från första stund hans reformplaner, som särskildt af Ryssland befarades skola ge persiska parlamentet och det nationellt sinnade reformpartiet ökad styrka. Äfven hade S. att bekämpa intriger från tullverkets belgiske chef, J. Mornard, som själf aspirerat på S:s plats och i det längsta sökte undandraga sin ämbetsgren välbehöflig kontroll. S. och hans amerikanska medhjälpare utarbetade skyndsamt en finansreformplan, som af parlamentet 13 juni s. å. upphöjdes till lag. Då S. för stärkande af uppbördsväsendet i provinserna ville organisera ett "skattkammargendarmeri" under ledning af förre brittiske militärattachén i Teheran, major Stokes, protesterade Ryssland, under åberopande af 1907 års rysk-engelska fördrag om Persiens uppdelning i intressesfärer, mot att Stokes' verksamhet skulle få omfatta äfven norra Persien, och engelska regeringen lånade de ryska protesterna sitt stöd. Redan denna motgång rubbade S:s auktoritet, och då han efter ex-schahen Muhammed Alis misslyckade resning (se Persien, sp. 565 -566) af persiska regeringen beordrades att beslagtaga ett par i resningen deltagande persiska prinsars af regeringen konfiskerade egendom (okt.), kom krisen. Ryske generalkonsuln i Teheran lät mot därvarande ryske ministerns önskan generalkonsulatets kosacker med våld hindra ifrågavarande egendomars beslagtagande (under förevändning af att de voro förpantade till ryska undersåtar). Ryska regeringen godkände generalkonsulns åtgöranden och tvang genom ett ultimatum den persiska att (24 nov.) anhålla om ursäkt för den "skymf", som skulle ha tillfogats ryska konsulatets tjänstemän. Ehuru persiska regeringen från engelskt håll under hand intalats, att konflikten skulle anses afvecklad genom ursäkten, kom redan 25 nov. ett nytt ryskt ultimatum, kräfvande S:s aflägsnande med anledning af hans andel i den förmenta "skymfen". Samtidigt ryckte ryska trupper norrifrån allt närmare Teheran; parlamentet, som vägrat efterkomma Rysslands kraf, upplöstes (24 dec.) genom en kupp af det ryssvänliga partiet, och regeringen fogade sig i de ryska krafven. S. anträdde 11 jan. 1912 hemresan från Teheran. Han har fängslande skildrat sin mission i Persien i The strangling of Persia (1912). V. S-g. Shuttl., vid djurnamn förkortning för engelske blötdjursforskaren Robert James Shuttleworth, f. 1810, d. 1874. Shwebo [jeuéYbåli]. 1. Distrikt i Öfre Burma, divisionen Sagaing, mellan Irawadi i ö. och dess biflod Mu i v. 14,800 kvkm. 356,363 inv. (1911). En stor del af landet är beväxt med ris, därjämte skördas majs, hirs, sesam och bomull. Socker beredes af en palmart; salt och stenkol finnas äfven. -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid järnvägen Mandalay-Bhamo. 9,626 inv. (1901). Staden är af historiskt intresse som den sista burmanska dynastiens grundläggares, Alompra, födelseort. 1 o. 2. J. F. N. Shylock [jäYlak], hufvudpersonen i Shaksperes "The merchant of Venice", en judisk ockrare, som med hänsynslös hårdhet indrifver sina fordringar, har blifvit typen för en hjärtlös girigbuk. Se Grätz, "S. in der sage, im drama und in der geschichte" (1882). Shyok, flod. Se Karakoram, sp. 897. Si, mus., i de romanska länderna benämning på tonen h. Se Solmisation. Si, kem., tecken för silicium, kol. Siælinna tröst, fornsvensk uppbyggelseskrift. Se Själens tröst. Siah-posch (Sijah-posch), folkstam. Se Kafir 2. Siak. 1. Flod i östra delen af ön Sumatra. Efter ett lopp i östlig och nordöstlig riktning faller den ut i Malakkasundet. Längd 350 km. -- 2. Sultanat, nederländsk vasallstat, bestående af nämnda flods område. 19,300 kvkm. Omkr. 150,000 inv. Produkter: guld, kamfer, tobak m. m. Hufvudstad: Siak, vid floden af samma namn. 1 o. 2. (J. F. N.) Sialagoga (af grek. sialon, spott, och agein, drifva), Spottdrifvande medel, farm., skarpt smakande droger, som på reflexväg framkalla riklig spottafsöndring och användas som munmedel, särskildt vid tandsmärtor, t. ex. bertramrot (se d. o.), spansk peppar (se Capsicum). Många andra droger och ämnen framkalla riklig salivation, utan att därför kallas sialagoga, t. ex. pilokarpin, nikotin, fysostigmin, muskarin, kräkmedel, kvicksilfver (vid förgiftning) m. fl. Uttrycket sialagoga är numera föga brukligt. C. G. S. Sialidæ, zool., familj af nätvingarnas ordning bland insekterna. Hithörande arter ha korta, trådformiga antenner samt 4 långsträckta, under hvilan takformigt öfver bakkroppen hoplagda vingar, af hvilka de främre äro något större. I Sverige finnas blott 7 arter, fördelade 3 släkten. -- Släktet Raphidia (ormsländor; se fig. 1) har smal, långsträckt halssköld, betydligt bredare, nästan trekantigt, bakåt afsmalnande hufvud samt glasklara vingar med mörkt färgadt eller gult s. k. vingmärke vid framkanten. Honan är utrustad med ett långt och smalt äggläggningsrör. De 4 svenska arterna (12-15 mm.) vistas på stubbar och trädstammar, helst under lös bark. I hvilande tillstånd hålla de den smala halsskölden upprest, med hufvudet något framåtböjdt, hvilket i förening med deras smidiga rörelser gett anledning till det svenska namnet. De långsmala, med aflångt hufvud, korta antenner och 3 par korta ben utrustade larverna äro mycket rörliga och bedrifva under den lösa barken sin jakt på hvarjehanda smådjur. Då de oroas, rygga de bakåt under häftiga böjningar af bakkroppen. Förpuppningen eger rum under barken, utan någon kokong. Puppan, som är en pupa libera (se Insekter, sp. 715), utmärkes för ovanlig rörelseförmåga, då den är nära kläckfärdig. -- Släktet Sialis, säfsländor (fig. 2), har kort och bred halssköld, kort hufvud af ungefär halssköldens bredd samt rökfärgade, fastän

Fig. 1. Ormsländan Raphidia ophiopsis.

Fig. 2. Säfsländan Sialis lutaria.