arabiska, och därigenom gafs uppslaget till undersökningar rörande dessa siffrors härkomst, hvilka fortsatts ända till våra dagar, utan att full enighet i frågan kunnat vinnas. Enligt den hittills allmännast företrädda åsikten härröra de nio egentliga siffrorna urspr, från Indien och utgjorde möjligen i sin första form initialbokstäfverna till motsvarande räkneord. Från Indien skulle dessa nio siffror i 2:a årh. e. Kr. ha kommit till Alexandria samt därifrån sedermera till Rom och västra Afrika. Under tiden (omkr. 400 e. Kr.) skulle emellertid i Indien ha införts bruket af nollan och positionsaritmetiken, hvarefter i 8:e årh. den sålunda fulländade sifferbeteckningen, hvilken under århundradenas lopp väsentligen ändrat utseende, öfvergått till araberna och genom dem till Europa, dock så, att väst-araberna endast upptagit bruket af noll, men eljest bibehållit den gamla formen för siffrorna. Denna teori har dock från flera håll blifvit bestridd, i det man dels trott sig kunna bevisa, att Boëthius' geometri är oäkta (den äldsta kända handskriften härrör från tiden efter år 1000), dels framhållit, att de i detta arbete befintliga siffrorna, hvilka till utseendet betydligt skilja sig från de