215 Setskogen-Setälä 216 Setskogen, härad och socken i Akershus amt, Norge, gränsar i s. till Smaalenene, i ö. till Sverige. 184,52 kvkm. 833 inv. (1910). Många små insjöar, hvaribland S et t en (11,29 kvkm., 166 m. ö. h.) med aflopp till Hölandselven i s. v. Sågverk. Se N o r g e, sp. 1382. K. V. II. Se'tte comuni [-möni], it. ("de sju kommunerna"). Se Comuni. Se'ttegast, Herm a n n, tysk författare i landt-hushållning, f. 1819 i Königsberg, d. 19C8, var först verksam som praktisk landtbrukare, studerade i Berlin och Hohenheim och blef lärare och administratör vid landtbruksakademien i Proskau, föreståndare för landtbruksakademierna i Waldau 1858 och i Proskau 1863 samt var 1881-89 professor vid lantbruksinstitutet i Berlin. Han gjorde sig mest känd på husdjurslärans område, där han förfäktade betydelsen för afveln af individualpotensen (den enskilda individens förmåga att lämna sina egenskaper i arf åt afkomman). Han författade Die individualpotenz und die Menzel-Weckherlinsche schule der rassen und konstanztheorie (1861), det till åtskilliga europeiska språk öfversatta arbetet Die tierzucht (1868; 5:e uppl. 1888) samt Die land-wirtschaft und ihr betrieb (3 bd, 1875-79; 3:e uppl. 1885) m. fl. (H. J. Dft.) Settembrini, Luigi, italiensk litteraturhistoriker, f. 1813 i Neapel, d. 1876 som professor i italiensk litteratur där, blef 1849 som politisk förbrytare dömd till lifstidsfängelse, men satt fängslad endast tio år. S. utgaf den liffulla, men ensidiga Lezioni di letteratura italiana (3 bd, 1867-72, många uppl.), själfbiografien Ricordanze della mia vita (2 bd, 1876-80, många uppl.) m. m. Se biogr, af Torraca (1877). Setten. Se Sstskogen. Setter [se't'e], eng., zool. Se Hunden, sp. 1312. Setterblad, Svante Gustaf Teodor, läkare, f. 5 maj 1838 i Ekby socken, Västergötland, blef student i Uppsala 1858, med. kandidat 1866 och licentiat 1869 samt med. hedersdoktor där 1893. Han var sedan 1873 läkare vid krigsskolan på Karlberg, sedan 1882 bataljonsläkare vid Svea lifgarde samt blef 1894 regementsläkare vid Lif-gardet till häst och 1901 fördelningsläkare i fält-läkarkårens reserv. S. har med förkärlek egnat sig åt otiatriken och såväl vid den årliga militär-läkarkursen som äfven vid särskilda för praktiserande läkare anordnade kurser meddelat undervisning i denna specialitet. (&. T-dt.) Setterbo. Se Säterbo. Setterqvist, Erik A d n l f, orgelbyggare, f. 4 juli 1809 i Hallsberg, d. 13 april 1885 i Örebro, idkade sin verksamhet som orgelbyggare 1835-57 i födelseorten, 1857-60 i Strängnäs (där i kom-panjonskap med P. L. Åkerman) och därefter i Örebro, där sonen G u s t a f A d o l f S. (f. 16 juni 1842, d. 3 jan. 1906) ingick som delegare i firman, som fortsatts af den sistnämndes son Erik Gustaf Gunnar S. (f. 19 okt. 1879). Set-terqvistska orgelfabriken åtnjuter stort förtroende och har sedan 1835 byggt öfver 400 orglar i skilda delar af riket. Jfr N. P. Norlind, "Orgelns allmänna historia' (1912) Settersta. Se S ä te r st a. Setting. Se S ä 11 i n g. Settlement [se'tlmənt], eng. (af settle, fastställa; anlägga nybygge), särskildt aftal eller förordnande om arfsföljd (ang. Act of settlement se under Act); nybygge, koloni; ett slags socialt koloniföretag, som består däri, att akademiskt bildade personer, såväl kvinnor som män, slå sig ned i en storstads arbetarkvarter för att knyta personliga vänskapsband med dessas inbyggare, lära känna deras lefnadsvillkor, stödja dem i deras sträfvanden för personlig och samhällelig lyftning samt bereda dem tillfällen till undervisning och rekreation. Sådana settlements, af hvilka det tidigaste, Toynbee hall i Whitechapel i London, bildades 1884 af en Oxfordstudent Arnold Toynbee, ha numera utvecklats till stora arbetarbildningsanstalter, i hvilka undervisning meddelas åt såväl barn och ungdom som äldre personer, dels i teoretiska ämnen, dels i praktiska sysslor, såsom olika arter af slöjd, klädsömnad, huslig ekonomi m. m. Föreläsningar, konserter och diskussioner anordnas. Ungdomsklubbarna intaga en framstående plats i arbetet; likaså verksamheten bland barnen. Sommarutflykter och kolonivistelse anordnas genom settlementet. I allmänhet betala deltagarna någon afgift; settlementet är ingen välgörenhetsinrättning, men väl söker man på alla sätt ta vara på förutsättningarna för inbördes hjälp. -- I London finns numera ett 50-tal settlements, i Förenta staterna ett 100-tal. Det första tyska är Volksheim i Hamburg, och i Sverige har rörelsen börjats genom den i Stockholm 1912 af Natanael Beskow och Ebba Pauli m. fl. i Vasastaden inrättade Birkagården; efter samma linjer arbetar sedan 1914 settlementet Gårdabo i Göteborg, i början ledt af Ingeborg Wikander. Setúbal [-to'-] l. Setúval (fr. S:t Yves, eng. S:t Ubes, sv. Sankt Ybes), stad i portugisiska distriktet Lissabon (Estremadura), är beläget på norra stranden af S.-viken, vid Sados mynning, 29 km. s. ö. om Lissabon och vid en järnbana till Barréiro vid Tajo, midt emot Lissabon. 30,346 inv. (1911). S. är en af de förnämsta orterna för beredning och export af särskildt i Skandinavien användt salt (S:t-Ybes salt). Det drifver dessutom liflig handel med vin, olja, sydfrukter, lök och fisk. Hamnen är stor och försvaras af flera fort, men inloppet försvåras genom sandbankar. Staden, som flera gånger varit kungligt residens, bl. a. under Johan II (1481--95), blef vid den stora jordbäfningen 1755 nästan fullkomligt förstörd, men erbjuder nu en vacker anblick med sina många vackra hus, kyrkor och öppna platser samt sina härliga omgifningar. -- Midtemot S. på andra sidan viken upptäcktes 1814 ruiner (kallade Troia) af en romersk byggnad och 1,600 romerska mynt, härrörande från den romerska staden Cetobriga under dess blomstringstid på 300-talet e. Kr. (J. F. N.) Setubandha, dikt. Se M ä h ä r ä s t r i och R fi-vanavaha. Setukeser. Se Estniska språket och litteraturen, sp. 957, och Mytologi, sp. 167. Setuval [-to'-]. Se Setubal. S. et Z., vid växtnamn förkortning för de tyske naturforskarna P h. F. von Siebold och J. G. Zuccarini (se Siebold 6). Se;tälä, Emil Nestor, finsk språkforskare, f.