betydelse som den förste svensk, som egnade sig
helt åt landskaps- och utsiktsmåleri. Utan att
vara någon hvarken framstående eller själfständig
konstnär blef han grundläggaren af en svensk
landskapskonst. Sedan 1764 hade S. årlig lön
från slottsbyggnadsfonden. Han blef medlem af
konstakademien vid dess första sammanträde 1768
och blef professor där 1773. Se Fr. Hagelin,
"J. S. och hans målningar för slottet och rådhuset
i Stockholm" (i "Samfundet S:t Eriks årsbok", 1913).
G-g N.
Sevene, stad, som omtalas i Hes. 29: 10; 30: 6,
var det grekiska
Syene, det nuv.
Assuan (se d. o.).
Seven hunters [se'vn ha'ntes], ögrupp. Se
Flannan islands.
Sevenoaks [se'vnåuks], köping i engelska grefsk. Kent,
s. ö. om London, i en fruktbar dal. 9,182
inv. (1911). Latinskola (1418). Trädgårdsodling. S. är
föreningspunkt för flera järnbanor och har en mängd
villor, tillhöriga Londonbor. I närheten ligga
slotten
Knole, byggdt af ärkebiskop Bourchier
(d. 1486) och sedan Elisabets tid tillhörigt lord
Sackville, ett af de ståtligaste adelsslotten i
England, och
Chevening, tillhörigt earl Stanhope.
J. F. N.
Sewer [sio'e], eng. Se
Kloak, sp. 305.
Sewer, pseudonym. Se
Maciejowski, I.
Severiäner, en kristen sekt. Se
Monofysiter.
Severien, fordom ett under Polen lydande hertigdöme,
motsvarande delar af nuv. ryska guv. Tjernigov och
Poltava. Det räknades till Ukraina och blef jämte
östra Ukraina ryskt 1667. (J. F. N.)
Sewerin Przerowa [pjerå'va], pseudonym för författaren
K. Jarochowski.
Severinus, biskop i Uppsala, namnes som förste
innehafvare af denna post i den medeltida
uppsaliensiska ärkebiskopskrönikan (jfr
Gamla
Uppsala, sp. 696). Annorstädes finnes han ej nämnd,
men man har identifierat honom med en "
Siwardus
obsalensis episcopus", som 1141 och 1142 förekommer
i bremiska urkunder vid sidan af ärkebiskop Adalbero
och sedan blef abbot i klostret Rasted (i Oldenburg),
där han synes ha dött före 1159. En senare, rätt
förvirrad tradition i detta kloster uppger, att
denne Siward fördrifvits från Uppsala genom ett
anfall af hedniska irländare, och tillskrifver
honom rykte för helighet. Att "obsalensis" af
ser Uppsala, torde vara otvifvelaktigt. Siward
kan godt ha varit förste biskop där, då det
uppländska biskopssätets flyttning från Sigtuna
till (Gamla) Uppsala torde ha skett på 1130-talet.
K. B. W--n.
Severinus, romersk eremit, helgon, d. 482, uträttade
mycket för romerska befolkningens i Alperna v. om
Inn religiösa, sedliga och ekonomiska lyftning
vid germanernas framträngande. Hans dag är 8
jan. Se Th. Sommerlad, "Die lebensbeschreibung
S:s als kulturgeschichtliche quelle" (i
"Wirtschaftsgeschiehtliche untersuchungen", II, 1903).
Hj. H--t.
Severinus, påfve 638--640, var invecklad i striden
mellan påfvedömet och Östromerska kejsardömet och
i den monoteletiska striden, där han af kejsaren
nödgades fördöma sin företrädare Honorius I.
Hj. H-t.
Severinus de Monzambano, pseudonym för
S. Pufendorf
(se denne, sp. 564).
Severn [se'vən]. 1. (Lat.
Sabrina) Flod i England,
näst Thames den mest betydande, rinner upp på
Plinlimmon i walesiska grefsk. Montgomery, passerar
i nordöstlig riktning Newtown och Welshpool samt
flyter åt s. ö., s. och s. v. i en halfcirkel genom
Shrop-, Worcester- och Gloucestershire. Efter
att ha upptagit nedre Avon får S. formen af en
hafsvik och mynnar genom Bristolkanalen ut i
Atlantiska oceanen. Viktigaste tillflöden äro:
fr. h. Teme och Wye, fr. v. Vyrnwy, Stour och de
båda Avon. Längden är 338 km., nederbördsområdet
21,000 kvkm. Öfre delen af æstuariet är krokig
och svår att navigera i, hvarför den 27 km. långa
Berkeley--Gloucesterkanalen anlagts, som medger fartyg
om 350 ton att gå upp till Gloucester. Flodfart
är möjlig till Arley ofvanför Bewdley, 75
km. ofvanför Gloucester, men upphör vanligen vid
Stourport (70 km. ofvanför Gloucester), hvarifrån
Staffordshire--Worcesterkanalen lämnar tillträde till
Wolverhamptons industridistrikt. Genom flera kanaler
förbunden med Thames, Trent, Humber och Mersey, bildar
S. en ytterst viktig kommunikationsled. Dess tillgång
på lax är betydlig. Dalgången är vacker och bördig
samt i sin nordvästra del skyddad genom vallar, enär
tidvattnet stundom kan stiga ända till 18 m. öfver det
normala vattenståndet. En storartad järnvägsbro (1,269
m. lång) går vid Sharpness öfver floden och längre ned
under densamma en 7,000 m. lång, 8 m. bred och 6 m.
hög tunnel, hvaraf 3,620 m. under floden. -- 2. Flod i
Brittiska Nord-Amerika, rinner upp ur Favourable lake,
på vattenskillnaden mellan Winnipeg och Hudson bay,
samt faller ut i den senare vid Fort S. öfver 700
km. från sin källsjö.
1 o. 2. (J. F. N.)
Severus,
Cassius, romersk talare på kejsar
Augustus tid, var en mycket oppositionell natur och
blef slutligen landsförvist.
Kejsar Septimius Severus.
Efter en antik byst. (Kapitolinska museet, Rom.)
Severus, romerska kejsare. 1.
Lucius Septimius
S. Pertinax, f. 146 i Leptis Magna i Afrika, d. 211
i Eboracum (York), blef konsul 189 och sedermera
legat öfver de pannoniska legionerna samt utropades
af dem 193 till kejsare. Sedan han genom sin kraftiga
personlighet vunnit senatens erkännande och besegrat
sina medtäflare, Pescennius Niger vid Kyzikos 194 och
Clodius Albinus vid Lugdunum (Lyon) 197, företog
han ett fälttåg emot parterna, eröfrade Ktesifon, Seleukia och
Babylon samt firade vid sin återkomst till Rom
202 en triumf, till hvars åminnelse Severus båge
(se pl. V till art.
Rom) uppfördes. Med kraft
och skicklighet, ehuru stundom äfven med grymhet,
upprätthöll han rikets anseende. Han dog, under det han
