- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
213-214

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seti - Setia - Setianer - Sétif - Setigera - Setit - Setiter - Setj (Sjetj) - Setledj (Setladsch) - Setnecht - Seton, familj - Seton-Gordons - Setsjenov (Setchenov), Ivan - Se-tsjuan (Se-tschwan) - Se-tsjuana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213 Setia-Se-tsjuana 214 utomordentligt praktfull grift, den elegantaste och i konstnärligt afseende yppersta någon farao, så vidt vi veta, haft. I Abydos, Redesie samt framför .allt i Karnak efterlämnade han en mängd rika Konung Seti I, förd af gudinnan Nechbet till Amons tron. Basrelief från Karnak. minnen, som vittna om, att reliefskulpturen på hans tid nått en stor höjd. S. synes tidigt ha upptagit till medregent sonen Ramses (sedermera Ramses II), som dock endast nominellt regerade under faderns lifstid. Hans mumie fanns 1882 vid det stora fyndet i Deir-el-Baheri. Hans ytterst dyrbara alabastersarkofag förvaras sedan länge i Soanes museum i London. - 2. S. II. Se Egypten, sp. 1482 och pl. III. K. P.* Setia, stad. Se Sezze. Setiäner, sekt. Se Set. SétJ f, stad i Algeriet, dep. Constantine, på en bördig slätt vid foten af Sétifberget (1,C85 m. ö. h.) och vid järnvägen Alger-Constantine. 16,013 inv. (1911). Museum för romerska fornsaker. Handel med salt, landtprodukter och tyger. Staden, fordom kallad Sitifis, eger flera ruiner från romartiden. Den eröfrades af fransmännen 1839. (J- F. N.) Seti'gera, lat., borstbärande, zool. Se Borst 1. Setit, flod. Se Ätbara och T a k a z z e. Setiter, sekt. Se Set. Setj (S j e t j), ry., stundom skrifvet S e t j a. Se Si t j. Setledj (Setladsch) Se S u 11 e. Setnecht, fornegyptisk konung. Se Egypten, sp. 1483. Seton [sf'tn], gammal skotsk adelsfamilj, omtalad redan på 13CO-talet. Sir Christopher S. var svåger till konung Robert Bruce, föll 1306 i engelsmännens händer och afrättades i Dumfries s. å. AlexanderS. gifte sig med arftagerskan till sir Adam de Gordon (d. 1402) och blef stam- fader för earlerna och markiserna af H u n 11 y samt hertigarna af Gordon, hvilka utbytte släktnamnet S. mot Gordon (se d. o., sp. 1478-81). George S., l:e lord S., d. 1478, var gift med Margaret Stuart, sonsons dotter till konung Robert II. Släktskapen med konungahuset gaf familjen ökadt inflytande. George S., 5:e lord S., f. omkr. 1530, d. 1585, var en bland drottning Maria Stuarts trofastaste vänner. Han förde henne till släktgodset Seton house efter mordet på Rizzio 1566, och dit tog hon äfven sin tillflykt efter mordet på Darnley 1567. Lord S. var 1568 henne behjälplig vid hennes flykt från Loch Leven och togs s. å. till fånga, då han kämpade i hennes armé vid Langside. Som skotsk ambassadör i Paris sökte han 1583 förgäfves åstadkomma en diplomatisk fransk intervention för den fångna drottningens fri-gifvande. Han är en af hjältarna i W. Scotts roman "Abboten". - Mary S., d. 1614, var troligen hans halfsyster; hon var en af Maria Stuarts uppvaktande "fyra Marior", hade uppfostrats tillsammans med henne i Frankrike, följde 1561 sin härskarinna till Skottland, hjälpte henne 1568 att fly från Loch Leven och delade sedermera drottningens fångenskap i engelska fängelser till 1583, då hon, försvagad af sjukdom, drog sig tillbaka till ett kloster i Reims. - Till släktgrenen S. of Preston hörde köpmannen George S., f. 1696, d. 1786, som inkom till Sverige 1718 och 1785 af Gustaf III inköpte godset Ekolsund och s. å. naturaliserades som svensk adelsman jämte sin adoptiv- och systerson Alexander Baron, hvilken vid naturaliseringen antog namnet S. Från denne sistnämnde härstammar den ännu lefvande svenska adliga släkten S. V. S-g. Seton-Gordons [si'tn gå'dns]. Se Gordon, sp. 1478. Setsjenov (Setchenov),Ivan, rysk fysiolog, f. 1829, d. 1905, var ett par år sappörofficer, började 1850 medicinska studier, undergick 1856 läkarexamen, studerade under de bäste lärares ledning fysiologi i Tyskland och Österrike, disputerade för doktorsgraden 1860 samt blef s. å. adjunkt och några år senare ord. professor i fysiologi vid militärmedicinska akademien i Petersburg. Därifrån kallades han 1870 till universitetet i Odessa samt var fysiologie professor 1876-88 vid universitetet i Petersburg (fysisk-matematiska fakulteten) och 1891-1901 i Moskva. S. var en mycket framstående forskare, och han utförde särskildt inom läran om blodets gaser samt beträffande reflexverksamheten arbeten af stort värde. Därjämte införde han i Ryssland den moderna fysiologien, dess åskådningssätt och arbetsmetoder, och ett stort antal af de ryske fysiologerna under senare delen af 1800-talet var hans direkta lärjungar. Genom populära skrifter sökte S. väcka allmännare intresse för sin vetenskap, och ännu efter det han upphört att meddela undervisning vid universitetet, j fortfor han att verka som lärare i kurser för arbetare. Också för den högre kvinnobildningen var S. varmt intresserad, och han var den förste, som i Ryssland medgaf kvinnor tillträde till ett universitetslaboratorium, n. T-dt. Se-tsjuan (S e -1 s c h w a n), kinesisk provins. Se S z' - t s c h w a n. Se-tsjuana. Se Bantuspråken, sp. 880. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free