251 Seymour-Haden-Sfinx 252 vernör, men föll igenom vid guvernörsvalet 1854, enär han inlagt sitt veto mot en af statsrepresentationen antagen enligt S:s åsikt författnings-stridig lag om förbud mot försäljning af rusdrycker. S. sökte 1861 i det längsta arbeta för försoning mellan nordstater och sydstater. Då inbördeskriget utbrutit, ställde han sig emellertid lojalt på unionsregeringens sida. 1863-65 var han ånyo guvernör i New York och ansågs då ha upp-trädt alltför eftergifve* vid de oroligheter lagen om soldatutskrifning 1863 framkallade där. Han föll därför igenom vid guvernörsvalet 1864, men uppställdes 1868 af demokraterna som presidentkandidat mot general Grant. Vid valet erhöll S. blott 80 elektorsröster mot 214 för Grant, och han drog sig då tillbaka från det politiska lifvet Hans politiska tal finnas samlade i den till presidentvalskampanjen 1868 utgifna skriften "The public record of Horatio S.". V. S-er. Seymour-Haden [si^möa héYdn], engelsk etsare. Se H a de n. Seyn [sejn], Frans Albert Aleksandro-vitj, rysk ämbetsman, f. 1862, höll 1899 som kapten i generalstaben föredrag om finska militärfrågan, vardt 1900 direktor för generalguvernörs-kansliet i Helsingfors och understödde Bobrikov (se denne) i arbetet på att förryska Finland, bl. a. som ledare af den politiska polisen. 1905 flyttades han som guvernör till Grodno, men återkom 1907 till Helsingfors som adjoint åt generalguvernören och efterträdde i nov. 1909 den i Ryssland som alltför efterlåten betecknade generalguvernören i Finland Böckmann. Seyne-sur-mer [sänsyrmär], La, stad i franska dep. Var (Provence), vid Toulonviken, 5 km. s. v. om Toulon och vid Medelhafsbanan. 15,309 inv. (1911; som kommun 22,093). Stora skeppsvarf, äfven för pansarskepp, tillverkning af under-vattenskablar, ångpannor m. m.; fiske, ostronodling. J. F. N. Sézanne [sesa'n], stad i franska dep. Marne (Champagne), vid östbanan. 4,518 inv. (1901). College. Tillverkning af porslin, optiska glas. Vinodling. S. var i äldre tider en stark fästning. J. F. N. Sezze [se'ttse], S. Rom a n o, stad i italienska prov. Rom, på sluttningen af Monti Lepini och vid järnvägen Rom-Terracina. 12,530 inv. (1911) i hela kommunen. Biskopssäte med gotisk katedral och prästseminarium. Biskopsstiftet S. är sedan 1217 förenadt med Terracina. S. är det forna Setia, volskernas stad, som 382 f. Kr. blef romersk koloni. Ruiner från romerska tiden. J- F. N. sf. (s f z.), mus., förk. för it. sforzato (se d. o.). Sfacelinsyra (af grek. sfa'kelos, brand) och Sfacelotoxin. Se M j ö l d r y g a, sp. 726. Sfagia. Se Sfakteria. SfaiYisis, grek., bollspel (se d. o., sp. 1015). Sfakiöter. Se Kreta, sp. 1257, fig. 3, och sp. 1261. Sfaks (arab. Asfakis 1. Safakis], stad i franska skyddsstaten Tunisien, vid Gabesviken midtemot Kerkenaöarna. Omkr. 50,000 inv., hvaraf omkr. 3,000 européer eller judar. S. består af en högt belägen, med murar omgifven muhammedansk stad, där kasba, hufvudmoskén samt skolor och sjukhus ligga, en lägre liggande judisk stadsdel, äfven den omgifven af murar, och slutligen det europeiska 1. franska kvarteret med regelbundna gator och vackra hus. S. var förr utgångspunkt för karavanerna till Central-Af rika, men dess inhandel sträcker sig nu ej längre än till fosfatlagren bortom Gafsa, dit järnväg byggts. Med Susa har det regelbunden förbindelse medelst ångbåtar och motorvagnar. Olivolja pressas, och fiskena äro betydande, särskildt af svamp och octopus (export till Grekland). Stadens välstånd hvilar på export af fosfat, espartogräs, olja, mandlar, pistacier, svamp, ull etc. S. hade förr endast en öppen redd, men 1900 fullbordades en hamn med ett 2 km. långt inlopp, som gör fartygen oberoende af tidvattnet, hvilket i Gabesviken, ovanligt för Medelhafvet, varierar med l,5 m. Omgifningen drifver stor odling af sydfrukter. S. är en romersk anläggning, Taphrura, Taparura, hvaraf endast jordfynd påträffats. Staden bombarderades 1881 af fransmännen under Garnault och stormades 16 juli. J- F. N. Sfakteria (grek. ScpaxxrjQia 1. 2cpaylat lat. Sphagia), liten klippö vid inloppet till Pylosviken, utanför staden Navarino på västra kusten af Pelo-pcnnesos, är historiskt märkligt genom atenarnas där vunna seger öfver spartanerna. Dessa hade under peloponnesiska kriget besatt S. (425 f. Kr.), men efter långvarig belägring måste de ge sig åt atenarna under Kleon (se d. o.) och 292 spar-tiater fördes som krigsfångar till Aten. A. M. A. Sfalerit, miner. Se Elände. Sfen, miner. Se T i t a n. Sfenoid, miner., kem., fys. Se K ris t a Högra f i, sp. 1336. Sfinkter (grek. sfinkter, lat. sphincter), anat., sammandragande (snörp-)muskel. Sådana muskler, med ringformigt trådförlopp, omsluta vissa kropps-öppningar. De äro belägna i kanten af det öppningen omgifvande hudvecket, och vid sammandragning hopsnörpa de detta. Så är förhållandet vid ögonen (ögonlocken), munnen, anus och på visst sätt med ingången till moderslidan. Om sphi'ncter pylori se Mage, sp. 457. Om sphincteres, rynk-muskler, se Hudmuskler. G. v. D.* Sfinx (grek. 2<piy£, i beot. dial. #/£), grekiskt namn på åtskilliga i Egypten förekommande, mer eller mindre kolossala, i granit, porfyr eller mindre hårda stenslag huggna konstverk, vanligen framställda under form af en liggande lejonkropp med människohufvud (se bild å pl. I till art. B i l d-huggarkonst). Sfinxen framställer solguden Horus och hans synlige representant på jorden, konungen, och är därför, med ytterst få undantag, manlig. Sfinxerna förekomma i regel parvis. Stundom bilda de mycket långa alléer, som leda till en tempelport, och stundom, såsom i Tebe, sammanbinda de helgedomar med hvarandra. Mest känd är sfinxen vid Gise, som är uthuggen i den lefvande klippan, hvilken här och där, då sådant fanns be-höfligt, kompletterades medelst murverk. Denna sfinx (se fig. 3 å pl. II till art. Egypten och jfr här vidstående fig. 1) har gigantiska dimensioner, dess höjd är 20 m., örats läns:d l,so m.; näsans 1,7g m.; munnen är 2,32 m. bred. Ansiktets största bredd är 4,15 m. Sfinxens ålder går tillbaka längre i tiden än någon annan egyptisk finx, måhända till tiden före Cheops, den största Gise-pyramidens grundläggare. Den egyptiska sfinxen fram-