Norge. Söder om S. ligger det 2,46 kvkm. stora Sesvatn, hvarifrån Otra härflyter. _ K. V. H. 8eso'stris 1. Sexoosis framställer det grekiska uttalet af namnet på en egyptisk farao, i hvilken somliga velat se Ramses II, andra Useret-sen (stundom läst Seseretsen) III af 12:e dynastien. Som stöd för den förra åsikten åberopas ett smeknamn på Ramses II, hvilket i papyrerna läses Sesu eller Sessurä, hvarur ljudlagsenligt kunnat utveckla sig Sesostris (jfr Strymon af roten srw). En tredje åsikt söker förklara namnet S. som en sammansmältning af S e t i och R a m s e s, namnen på två konungar, far och son (af 19:e dynastien), hvilka gjort sig synnerligen utmärkta genom krigiska bedrifter. I den grekiska sagan har S. upphöjts till en hjälte, som lik Alexander ej vet af någon gräns-för sin eröfringslystnad. Egyptologien har ej kunnat skänka bekräftelse åt det grekiska åskådningssättet. K-P-* SesquiaMtera (lat. "halfannan", förhållandet 3:2), mus., latinsk benämning på kvinten; i men-suralmusiken en med 3/2 betecknad proportion, antydande, att 3 minimas skulle gälla lika mycket som förut 2 (jfr Hemiolia, Mensuralmusik och Proportion 2); i orgeln en tvåkörig stämma, som består af grundtonens kvint och decima. A. L.* Sesquioxid, kem. Se Seskvioxid. Se'ssa, sjöv., toft 1. roddbänk å vikingaskeppen. Dessa bänkar hade sin plats uti rummet närmast masten, hvilket benämndes "krapparummet". Platsen emellan sessorna kallades "skiprum". Ett fartyg med 20 roddarbänkar kallades tuttunga-sessa, ett med 30 bänkar triatigi-sessa. Se'ssa Aurunca [aoro'-], stad i italienska prov. Caserta (Kampanien) och vid järnvägen Neapel- Caserta-Gaeta. 20,756 inv. i hela kommunen (1911). Biskopssäte med en romansk katedral, ly-ceum, gymnasium, prästseminarium. - Staden hette fordom Suessa Auruncorum och var under romartiden berömd för sitt vin från det i s. belägna Monte massico (811 m.). Ruiner af en romersk bro, en amfiteater, akvedukter och bad. (J- F- N-> Sesse-öarna, en af 62 öar bestående arkipelag i nordvästra delen af Victoria Njansa, inom engelska protektoratet Uganda De flesta öarna äro tätt skogbevuxna och svårt hemsökta af sömnsjukan. För att hindra dennas spridning flyttades befolkningen 1909 öfver till fastlandet. J. F. N. Sesshiu, O t a, japansk målare, f. 1420(?), d. 1506(?), var en af de stilskapande mästarna, komponerade landskap, stort sedda med kraftigt tecknade berg, och utförde figurmålningar, där en figurs kontur ofta bestod af ett enda flytande penseldrag. Hans motiv - landskap, figurer, fåglar - liksom hans behandlingssätt upptogos af många hans efterföljare. S. var verksam äfven i Kina, där han bl. a. utsmyckade det kejserliga palatset. G-g N. Sessil (lat. sefssilis)} bot., fastsittande (se B e n t h o s), oskaftad. Sessilive'ntres, zool. Se Steklar. Session (lat. sefssio, af seder e, sitta), sittning, sammanträde, öfverläggning (företrädesvis en domstols). Session-courts [se;Jn kå'ts]. Se Indien, sp. 519. Sessions of the peace [~se'jns öv the pi's]. Se Fredsdomare, sp. 1326. Sessrumner, Serssrymner, nord. myt. (isL