Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 363-364 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sickingia ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverför dem därefter (3-10 i sänder) till skålar med ljumt
vatten, där de piskas med en visp eller styf borste,
som uppfångar de trassliga trådändarna. Småningom bli
trådarna dock redigare och kunna slutligen afhasplas
liksom från små nystan. Haspeln, som sålunda upptar
en 3-10-dubbel kokongtråd, är ofta innesluten i ett
uppvärmdt glasskåp för att påskynda torkningen;
och hasplingsarbetet kräfver stor öfning. Den
sålunda

Silkestrådar, 300 ggr förstorade.

upphasplade, mångdubbla kokongtråden (se fig.) erhåller
sedermera en svag snodd för att ej klyfvas
vid de följande bearbetningarna. Den kallas nu
råsilke, ecrusilke l. grègesilke (se d. o.) och
kan användas till en del artiklar (råsiden, gas,
spetsar). Det mesta råsilket blir emellertid afkokadt
l. degummeradt i såpvatten, hvarvid det limartade
omhöljet och den vanligen mer eller mindre gula
färgen, som härrör från limmet, försvinner. Silket
blir krämhvitt och mjukt samt ännu mera glänsande
än förut; det kan blekas och färgas till alla
nyanser. För vissa ändamål brukar man endast halfkoka
silket, hvarvid en del limämne kvarstannar; sådant
silke är mindre mjukt och glansigt, men kallas
icke desto mindre soupleradt silke l. souplesilke
(af fr. souple, mjuk). Det mesta för väfnad, sömnad
m. m. afsedda silket måste emellertid dubbleras af två
eller flera, mer eller mindre hårdsnodda grègetrådar
och tvinnas. Så t. ex. bildas det till varp afsedda
s. k. organsinsilket af två jämförelsevis hårdsnodda
grégetrådar, som hoptvinnas åt motsatt håll. Trame
bildas af två mycket löst hoptvinnade grègetrådar
och används till inslag. Med grenadinsilke (se
Grenadin) menas en art, som jämförelsevis
hårdt sammantvinnas af två, tre eller t. o. m. flera
hårdsnodda grègetrådar. Kräppsilke (se Kräpp) bildas
af flera okokta grègetrådar, som hårdt sammantvinnas
med hvarandra. Flat- l. plattsilke (fr. soie plate),
som används till broderier, utgöres af en enda
svagt snodd grègetråd, som afhasplats från 20 à 25
kokonger o. s. v. Alla dessa och ännu åtskilliga andra
silkestrådslag tillverkas af de redigt upphasplade
kokongtrådarna (till organsin och trame, i synnerhet
det förstnämnda, utväljes det bästa och jämnaste
grège-silket); men äfven de delar af kokongerna, som
ej kunna afhasplas, tillvaratagas och bearbetas till
en mångfald olika silkesgarner, delvis af utmärkt
beskaffenhet, hvilka i handeln förekomma under de
liktydiga benämningarna florett-, flock-
l. filosell-silke. Kokongernas yttre, trassliga
trådmassa, som lossnar, innan den egentliga
hasplingen kan börja, kallas frison och spinnes
till s. k. flocksilke i detta ords inskränktare
bemärkelse. Genombitna eller skadade äfvensom
dubbelkokonger (det händer stundom, att två larver
bilda en gemensam kokong) och de pergamentartade
resterna från afhasplade kokonger uppblötas och kokas
i såpvatten eller utsättas för jäsning, som grundligt
upplöser limmet; massan tvättas, torkas, kardas,
kammas och spinnes som finaste bomullsgarn och bildar
de bästa sorterna florettsilke (jfr Lister, sp. 762-
763). Kortare fibrer, som ej kunna kammas, bli kardade
och tämligen parallelliserade genom sträckning samt
spunna på ungefär samma sätt som halfkamgarn. Häraf
bildas s. k. chappe- l. schappesilke, som äfven
är ett utmärkt väfmaterial. Det affall åter, som
uppstår vid ofvannämnda kamning (den s. k. stumban
l. silkesnoilsen, fr. bourre de soie), används till
bourettesilke och har naturligtvis mindre värde. Det
affall slutligen, som bildas vid grègesilkets tvinning
till de ädlare trådslagen (organsin, trame m. fl.),
kardas och spinnes till vackra fantasigarner. Härtill
kommer ännu s. k. silkesshoddy, som beredes genom
sönderkardning af sidenlumpor och har jämförelsevis
liten betydelse och ringa värde.
Silket har stor benägenhet att ur luften upptaga
fuktighet; det kan uppsuga ända till 30 proc. af
sin egen vikt, utan att kännas vått. Dess rätta
handelsvikt, i hvilken en fuktighetshalt af 10
proc. är medgifven och fastslagen, utrönes genom
konditionering (se Konditionera).
Silkets titre, d. v. s. finleksnummer, angafs förr
och anges väl ännu i stor utsträckning genom antalet
"deniers" (fransk vikt = omkr. 1,275 gr.), som behöfs
för att uppväga en längd af 9 600 parisaunes (= 11,400
m.). Ett tjockt silke har alltså högre "titre" än ett
fint. Enligt den nyare numreringsmetoden bestämmes
numret af det antal meter, som behöfs för att väga
1 gr. Efter detta "metriska" system (se Garn,
sp. 754-755) blir numret högre, ju finare silket är
– alltså omvändt mot deniersystemet, men analogt
med alla andra garners numreringssystem. För att
ur deniertitern beräkna det metriska numret må man
dividera talet 9,000 med titern. S. k. 75-deniers
silke innehåller således 9,000/75 = 120 m. per gr.
och kallas N:o 120.
De förnämsta silkesproducerande länderna äro
Kina och Japan med en produktion 1908 hvartdera
af 13 mill. kg. råsilke. Inom Europa står Italien
främst med en produktion af 4,486,000 kg. af inom
landet frambragta kokonger och 1,012,000 kg. af
importerade kokonger eller sammanlagdt 5,498,000
kg. råsilke. Frankrike producerade s. å. 656,000
kg., Balkanstaterna 492,000, Österrike-Ungern
334,000, Spanien 75,000, Grekland 65,000, Schweiz,
Portugal, Europeiska Ryssland m. fl. 40,000 kg. I
Ostindien, Asiatiska Ryssland, Syrien, Mindre Asien,
Persien, Turkestan, Bortre Indien och Egypten
m. fl. länder producerades s. å. 4,396,000 kg.,
hvadan världsproduktionen för 1908 utgjorde omkr. 37 1/2
mill. kg. råsilke.
Redan öfver 2000 år f. Kr. tillverkades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>