209 Sesswegen-Setesdalen 210 Sessrumner, -rymner). Se Fölkvångr och Freja. Sesswegen, befäst slott i Livland, kretsen Wenden, hade besatts af svenskarna, men intogs i aug. 1626 af polackerna. Sedan det återbekommits, lämnades försvarsverken åt sitt öde, och 1657 var S. mycket förfallet, men först 1698 anbefalldes dess raserande. L. W:son M. Sestas, stad i spanska prov. Vizcaya. 10,833 inv. (1900). Bergsbruk. Sestertie (lat. sestertius, sammandragning af Semis-tertius, halftredje ass; förkortning HS, 2 1/2), fornromerskt silfvermynt = 2 1/2 (senare 4) as och utgörande 1/4 af en denar. Sestertien var ock det vanliga romerska räknemyntet, motsvarande mellan 269--217 f. Kr. 0,253 franc, under republikens två senaste århundraden 0,217 fr., från Nero till Caracalla 0,268 fr. Sedan råkade myntväsendet, hufvudsakligen genom kejsarnas egna åtgöranden, alldeles i oordning, tills det af Konstantin I nydanades och andra myntsorter och räknemynt infördes. Jfr Nummus. (J. C.) Sestin (it. sestina, af lat. sex, sex), en urspr. provensalsk versform, som består af sex strofer, hvardera utgörande sex rader, hvilkas sex rimord skola återvända i ordningsföljden 6, 1, 5, 2, 4, 3; 3, 6, 4, 1, 2, 5; 5, 3, 2, 6, 1, 4; 4, 5, 1, 3, 6, 2 och 2, 4, 6, 5, 3, 1, och en treradig envoi. Sestinen upptogs af italienarna, bl. a. Petrarca, och blef därefter mycket använd i den spanska poesien. I Frankrike har framför allt F. de Gramont nyttjat den och äfven skrifvit dess historia (1872). I Tyskland upptogs formen (icke alltid strängt regelbundet) af schlesiska skolan på 1600-talet och romantikerna A. W. von Schlegel, Loeben, Fouqué m. fl. I Sverige har den sällan förekommit; dock har K. Leyoncrona användt den, och en öfversättning från Sannazaro finns 1810 i "Eleganttidningen", hvarjämte K. A. Kullberg 1880 utgaf en tolkning af Petrarcas sestiner. R-n B. Sestini, D o m e n i c o, berömd italiensk numis-matiker, f. 1750 i Florens, d. 1832, var 1810-14 antikvarie och bibliotekarie hos storhertiginnan af Toscana samt blef sedermera professor i Pisa. Skrifter: Letters e dissertazioni numismatiche sopra alcune medaglie rare deVa collazioni Alns-lianea (8 bd, 1789-1805)3 Classes generales seu monetce urbium populorum et regum ordine geo-graphico (1786; 2:a uppl. 1821), Lettere e dissertazioni numismatiche (9 bd, 1813-20), Systema geographicum numismaticum (14 föl. bd i m?nu-skript) m. fl. Sesto [se'stå]. 1. S. Fiorentino [fiå-nå], kommun i italienska prov. Florens (Toscana), vid järnvägen Florens--Pistoja. 20,695 inv. (1911). Gamla kyrkor och vackra villor, tillverkning af halmhattar, tvål och parfymer m. m. -- 2. (S. Calende) Kommun i italienska prov. Milano, vid Ticinos utlopp ur Lago maggiore och Gotthardsbanan. 4,197 inv. (1911). 1. J. F. N. 2. Wbg. Sesto [se'stå], Cesare da, italiensk målare, f. omkr. 1480 i Sesto Calende vid Lago maggiore, d. efter 1520, var elev af Lionardc da Vinci samt imiterade först sin lärare och sedan Rafael. Hans lefnads-omständigheter äro föga kända. Bland S:s målningar må särskildt nämnas Tronande madonna (nedtill med ett präktigt landskap, Palazzo Melzi i Mi- lano). Taflor af honom förekomma f. ö. i Milano. Pavia, Wien m. fl. st. samt ega gemensamt med Lionardos ett visst ljuft och vekt behag. - En bildhuggare Stefano da S. (broder till S. ?) till-skrifves ett praktfullt kortabernakel i Certosa di. Pavia. O. G-g.* Seston, sammanfattningen af i sjöar, floder och annat vatten befintliga, mikroskopiska partiklar, som bestå af plankton, lösslitet benthos samt organiskt och oorganiskt detrit. G. L-m. Sestos (nu Boghaly), hufvudort på traciska Chersonesos, vid Hellesponten, i äldre tid viktig som ofverfartsort till Asien (Abydos), bekant genom historien om Hero och Leander och genom Xerxes' skeppsbrygga (480 f. Kr.). 478--404 f. Kr. tillhörde S. atenarna, därefter omväxlande spartaner, perser, atenare och tracer, tills det 353 förstördes af atenarna. (J. F. N.) Sestri. 1. (S. Levante) Kommun i italienska prov. Genua, vid Genuabuktens östra kust och vid järnvägen Genua--Spezia. 12,912 inv. (1911). Vinterkurort och hafsbad. -- 2. (S. Ponente) Naturskönt belägen stad i samma prov., vid Genuabuktens västra kust samt vid järnväg och spårväg till Genua. 21,464 inv. i hela kommunen (1911). Skeppsbyggeri, textilindustri, tvål-, tändsticks- och maskinfabriker. Staden är en mycket besökt badort och har en mängd vackra villor, tillhöriga genueser. 1 o. 2. J. F. N. Sesvatn. Se Sesnuten. Set, enligt 1 Mos. 4: 25 Adams tredje son; hans afkomlingar uppräknas 1 Mos. 5: 1 ff. -- Setianer l. setiter kallades en i 2:a årh. e. Kr. framträdande, till ofiterna hörande sekt, hvilken dyrkade S. som representant för den andliga principen. (E. S-e.) Set, egypt. myt. Se Egypten, sp. 1470--71, och Tyfon. Setaccioli f-a^jåli], G i a c o m o, italiensk tonsättare, f. 1868 i Corneto Tarquinia, lärare i musikteori vid Ceciliaakademiens konservatorium i Rom, har komponerat operorna La sorella di Mark (1896) och Adrienne Lecouvreur (1907), ett pris-belönt rekviem öfver Umberto I, en symfoni, flera symfoniska dikter, smärre orkestersaker, åtskillig kammarmusik, Cantica (körverk, 1910), sånger och pianostycken. Setaö Mucunae, brännborsten från frukterna af Mucuna pruriens. Se M u c u n a. Setara. Se S a tara. Setäria Beauv., bot.3 ett litet släkte, hörande till fam. Graminece, Parucece-gruppen. I Sverige växer på backar och odlade platser, ehuru sällsynt, S. viridis, grönhirs 1. hundhirs, som är ett lågt, ljusgrönt gräs med strået ofta ända upp bärande breda, sträfva blad. Den ljusgröna, slutligen gulaktiga, cylindriska axvippan är hårig af långa borst, som sitta vid basen af de enblom-miga småaxen. Om S. italica se H i r s. O. T. S. (G. L-m.) Setchenov. Se S et s j en o v. Setesdalen (Sætesdalen, da. Sætersdalen), den sydligaste af Norges stora dalsträckor, genomskär Sörlandet i Nedenes amt från Haukelifjeld, där Nedenes, Bratsberg och S. Bergenhus amt sammanstöta, till insjön Byglandsfjorden, rakt n. om Kristiansand. S., som genomströmmas af