schimpanser. Infödingarna hålla svin, getter, fjäderfä samt på högslätterna i det inre nötkreatur. Då koloniens ursprungliga uppgift var att vara ett hem för befriade slafvar, utgöres dess befolkning af en blandning af många slags negerfolk; i protektoratet bo i n. timne, i s. mandenga. Inom kolonien är det öfvervägande antalet invånare kristna (omkr. 41,000), af reformert bekännelse. Åtta missionssällskap underhöllo 1913 105 folkskolor; dessutom funnos 13 högre skolor, af hvilka en, Fourah bay college, är affilierad med universitetet i Durham. För muhammedanerna finnas 5 skolor. Koloniens negerbefolkning anses vara mycket intelligent; många betydande personligheter ha utgått ur dess led. Inom protektoratet finnes blott 1 skola; befolkningen är där mestadels hednisk eller muhammedansk. Folket lefver af jordbruk; mest odlas ris, maniok och bananer. De viktigaste exportvarorna äro palmkärnor, kolanötter, palmolja samt jordnötter, ingefära, kautschuk m. m. Hela exporten värderades 1913 till 1,73 mill. pd st. Importen (af manufakturvaror, kol, sprit, tobak etc.) steg s. å. till 1,75 mill. pd st. Till koloniens hamnar ankommo 1913 fartyg om tills. 2,93 mill. ton. -- Från Freetown går järnväg (227 miles) till Pendembu nära gränsen mot Liberia, och från denna linje går en bibana (83 miles) åt n. (134 km.), som skall fortsättas vidare. Koloniens inkomster voro 1913 618,838 pd st., dess utgifter 622,439 pd, men flera föregående år lämnade kolonien öfverskott. Koloniens skuld var vid 1913 års slut omkr. 1,3 mill. pd. Historia och organisation. 1787 anlades af engelsk-afrikanska handelskompaniet på södra sidan af floden Rokell en koloni S., dels för att hindra slafhandeln, dels i handelsintressen. 18?8 kom kolonien under brittiska kronan och utvidgades småningom öfver det nuv. kustområdet, hvarvid gränserna mot Franska Guinea och mot Liberia reglerades genom flera fördrag 1882--1911. Protektoratet proklamerades 1896 och reglerades närmare genom en kabinettsorder af 7 mars 1913. Det delades i 6 distrikt, hvart och ett under en engelsk kommissarie, domstolar af olika slag upprättades o. s. v. Styrelsen af detsamma föres af guvernören öfver kolonien S. jämte ett lagstiftande råd. J. F. N. Sie sollen ihn nicht haben, den freien deutschen Rhein [si sållen in nicht haben, den frajen dö'jtjen rajn], ty. ("De skola icke ha den fria tyska Rhen"), tysk patriotisk sång. Se Beck er, N. (sp. 1145). Siesta, sp. och it. (af lat. sexta, sjätte, d. v. s. sjätte timmen efter soluppgången), middagslur, hvila efter middagsmåltiden (eller efter lunchen, beroende på samhällsklass). Si'estarjoki, finsk namnform. Se Systerbäck. Siestrzencewicz [JjestjentseMtj], Stanislaus, romersk-katolsk biskop i Ryssland, f. 1730, d. l dec. 1826, tillhörde en fattig litauisk adelsfamilj af kalvinsk bekännelse och skall i sin ungdom, då han kommit till Tyskland för att studora, ha gått i preussisk krisstjänst, blifvit sårad och på sjukhuset omvändts till katolicismen. Han tillegnade sig sedan under flerårig vistelse i Tyskland tide-hvarfvets litterära bildning. Återkommen till Ryssland, vann han en beskyddare i biskop Mas- salki af Vilna, blef prästvigd och kanik i Vilna. Då Katarina II genom Polens första delning (1772) förvärfvat en del af Hvit-Ryssland och därmed en mängd romersk-katolska undeisåtar, upprättade hon för dessa 1773 stiftet Mohilev och gjorde till dess biskop S., åt hvilken nyss förut genom Massalkis förmedling från Rom förskaffats värdigheten af biskop af Mallo "in partibus infidelium". Påflig stadfästelse på upprättandet af det nya stiftet uteblef emellertid länge på grund af meningsdifferenser mellan kurian och ryska staten. Först 1784 kom det till en utjämning; S., som 1782 af kejsarinnan upphöjts till ärkebiskop, erhöll då omsider påfligt erkännande och pallium. S. var en man med stor diplomatisk skicklighet och mycken världsvana; han uppträdde som författare på vers och prosa och stod väl vid hofvet. Kyrkopolitiskt hade han febronianska idéer; hans äielystaad var att med den ryska statsmaktens stöd i största möjliga oberoende af Rom bli ett slags katolsk "påfve i Ryssland". Han förstod emellertid så skickligt att blanda bort korten, att kurian länge sväfvade i ovisshet om hans verkliga afsikter; äfven när dessa slutligen genomskådades, var det svårt att komma åt honom, då han skyddades af regeringen. Genom Polens andra och tredje delning (1793, 1795) utvidgades Mohilev-ärkebiskopens maktområde öfver de stora, af Ryssland vunna landsdelarna, hvilkas fördelning på 5 suffraganstift efter långa förhandlingar godkändes af kurian 1798 genom bullan "Maximis undique pressi", som fortfarande till en stor del ligger till grund för katolska kyrkans konstitution i Ryssland ; S. erhöll v:d öfverenskommelsens afslutande kardinalinsignier. S. å. hade han blifvit chef för ett nyupprättadt departement för katolska ärenden. Kort därefter lyckades emellertid jesuiterna, som efter sin ordens upphäfvande funnit en tillflykt i Ryssland med centrum i kollegiet i Polotsk. att ådraga honom kejsar Paul I:s onåd: han blef 1800 afstängd från utöfningen af sitt ämbete och afsatt från ledningen af departementet för katolska ärenden. Alexander tog honom åter till nåder och gjorde honom 1801 till president i det i analogi med den ortodoxa Heliga synoden nu i stället för döt nämnda departementet upprättade romersk-katolska kollegiet. Då påfven osillade detta kollegium såsom etablerande alltför sträng statskontroll öfver Dyrkan, inträdde en långvarig spänning mellan Ryssland och Rom, hvarunder S. var fri från hänsyn till kurian. Då ryska bibelsällskapet med impulser från P^ngland 1812 stiftades, gynnade S. detta; jesuiterna, som motarbetade det, utvisades 1815 från Petersburg, 1820 från döt öfriga Ryssland. Vid förnyandet af de diplomatiska förbindelserna med kurian 1815 hörde primattiteln åt ärkebiskopen af Mohilev till de fordringar, som ryska regeringen framställde; don blef ock beviljad, ehuru utan utsträckning af S:s jurisdiktion öfver Warschaus då nyvunna kyrkoprovins. Jfr Pierling, "La Russie et le Saint-Sie.ge", bd V (1912). K. B. \V-n. Siete leyes fsie/te le'jes]. Se M e x i c o, sp. 361. Sieur [sior], fr., herre (i kanslistil). Se Seigneur. Sieurin [jörin], Paul, sjökapten, uppfinnare på