Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sievi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Sigdal-Sigfrid
41f>
af politiska skäl) hade lämnat Amsterdam och bosatt
sig i Bergen samt där hade gästgifveri och vinhandel i
början af 1500-talet. 1507 (eller 1509) blef den unge
prins Kristian (sedan Kristian II) bekant med hennes
dotter Dyveke och tog henne med moderns samtycke
till älskarinna. S. följde med honom först till Oslo
och 1513 till Danmark, där hon genom förstånd och
insikter vann så stort inflytande öfver honom, att
han som konung t. o. m. efter Dyvekes död frågade
henne till råds i alla viktiga spörsmål. 1517 fick
S. hand om tull-, finans- och myntväsendet; hon visade
stort intresse för handelns främjande och lät inkalla
holländare till Amager. Hon vann t. o. m. drottningens
förtroende, hvarjämte äfven de utländska sändebuden
uppsökte henne, men hennes härsk-lystnad och öfvermod
väckte i synnerhet adelns hat; konungens siste
anhängare afföllo på grund af fruktan för S. Denna
följde 1523 Kristian II, då han lämnade Danmark,
men måste för att undgå misshandel af folket bäras
ombord i en kista. Hon lär enligt sägnen ha lefvat
Kristian, att han skulle bli borgmästare i Amsterdam,
hvilket en af hennes bröder en lång tid veterligen
var. S. måste dock hålla sig dold i Nederländerna,
af fruktan för sina fiender, och lefde ännu i maj
1531 i Gent; kanske har hon senare, som det berättas,
blifvit bränd som häxa. E- i^>g-
Sigdal, härad och pastorat i Buskerud amt,
Norge, n. v. om Drammen, mellan insjön
Kröderen i n. ö. och Numedal i s. v. 889,si
kvkm. 3,631 inv. (1910). Särskildt i den
södra, lägre liggande delen är S. ett rikt
skogsdistrikt. Norra delen, som i allmänhet kallas
E g g e d a l, är högbergig. S. genomströmmas
af Sigdalselven 1. Simoa (se d. o.).
K. V. H.
Si’gebert från Gembloux (Sigebertus Gemblacensis),
krönikeskrifvare, f. omkr. 1030 i Brabantj d. 1112 i
Gembloux, uppfostrades i klostret där och var lärare
vid S:t Vincents klosterskola i Metz. Hans förnämsta
verk är Chro-nicon, en världskrönika, behandlande
tiden från 381 till 1111 (forts, till 1206 af Robert
de Thorigny). Dessutom författade han Gesta abba-tum
gemblacentium, De scriptoribus ecclesiasticis m. m.
SigeVon (lat. Sigeum) hette i forntiden en
udde i Mindre Asien, i landskapet Troas, vid
Helles-pontens södra ända v. om Skamandros’ mynning,
vid nuv. Kum-Kale. Något sydligare visas ännu Akilles’
och Patroklos’ grafkullar, hvilka i verkligheten
beteckna staden Sigeions begrafningsplats. Något mer
åt s. låg denna af atenare omkr. år 600 koloniserade
(före dein af troer och kanske af lesbier) stad,
viktig som station för Atens handel på Svarta hafvet
och fiske där. Numera ligger där en grekisk by,
Jenischer.
SIgel (af lat. singulce litterce, enstaka bokstäf-ver)
benämnes inom filologien och stenografien (se
d. o.) det förkortade återgifvandet af vissa
bestämda ord med endast en eller några af dess
bok-stäfver. Sigel brukas äfven liktydigt med
abbrevia-tur. Se Alvarez de la Brana, "Siglas y
abrevia-turas latinas" (1884).
Sigel, Franz, nordamerikansk general af tysk härkomst,
f. 18 nov. 1824 i Sinsheim i Baden, d. 21 aug. 1902
i New York, var 1844-47 löjt-
nant vid ett badensiskt infanteriregemente,
deltog i 1848 års revolution, blef 1849 de
badensiska insurgenternas krigsminister och maj
s. å. befälhafvare för insurrektionsarmén, förlorade
detta befäl efter sitt nederlag vid Laudenbach
(30 maj). stred därpå under Mieroslawski och ledde
efter dennes afgång (juli) revolutionstruppernas
reträtt öfver på schweiziskt område. S. flyttade
1851 till Nord-Amerika, där han verkade som lärare
och ingenjör samt vid inbördeskrigets utbrott 1861
organiserade ett regemente tyska frivilliga. Han
utmärkte sig (mars 1862) i striderna vid Pearidge i
Arkan-sas, befordrades till generalmajor och fick
(juni) befäl öfver Virginiaarméns 2:a armékår,
med hvilken han deltog i andra slaget vid Bull Run
(29-30 aug. s. å.). I maj 1865 tog han afsked ur
armén, var en kort tid tidningsman i Baltimore
och bosatte sig 1866 i New York, där han erhöll en
kommunal befattning. (V. S-gr./
Sigelinde, astron., en af småplaneterna.
Sigeum. Se Sigeion.
Sigfrid, Sankt, socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. 4,432 har. 623 inv. (1915). Annex till Ljungby,
Växjö stift, Södra Möre kontrakt.
Sigfrid (Den helige S.), engelsk missionsbiskop i
Sverige under förra hälften af 1000-talet. Om honom
berättar en värendsk tradition, först upptecknad på
latin i Växjö 1205, att han var ärkebiskop af York,
då konung Olof i Sverige af sin vän konung Mildred
i England begärde kristna förkunnare, S. reste då,
verkade någon tid i Danmark, där kristendomen var
nyinförd, och kom sedan till Värend, där i Växjö
plats för en kyrka anvisades honom i en syn och en
begynnelse till mission gjordes genom 12 ansedda mäns
dop: därifrån kallad till konungen, döpte han denne
vid Kinnekulle. Under tiden mördades i Värend hans tre
f ränder Unaman, Sunaman och Vinaman, hvilkas afhuggna
hufvud S. genom ett mirakel fann i Växjösjön; som
böter för dråpet erhöll Växjö kyrka genom konungens
mellankomst två gårdar. Efter långvarig och nitisk
verksamhet dels i det öfriga Sverige, dels i Värend
dog S. i Växjö och begrofs där. En västgötsk tradition
återfinnes i en senare version af legenden och i
Västgötalagens omkr. 1240 upptecknade konunga- och
biskopslängd. I Konungalängden heter det, att Olof
Skötkonung, Sveriges förste kristne konung, blef
döpt af S. i Birgittas källa vid Husaby och skänkte
hela denna by till biskopsstolen. I biskopslängden
står S. först; det omtalas, att han kom från England,
att han angaf plats för tre kyrkor (i Falbygden) och
att han dog i Växjö. - Ehuru traditionen innehåller
påtagliga oriktigheter (såsom att S. skulle ha
varit ärkebiskop af York; konung "Mildred’’ afser
kanske Ethelred II; att missionen skulle ha begynt i
Värend, är osannolikt), innehåller den utan tvifvel
en sanningskärna och bevarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
