st. f. redutterna Kamtjatka, Volynsk, Selenginsk och den på "Gröna kullen". På sjösidan ha de murade forten ersatts med väl maskerade jordbatterier. -- Sedan krigstillstånd i slutet af okt. 1914 inträdt mellan Turkiet och Ryssland, bombarderade en turkisk kryssare (sannolikt den förutvarande tyska kryssaren "Goeben") S. 31 okt. utan nämnvärdt resultat. Sedan utkämpades en mindre rysk-turkisk sjöstrid utanför S. 18 nov. (J. F. N.) L. W:son M. Sevcenko [Jevtjenkå], T. G. Se S j e v t j e n k o. Sevcik [jevtjik], O t o k a r, bömisk violinlärare, f. 1852 i HorazcTowitz, studerade vid konserva-toriet i Prag, var 1870-73 konsertmästare vid Mo-zarteum i Salzburg, 1875-92 violinprofessor i Kiev och därefter professor vid konservatoriet i Prag till 1909, då han blef föreståndare för violinmästar-skolan vid Wiens musikakademi I Prag handlödde han årligen ett 100-tal elever från skilda länder och blef världsbekant som violinpedagog. Sin "halftonmetod" och sitt särskilda sätt att hålla stråken har han utvecklat i de instruktiva verken Schule der violintechnik, Schule der bogentech-nik, Vorschule der violintechnik m. fl. Bland de virtuoser, som han utbildat, må det vara nog att nämna Kubelik och Ondricek. S. är hedersborgare i Prag. E. F-t. Seveberget (Sevo möns hos Plinius d. ä.), en förr stundom bruklig, men numera sällan förekommande benämning på Kölen (se d. o.). Sevede, härad i Kalmar län, ingår i Sevede och Tunaläns domsaga och i Tunaläns och Sevede härads fögderi samt omfattar socknarna Rumskulla, Vimmerby landsförsamling, Pelarne, Södra Vi, Djursdala, Frödinge, Hvena. 1,136 kvkm. 15,102 inv. (1915). Sevede och Tunaläns domsaga, Kalmar län, omfattar Sevede härad och Tunaläns härad samt sammanfaller med Tunaläns och Sevede härads fögderi. 2,026 kvkm. 26,509 inv. (1915). Sevegruppen, geol. Se Köligruppen. Sevelin. 1. Per Erik S., skådespelare, f. 15 mars 1791 i Stockholm, d. där 26 aug. 1851, blef 1801 elev vid K. teaterns balettskola, fick 1806 anställning vid Djurgårdsteatern och var skådespelare vid K. teatern 1812-38 samt 1844-47; under mellantiden uppträdde han på mindre teatrar. S. var synnerligen framstående i karikatyren, men lyckades äfven i återgifvande af karaktärsroller, såsom Har-pagon i "Den girige". Bland hans öfriga roller böra nämnas Bryngel i "Kronfogdarne", Baron Torrved i "Ålderdom och dårskap", P f eff er-korn i "Numro 777", Jabal i "Juden", Pylade i parodien "Iphigenie den andra" och länsmansfrun i "Tillfälle gör tjufven". P. författade ett par skämtpjäser. - 2. Anna Sofia S., född Thunberg, den föregåendes hustru, sångerska, f. 23 juli 1790, d. 25 febr. 1871, intogs i K. Tryckt den 21/io 16 teaterns sångskola 1806 och anförtroddes sedan åt sångläraren Stielers ledning Ehuru urspr, en ovanligt djup alt (ess-d2), drefs hon upp till sopran och fick t. o. m. vid "Trollflöjtens" upptagande 1812 sjunga Nattens drottning (med originalsättningen upp till /3). Sedermera utförde hon med mycken talang grejvinnan i "Figaros bröllop", Constance i "Enleveringen ur seraljen", Agata i "Friskytten", Rosina i "Barberaren i Sevilla", J essonda m. fl. partier, "men hennes ursprungligen så sköna stämmas fyllighet och klang hade lidit genom vederbörandes oförståndiga behandling". 1813 gifte hon sig med S. 1. Vid K. operan var hon anställd 1813-33 och fick 1837 afsked med pension samt utnämndes till hofsångerska. Hori sjöng äfven med framgång på k. teatern i Köpenhamn och stadsteatern i Hamburg. 2. A. L.* Sevenbom (S af ven bom), Johan, målare, f. 1721 i Närke, d. 27 dec. 1784 i Stockholm, kom till Stockholm 1744, var till en början uppassare, fick genom bemedling af Hårleman en beskyddare i G. Taraval, fick bostad och kost i dennes hus och studerade i konstakademien i 6 år. Efter Taravals död fick han arbete på Stockholms slott under J. Pasch. 1750 fick han medfölja Taraval d. y. till Paris i egenskap af dennes betjänt. Han stannade där i nära ett 10-tal år, fick sitt uppehälle genom att kopiera taflor åt konsthandlare, skall enligt egen uppgift ha fått undervisning af J. Vernet samt studerade och kopierade dennes romantiska hafs- och hamnmotiv. Nationalmuseum eger en Strandscen med en jästning och skeppsbrott i Vernets stil, kanske kopia - detsamma gäller om de hamnpartier från Medelhafvet och det fåtal andra små dukar af S., som finnas i svenska privatsamlingar. I Norrköpings museum finnas två motiv från Paris (det ena dateradt 1756). 1760 återkom S. till Stockholm. Där började han genast att "aftaga situationer och vyer", målade till en början Drottningholm (1760, köptes af drottningen) och fick 1762 i uppdrag att för väggfälten i lilla galleriet därstädes måla en serie utsikter af kungsgårdarna i landet. Dessa målningar finnas nu i residenset i Nyköping, de äro Gripsholm (1761, en replik på Gripsholm), Ulriksdal, Vadstena, Örebro, Uppsala, Ekols.und (1775; ett par andra slottsvyer finnas i statens ego). Samtidigt utförde S. en serie Stockholmsutsikter, den äldsta en bild af gamla Norrbro, sedd från Slottsbacken (1761), sedan målade han under årens lopp på beställning af magistraten ytterligare 14, den sista fullbordades efter S.s död af E. Martin. Hela samlingen uppsattes i rådhuset och pryder nu magistratens sessionssal i det nya rådhuset på Kungsholmen. Dessa målningar ha ej den dekorativa läggning som da på Drottningholm målade slottsutsikterna, men å andra sidan äro de ej i den grad som dessa schematiskt komponerade i tidens smak. Stockholmsbilderna ha sin förtjänst och sin betydelse framför allt genom den minutiösa, rent af fotografiska trovärdighet, hvarmed de återge stadens dåtida utseende och därmed äfven dess karaktär. (Dessa målningar jämte 2 äldre Stockholmsutsikter - ej af S:s hand - i rådhuset utgåfvos i stora fotogravyrer under titeln "Bilder från 1700-talets Stockholm" med text af F. U. Wrangel 1899.) I Sveriges konsthistoria har S. sin 25 b. 8