295 Sherman-Sherry skarpsinnig och inga mödor eller faror skyende yrkesdetektiv. Sherman [j§'mon]. 1. Stad i nordamerikanska staten Texas, 117 km. n. om Dallas. 12,412 inv. (1910). Järnvägsknut i en rik bomulls- och sädes-trakt. Flera colleges, maskinfabriker, kvarnar, handel med bomull. - 2. Ort i staten Wyoming, där Union-Pacific-banan når sin största höjd ö. h. (2,513 m.). l o. 2. J-F. N. Sherman [j^mon]. 1. Roger S., nordamerikansk politiker, f. 1721 i Newton, Massachusetts, d. 1793 i New Haven, blef 1754 advokat i Connecticut, var 1766-89 medlem af staten Connecticuts högsta domstol samt 1774-81 och 1783-84 delegerad för Connecticut vid kontinentala kongressen. Han satt i den kommitté, som utarbetade förslaget till 1776 års oafhängighetsförklaring samt spelade på konventet i Philadelphia 1787 en förmedlande roll mellan de små och de stora staternas ombud vid unionsförfattningens utarbetande. S. bidrog äfven väsentligt att skaffa staten Connecticuts ratifikation på författningen, och 1789 -93 företrädde han sin hemtrakt i unionskongressens representanthus. Jfr H. Boutell, "Life of Roger S." (1396). 2. William Tecumseh S., nordamerikansk general, f. 8 febr. 1820 i Lancaster, Ohio, d. 14 febr. 1891 i New York, tillhörde en annan gren af samma släkt som S. l, genomgick krigsskolan i Westpoint, deltog som ung officer i kriget mot Mexico och tog 1853 afsked från armén för att egna sig åt bankverksamhet. 1859 öfvertog han ledningen af staten Louisianas nyupprättade militärakademi. Vid inbördeskrigets utbrott 1861 erbjöd han unions-regeringen sina tjänster, fick befäl öfver ett infanteriregemente och deltog som brigadchef i första slaget vid Bull Run (21 juli s. å.). Som brigadgeneral vid de frivillige stred han därefter i Kentucky, befordrades till generalmajor till lön för sin tapperhet i slaget vid Shiloh (6 april 1862), deltog med utmärkelse i striderna kring Vicksburg, blef juli 1863 brigadgeneral i unionsarmén och deltog som chef för Tennesseearmén i slaget vid Chattanooga (22-25 nov. s. å.). När Grant mars 1864 fick högsta befälet öfver nordstaternas arméer, anförtrodde han åt S. befälet Öfver hela Mississippiarmén, och med dennes hufvudstyrka företog då S. (maj s. å.) sitt berömda fälttåg i Georgia. Han eröfrade efter häftiga strider med sydstatsgeneralen Johnston (6 sept.) Atlanta och företog därpå med 60,000 utvalda män sin marsch mot hafvet, genomtågade Georgia och nådde 22 dec. hamnstaden Savannah. Därefter tågade han norrut (jan. 1865) genom Syd-Carolina och Nord-Carolina, nådde 13 april sistnämnda stats hufvudstad Raleigh, dref Johnstons armé framför sig och tvang denna att kapitulera vid Durham station i Nord-Carolina (26 april). Efter krigets slut blef han befälhafvare i västern, befordrades 1866 till generallöjtnant och erhöll 1869, då Grant blef president, efter denne öfver-befälet öfver unionens stridskrafter med generals rang. 1883 tog han afsked från aktiv tjänst. S. anses som en af de genialaste fältherrarna under inbördeskriget. Ryttarstatyer öfver S. ha rests 1903 i New York och Washington. - S. utgaf 1875 Memoirs (2 bd, ny uppl. 1888-89), Rachel Sherman Thorndyke The S. letters (brefväxling med brodern John S., 2 bd, 1894) och M. A. De Wolfe Howe Home letters of general S. (1909). Jfr Headley, "Life and military career of S." (1865), S. M. Bowman och R. B. Irwin, "S. and his cam-paigns" (s. å.) samt biografier öfver S. af W. Fletcher Johnson (1851), M. F. Force (1899) och E. Robins (1905). 3. John S., den föregåendes broder, nordamerikansk statsman, f. 10 maj 1823 i Lancaster, Ohio, d. 22 okt. 1900 i Washington, blef 1844 advokat i Mansfield, Ohio, slöt sig i politiken till whigpartiets konservativa fraktion, valdes 1864 till medlem af kongressen som motståndare till Kansas-Nebraska-billen (se d. o.), deltog ofta i representanthusets debatter i slaf-frågan och ledde 1856 undersökningen om oroligheterna i Kansas. 1861 blef han senator och 1867 ordf. i senatens finansutskott. På denna inflytelserika post tog S. ledande andel i penningväsendets rekonstruktion efter inbördeskriget, var den egentlige upphofsmannen till 1875 års lag om speciebetal-ningens återupptagande och genomgick som finansminister i Hayes' kabinett (1877-81) med sin skicklighet denna svåra finansoperation. 1881 valdes S. ånyo till senator för Ohio och satt kvar i senaten till 1897. Såväl 1880 och 1884 som 1883 var han påtänkt till republikansk presidentkandidat, men vann ej erforderligt stöd på partikonventen. Som ordf. i senatens utrikesutskott intog han emellertid en mycket inflytelserik ställning. Han lånade 1890 sitt namn och sitt inflytande åt lagförslaget om inköp af silfver för visst belopp i månaden (den s. k. Sh er manlag en), hvilken omtvistade åtgärd han accepterade som ett kompromissförfarande för att undgå fullständigt fri silfver-utmyntning. Denna lag skadade emellertid betydligt hans förut obestridda anseende som god finansman. Mars 1897-april 1898 var S. finansminister i Mc Kinleys kabinett. S. utgaf en volym Selected speeches (1879) och det själf biografiska arbetet Recollections of förty years in the house, senate and cabinet (1895). Rachel Sherman Thorndyke har utgett hans brefväxling med brodern W. T. S. (The S. letters-, 2 bd, 1894). Biogr, öfver S. af Bronson (2:a uppl. 1888) och T. E. Burton (1906). 4. JamesSchoolcraftS., nordamerikansk politiker, f. 24 okt. 1855 i Utica, stöten New York, blef 1880 advokat i sin födelsestad, var 1884-85 dess borgmästare samt 1887-91 och 1893-1909 medlem af kongressens representanthus. Han har inom den republikanska partiorganisationen för-värfvat en inflytelserik ställning och var 1909-13 Förenta staternas vicepresident. l-4. V. S-g, Shermanlagen [järnen-]. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1231, och Sherman 3. Sherry [}e'ri]. Se Spanska viner.