Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sicilien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pliocena lager, i synnerhet kalktuff. Omkr. fyra
femtedelar af S. äro bergiga; den enda större
slätten är den vid Catania. Ön är till fyra
femtedelar uppbyggd af i hafvet under tertiär- och
kvartärtiderna afsätta lager, medan urberget träder
i dagen endast i Monti Peloritani. – På vatten lider
ön stor brist. Floder finnas visserligen i mängd,
men de uttorka nästan alldeles om sommaren, ehuru de
på våren med förhärjande kraft brusa ned från bergen
och anställa stor förödelse. De största äro Alcantara
och Giaretta, hvilken bildas af floderna Simeto och
Gornalunga, på östra sidan samt Salso, Platani och
Belice på södra sidan. Den största insjön är Lago
di Lentini på Cataniaslätten. Mineralkällor och
mineralbad, i synnerhet svafvelhaltiga, förekomma
vid Ali, Sciacca, Termini, Termini di Castro
(nära Barcellona), Aci Reale m. fl. ställen. Denna
rikedom på svafvelkällor, slamvulkanerna i närheten
af Girgenti och Caltanissetta, naftakällorna
vid Mistretta och de icke sällan inträffande
jordbäfningarna häntyda, oafsedt den stora vulkanen
Etna, därpå, att ön, i likhet med de n. om S. belägna
Lipariska öarna, är af vulkanisk karaktär. – Klimatet
är varmt och torrt och luften sund på de ställen,
där den ej förpestas af utdunstningen från kärr eller
vulkaniska trakter. Om sommaren mildras hettan,
som, då scirocco blåser, ofta stiger till 35–40°
C., af hafsvindarna. I Palermo är medeltemperaturen
17,4°, och termometern sjunker nästan aldrig till
fryspunkten. Regn faller nästan icke alls under
sommaren; endast kustområdet får då någon nederbörd,
men det inre är en förbränd ödemark. Förr var
fuktigheten större (nu är den i medeltal per år
728 mm.), och S. räknades i forntiden till Roms
"kornbodar". Den förödelse, som gjorts på öns fordom
rika skogar, hvaraf nu endast 4 proc. finnas kvar,
har nog bidragit att försämra klimatet. Jämte
södra Europas vanligare träd förekomma dvärgpalmer
och dadelpalmer, hvilkas frukter dock ej mogna. I
regel ha macchier (se Italien, sp. 1028) efterträdt
de forna skogarna. Djur- och växtvärlden är den i
Medelhafsländerna vanliga och skiljer sig ej vidare
från italienska fastlandets (se Italien, sp. 1028–29).
Befolkning och sociala förhållanden. Folkmängden
var vid census 1911 3,672,258 pers. och beräknades
1914 till 3,743,447 (145 inv. på 1 kvkm.). S:s
folk kan med skäl kallas blandadt (se nedan:
Historia). Sicilianaren är inbunden och tungsint,
häftig och hatfull, sträf och otillgänglig;
af okunnighet och misstro föraktar han alla
andra länder (äfven Italien). Blodsdåd, lönnmord,
röfveri och allmän osäkerhet till lif och egendom
äro karaktärsdrag nu såsom i forna dagar; å andra
sidan finnas äfven fosterlandskärlek och trogen
sammanhållning inom familjen. Bildningen står
ingenstädes i Italien lägre än här, vidskepelse
och vantro äro till följd häraf och af folkets
liflga fantasi ingenstädes mer framträdande. Antalet
analfabeter var 1871 90,13 proc. af befolkningen, men
hade 1911 minskats till 58 proc. Sämst är tillståndet
i det inre af ön, särskildt i prov. Caltanissetta och
angränsande delar af prov. Siracusa och Girgenti. En
hufvudkälla till det bedröfliga tillståndet äro
de ekonomiska förhållandena. Jordbruket är öns
hufvudnäring, men i alla tider har
detta haft karaktären af stordrift. Redan kartagerna
och än mer romarna hade stora "latifundier" på S.,
odlade af slafvar. Genom feodalsystemets införande
af normanderna skärptes detta förhållande, och
ehuru länsväsendet i lag är afskaffadt, fortlefver
det i verkligheten ännu. Jordarbetarna äro väl ej
längre slafvar, men deras ställning är alltjämt
slafvarnas. Härtill bidraga äfven öns dåliga
produktionsförhållanden till följd af den ojämna
nederbörden. Då jordarbetaren betalar sin torfva genom
att afstå en del af afkastningen till jordegaren
och återstoden enligt de vanliga arrendesatserna
icke räcker till att underhålla familjen, måste han
försumma jordbruket för att skaffa sig biinkomster
från andra håll. Bönderna flytta därför till stor
del in till närmaste stad, där sådana inkomster
kunna erbjuda sig, landsbygden blir affolkad, och
städerna ökas till antal och folkmängd. Endast vid
sådd och skörd bor man på sitt hemman, eljest lefver
man i de uslaste kyffen och de mest eländiga villkor i
staden. "På S.", säger Fischer, "finnas därför endast
rika och tiggare". Det hopplösa i denna tillvaro måste
öka ett fel, som följer med slafveriet, lättjan,
hvilken f. ö. är medfödd hos sicilianaren. De rike
äro mestadels adeln, som eger de stora godsen och är
mycket talrik. S. hade 1875 120 furstar, 82 hertigar,
124 markiser, 28 grefvar och 356 baroner. Äfven
de lefva företrädesvis i de stora städerna (mest i
Palermo och Catania). De nämnda missförhållandena har
regeringen sträfvat att undanröja, men innan reformer
på undervisningens o. a. sociala områden bära frukt
i folkets ekonomiska ställning, åtgår mycken tid,
och ännu har reformarbetet ej kommit långt. Detta
visar sig bl. a. i den stora emigrationen, som 1912
bortförde 92,788 pers. (mest till Förenta staterna
och Argentina). – För skolväsendet är sörjdt på samma
sätt som i det öfriga Italien, ehuru folkskoleväsendet
fortfarande står lågt, bl. a. därför att barnen icke
sändas till skolorna. Det är bättre ställdt med den
högre undervisningen. Så har S. 16 normalskolor,
14 stats- och 19 privata gymnasier, 16 stats- och
6 privata lyceer, 3 universitet (Palermo, Messina,
Catania) samt 11 tekniska läroanstalter och 5
navigationsskolor. Där utges 171 periodiska skrifter,
hvaraf 57 politiska.
Näringar. S:s hufvudnäring är jordbruket. Af
hela ytan äro endast 5,4 proc. improduktiva. Af
den produktiva jorden upptagas 70 proc. af åker
eller skog, 14,1 proc. af ängs- och betesmarker,
14,3 proc. af vin-, oliv- och fruktplanteringar,
1,5 proc. af träsk. Skörden af hvete steg 1913 till
507,800 ton; dessutom odlas majs, ris, vin (skörd
1913: 439,000 ton drufvor; det bästa är Marsala),
oliver och andra sydfrukter, särskildt apelsiner. En
näring af betydelse är svafvelbrytning. De flesta
svafvelgrufvorna ligga i prov. Caltanissetta och
Girgenti samt i västra delen af prov. Catania,
mestadels i öns centrala trakter. Vid dessa grufvor
framträder det faktiskt existerande slafveriet
mest ohöljdt. Det gräsliga utpinandet af små barn i
grufvorna har väckt förtrytelse öfver hela världen och
på senare tiden t. o. m. framkallat vissa åtgärder,
som afse att inskränka barnarbetet. Grufvorna
egas till stor del af engelska bolag. De sysselsätta
omkr. 50,000 arbetare och lämna omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
