567 Similia similibus-Simkunnighet 568 i det att armar och ben måste böjas samtidigt, under det att armarna dock sträckas framåt en hårsmån tidigare, än benen sträckas bakåt, åt sidorna och föras tillsammans. - S i m h o p p-ningen kan, med afseende på utförandet, indelas i svikthopp och hopp från fast trampolin. Vid hopptäflingar från fast språngställning äro i reglerna antagna följande tre olika höjder, nämligen 3-5, 5-8 och 8-12 m. ofvan vattenytan. Svikthoppningen är specifikt tysk, under det att hopp från fast trampolin är en äkta svensk idrott, sedan hundra år idkad här i landet och härifrån spridd till andra nationer. Simhoppning fordrar djärfhet, lugn och herravälde öfver kroppen. Det är en förmåga att kunna balansera kroppen vid färden genom luften samt förmåga att kunna begagna sig af tyngdlagarna vid fallet genom luften i förbindelse med den fart, som ges åt kroppen genom ansatsen. Vid hopp från fast trampolin skiljer man på "raka hopp", d. v. s. vanliga hufvudhopp (fig. 4), och "varierande hopp", d. v. s. mer eller mindre volthopp (fig. 5). Fig. 5. Schematisk framställning af varierande hopp (iVa volt framåt). - Simkonsten är ett medel till räddande af icke blott eget, utan äfven andras lif. Från England har utgått idén att sätta lifräddningen i system, och numera anordnas i samband med öfriga simidrottstäflingar i åtskilliga länder täflingar i lifräddning. I en fullständig lifräddningstäflan ingår såväl dykning som kappsimning och iland-förande af drunknande (se Lifräddning med fig.). - Under benämningen konstsimning gå alla de öfningar i vattnet, som icke kunna inbegripas under kappsimning, honD, lifräddnings-öfningar eller vattenpolo. Hit höra vattentramp-ning, flytningsöfningar, dykningar samt allehanda kombinationer af dessa. Alla dessa konststycken, antingen de äro rena flytningsöfningar eller för-flyttningsöfningar, äro balansöfningar, som möjliggöras tack vare teoretisk och praktisk kännedom om balansen vid olika kroppsställningar i vattnet, i en del fall parad med förmågan att i rätta ögonblicket och på rätta sättet begagna vattnets motståndskraft till utförande af en pådrifvande rörelse med en eller flera lemmar. Konstsimningen uppdelas i två hufvudarter, "förflyttnings-öfningar" och "stillaliggande flytningsöfningar", mellan hvilka dock ingen bestämd gräns kan uppställas. Många, och det är de vackraste och svåraste, äro både flytnings- och förflyttningsöfningar. I reglerna ställas dessa under rubriken förflyttningsöfningar. - Vattenpolo, hvars hemland är Skottland, spelas med en boll af samma slag som fotboll och fordrar af sina utöfvare en mycket stor skicklighet i simning (se vidare Bollspel, sp. 1030). 1888 antogos de skotska reglerna att gälla för hela Storbritannien, och de ha sedan blifvit mönster för de internationellt gällande reglerna. Simidrotten kan numera genom tillkomsten af simhallar (se d. o.) bedrifvas äfven vintertid. Den är en af de förträffligaste inomhusidrotterna, icke blott därför, att den i hygieniskt afseende så viktiga renligheten blir tillgodosedd, utan äfven därför, att individen genom fria rörelser i ett stort och luftigt rum får tillfälle att spola huden öfver hela sin kropp med både luft och vatten. E. B-II. SimTlia similibus (cura'ntur), lat., "lika (botas) med lika", homeopatiens grundregel. Se H ah n em an n, sp. 1043, och Homeopati, sp. 1044. Similidiamant (af lat. sifmilis, lik), konstgjord ädelsten, förfärdigad af glasmassa. Jfr G l a s f a-br i ka tion, sp. 1280-81. Si'milis si'miii gaiTdet, lat., "like gläder sig åt like", d. v. s. ;'kaka söker maka". Similor [-lår; af lat. si'milis, lik, och fr. or, guld], Mannheimguld, en legering af 83,5 dlr koppar, 7 dlr tenn och 9,5 dlr zink. Den förarbetas till prydnader. Jfr Legering, sp. 39. G. H-r. Simkandidat. Se Simpromotion. Simklockor, zool., benämnas de individer hos Physophoridce (se d. o.) och andra Siphonophora, som af medusans organisation ha endast klocka och velum samt ring- och radialkanalen kvar. L-e. Simkonst. Se S i m i d r o 11 och Simkunnighet. Simkunnighet (jfr Sim i d ro 11). En djurkropps specifika vikt är visserligen i och för sig själf större än vattnets, men då lungorna fyllas med luft, få dock de flestas kroppar flytbarhet på samma sätt som ett järnfartyg flyter därför, att det är urholkadt. Fyrfota djur kunna simma utan föregående öfning därför, att de i vattnet intaga samma ställning som på land och hålla sig uppe genom att röra lemmarna på samma sätt som när de gå. Människan och apan däremot, som intaga en upprätt ställning, vilja, när de komma