Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid den fagra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälften af 1200-talet uppförde dominikanerna
där ett kloster (se Sigtuna kloster), hvaraf den
sedermera påbyggda klosterkyrkan ännu kvarstår som
stadskyrka. Dominikanklostret fick stor betydelse,
då ur dess brödrakrets utgått flera af den svenska
kyrkans mest betydande män. Liksom S. genom ärkesätets
slutliga förflyttning från Uppsala till östra Aros
(nuv. Uppsala) på 1280-talet förlorade sin religiösa
hegemoni, så förlorade det sin egentliga betydelse
som större kommersiellt centrum genom esternas
härjning 1187 och den därmed i samband stående
första ansatsen till Stockholms anläggning samt än
mera genom Birger Jarls nydaning af Stockholm som
befäst ort och förmedlare af handeln mellan Mälaren
och utlandet. – Litt.: G. Wallin, "Sigtuna stans et
cadens" (1729–32), E. Ekhoff, "Sigtuna ödekyrkor"
(i "Svenska fornminnesför:s tidskr." X, 1897),
O. v. Friesen, "Ur Sigtuna äldsta historia" (i
"Uplands fornminnesför:s tidskr.", bd VI, 1910),
o. Janse, "Sigtuna stads grundläggning och stadens
betydelse under medeltiden", och O. Palme, "Sigtuna
stads utveckling under nyare tiden" (bägge i "Gamla
svenska städer", 1916). "Sigtuna stads privilegier"
utgåfvos 1914 af O. Palme.
O. J-e.
Sigtunafjärden. Se Mälaren, sp. 239.
Sigtuna kloster. Ett nunnekloster i Sigtuna af
cistercieMsorden omtalas endast två gånger i nu
bevarade urkunder, näml. 1280, då det af Julita
kloster tillhandlade sig gården Siiytberga i Härads
socken, Södermanland, och 1288, då påfven Nikolaus
IV tillät nunnorna behålla lös och fast egendom,
som i arf eller på annat sätt skulle ha tillfallit
dem, om de icke hade aflagt klosterlöfte. Klostret
räknades af påfven till Strängnäs stift, hvarför det
synes troligt, att det utgjort endast ön förgrening
af kort varaktighet från något annat kloster, möjligen
Riseberga. Sigtuna kloster för predi.karbröder (munkar
af dominikaner den) var nyss uppbyggdt till Jungfru
Marias ära, då påfven Honorms III (1221) uppmanade
de kristtrogne att lämna bidrag till klostret, som då
icke egde tillräckliga inkomster. Dess kyrka af tegel,
Vårfru-kyrkan, står ännu i dag. Legaten Vilhelm af
Sabina utfärdade 1247 sex ännu bevarade urkunder,
hvarigenom Sigtunabröderna erhöllo sådan aflatsrätt,
som plägade beviljas deras orden till förkofran af
dess inflytande bland folket. På den sålunda lagda
grunden till klostrets upp-blomstring byggde äfven
påfven Innocentius IV (1252) och kardinalen Guido
(1266). Byggnaderna voro ännu ej afslutade 1281, då
ärkebiskop Jakob i Uppsala utfärdade aflatsbref till
klostrets förmån; dylika bref fick klostret mottaga i
mängd, såväl af rikets biskopar som af de danske och
äfven af kardinaler. Då den bekante aflatskrä-maren
Marinus de Fregeno år 1461 tillerkände klostret rätt
att utdela aflat till förmån för katolska trons
försvarande mot turkarna, uppgafs munkarnas antal
till 37. Ett altare invigdes (1310) af ärkebiskop Nils
Kettilsson till helga korsets ära; en relik af korset
fanns där, och då ärkebiskop Nils Allesson (1303)
inventerade Erik den heliges skrin, skänktes äfven
delar af dennes ben till klostret, hvarigenom många
botgörare ditloo-kades. Inom stiftet gingo munkarna
omkring och höllo gudstjänst, och i helgeandshuset
i Uppsala
voro vissa rum åt dem upplåtna. Klostrets
bro-derskapsbref utdelades åt S. Botolfs gille i
Björk-linge och mottogs ifrån ordens provinsialprior
i norden. Till klostret hörde, såsom vanligt inom
dominikanorden, en skola med ständig lärare. Såväl
af kungliga personer som af enskilda fick klostret i
mängd gåfvor, jordegendomar, böcker, fartyg m. m. Det
omhuldades mycket redan i slutet af 1200-talet af
en förnäm ätt, som i sitt vapen förde bilden af en
ängel. Med konventet i Stockholm tvistade klostret
ang. Torstuna härads predikoområde, som tilldömdes
det förra (1403); däremot måste konventet i Strängnäs
till klostret afstå rättigheten att tigga trän vid de
bodar i Stockholm, som användes för sälfångsten. Af
fisket vid Svenska högarna fick klostret sin andel;
fiskarna lämnade till priorn en bild af madonnan,
deras patronessa, hvarigenom de erhöllo aflat och
förespeglingar om rikare fiske (1492). Berättelsen om
kyrkans silfverportar, som skulle ha bortförts till
Novgorod, eger ingen grund. Klostrets siste prior,
Andreas, erhöll kort efter reformationen (1530) af
Gustaf I ett af klostrets gods på lifstid. Jfr Styffe,
"Skandinavien under unionstiden" (3:e uppl. 1911,
s. 345). C.S-e. (L. M. B.)
Sigtunastiftelsen, grundlagd 24 okt. 1915,
afser att stödja och bereda hem åt frivilligt
arbete för luthersk tro och kyrklig bildning
i vårt land. Enskilda donatorer ha lämnat
penningmedel till verksamheten. Stiftelsens syfte
är att upprätta bildningsanstalter, närmast en
folkhögskola i Sigtuna, anordna kurser, upptaga
apologetisk verksamhet i tal och skrift samt genom
ett hospits skapa tillfällen till uppbyggelse och
uppfriskande samvaro. Folkhögskolan skall åsyfta såväl
religiös-etisk utdaning som meddelande af teoretiska
kunskaper och praktiska färdigheter. Stiftelsen
ledes af en styrelse af 7 personer, bland hvilka
märkas kyrkoherden i Sigtuna samt ledaren för det
gemensamma arbetet. Styrelsen har sitt säte i Uppsala
och förnyas periodiskt genom val, som förrättas af
Diakonistyrelsen, Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran samt domkapitlen i Uppsala och Lund
enligt närmare angifna bestämmelser. Ärkebiskopen
är stiftelsens inspektor. Stiftelsens egentliga
verksamhet är afsedd att börja 1917 (400 år efter
Luthers reformation). Namnet och platsen för den
åsyftade folkhögskolan äro afsedda att hugfästa
minnet af den gamla härden för uppsvensk bildning
och kristen tro, hvarjämte behof af en folkhögskola
i Sigtunatrakten förefinnes. Afsikten med hospitset
är bl. a. särskildt att underlätta anordnandet af
möten med krist-lig-etiskt och allmänt folkbildande
syfte och att vara rekreationsort. Grundstenen till
byggnaden för folkhögskolan och hospitset lades i
Sigtuna 16 juni 1916. Stiftelsens program är afsedt
att kunna i mån af medel och behof ytterligare
mångsidigt utvecklas i kristlig-fosterländsk anda
till gagn för en sund folkupplysning och för folkets
sedliga höjande. Genom donationer ha till stiftelsen
redan influtit betydande medel. C. G. S.
Siguenza [sigwe’ntha], stad i spanska
prov. Guadalajara (Nya Kastilien),
vid öfre Henares och vid järnvägen mellan
Madrid-Zaragoza. 4,638 inv. (1900). Biskopssäte med
prästseminarium. Katedralen (från 1000-1200-talen)
är ett af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
