Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinclair ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationalekonomisk skriftställare och politiker, f. 10 maj
1754 på Thurso castle i grefskapet Caithness,
d. 21 dec. 1835 i Edinburgh, egde stora gods i
Caithness, var (med få afbrott) underhusledamot
1780–1811, besökte 1785 Stockholm under en resa
till Polen, Ryssland och Sverige, belönades 1786 af
Pitt d. y. för sin anslutning till dennes parti med
baronetvärdighet och blef 1793 president i det då på
hans förslag upprättade jordbruksdepartementet (Board
of agriculture). Sedan han brutit med Pitt, miste han
1798 denna syssla, men innehade den ånyo 1806–13. Som
nationalekonomisk skriftställare vann han anseende
genom sin History of the public revenue of the british
empire (1784). Pitt tog honom ofta till råds vid
1790-talets statsfinansoperationer, och han utöfvade
en banbrytande verksamhet för statistikens främjande i
Skottland genom att planera och öfvervaka utgifvandet
af det stora verket "Statistical account of Scotland"
(21 bd, 1791–99). För jordbrukets och boskapsskötselns
höjande i Skottland var S. verksam både genom utgifna
skrifter (bl. a. Code of agriculture, 1819) och genom
införande till norra Skottland af rasrena nötkreatur
och moderna jordbruksredskap. Som statistiker
anses han ha varit rätt okritisk och vårdslös vid
primäruppgifternas insamling. Sin <i>Correspondence<i>
(med bifogade memoaranteckningar) utgaf han 1831.
5. John S., l:e baron Pentland, brittisk politiker,
f. 1860, deltog som ung officer i Sudanexpeditionen
1885, tog 1887 som kapten afsked ur armén, var
1892–95 och 1897–1909 led. af underhuset samt
1895–97 sekreterare åt generalguvernören i Canada
(lord Aberdeen). 1905 blef S. minister för Skottland i
Campbell-Bannermans ministär (den förste innehafvaren
af denna ministerpost) och kvarstod som sådan i
ministären Asquith till febr. 1912, då han utnämndes
till guvernör i Madras. 1909 hade han upphöjts till
peer som baron Pentland. l–5. V. S-g.
Sinclair [si^kläo], Upton, nordamerikansk
författare, f. 20 sept. 1878 i Baltimore, studerade
vid Columbia universitet, var sekreterare vid
den af regeringen föranstaltade undersökningen
af slakterierna i Chicago 1906. Efter att ha
utgett några föga uppmärksammade prosaarbeten
(Spring-time and harvest, 1901, King Midas,
s. å., The journal of Arthur Stirling, 1903,
och Prince Hagen, s. å.) gjorde han ett lyckligt
grepp med Manassas (1904), en historisk skildring
från åren strax före inbördeskriget, och nådde
med The jungle (1906; "Vildmarken", s. å., flera
öfv. och uppl.) världsrykte. Det är en kompakt,
dokumentariskt grundad skildring af, hur ohyggligt
slaviska invandrare utsugas af fabriksegare, handlande
och allehanda yrkesmän i Chicago, en af de böcker, som
omutligast framhålla det nordamerikanska samhället
som den materiella kulturens pesthärd. S:s senare
verk:
The industrial republic (1907; "Industrirepubliken",
1909), The metropolis (1908), Samuel, the secker
(1909; "Ett problem", 1911), Love’s pilgrimage
(1911), Plays of protest (1912), Sylvia (1913)
och Sylvia’s marriage (1914), ha icke bjudit något
särskildt intresse. H-n
B.
Sinclairsholm [sinklärs-], gods i Gumlösa socken,
Kristianstads län, med hufvudgården, 3 mtl, belägen
vid Almaån och bebyggd med en envånings manbyggnad
(utom souterrainvåning) med mycket hög, bruten
takresning och två envåningsflyglar, allt af trä,
omgifna af präktig trädgård och växthus. Omkr. 9,1
mtl, tax. till 298,700 kr. (1915), jämte mejeri och
stärkelsefabrik, tax.-v. 7,000 kr. Godset grundlades
på 1620-talet af länsmannen på Landskrona slott
Anders Sinclair och har sedan tillhört hans son
Kristian Sinclair, Joakim Beck på Torup, Jörgen
Marsvin, landshöfdingen Håkan Nilsson Skytte, inom
hvars släkt det stannade till 1808, och har sedan
egts inom släkten Gyllenkrook. 1914 tillhörde det
friherrinnan Eva Barnekows, f, Gyllenkrook, stärbhus.
Wbg.
Sinclairsvisan [sinklärs-]. Se Odel och Sinclair,
sp. 608.
Sind l. Sindh (eng. äfven Scinde). 1. Flod i
Indien. Se Indus. - 2. Division i indobrittiska
presidentskapet Bombay, gränsar i n. till
Belutsjistan och Punjab, i ö. till Rajputana,
i s. till Ränn-träsket och Indiska hafvet samt i
v. till Belutsjistan. S. skiljer sig ej blott i
fysiskt hänseende, utan ock i andra afseenden
(folkets språk m. m.) från öfriga delar af
presidentskapet, hvarifrån det är skildt genom vatten
och öknar. 121,688 kvkm.; därtill kommer vasallstaten
Khairpur, 15,669 kvkm. Likasom i Egypten är landets
odlingsbarhet beroende på öfversvämningarna af en
flod, här Indus, som genomflyter prov. i hela dess
längd och inom densamma bildar sitt delta och hvars
vatten genom en mängd kanaler afledes för att befrukta
landet. Längs högra stranden löper en bergsträckning,
som nedanför Sehwan sänker sig till lätt kuperad
mark. Den vänstra däremot är lågland och öfvergår
i öknen Thar. I de trakter, där floden regelbundet
(juni-sept.) stiger öfver sina bräddar och kvarlämnar
en fruktbärande alluvialjord, skördar man två till
tre gånger om året. Klimatet är om sommaren ytterst
hett, i medeltal 35° C. (max. 49°), och på grund af
stillastående vattensamlingar osundt. Vintern däremot
är jämförelsevis skarp (i medeltal 16° C.), och frost
förekommer stundom i öfre S. Regn faller sällan, i
vissa trakter icke på 2–3 år. 3,513,435 inv. (1911),
hvaraf 837,887 hinduer, d. v. s. bekännare af
hinduismen, 11,166 sikher. 2,411 parser, 10,911
kristna, resten muhammedaner, samt 223,788 i
Khairpur. Språket är sindhi (se d. o.), skriften
modifieradt arabisk. Förnämsta produkter äro: bajri
(indiskt korn), hvete, ris, bomull, sockerrör, tobak
och frukt af en mängd olika slag, men sädesskörden
täcker icke provinsens behof. Boskapsskötseln är
af stor betydelse; man ser stora hjordar af kameler
på saltstäpperna, af bufflar i det sumpiga deltat,
af får och getter i öknarna. Bland industrialster
märkas guld- och silfverbroderier, sidentyger, mattor,
lackerade varor, lergods (det bästa i Indien), vapen
m. m. Samfärdseln befordras af ångbåtar på Indus och
den från hufvudstaden Karach i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
