nationalekonomisk skriftställare och politiker, f. 10 maj 1754 på Thurso castle i grefskapet Caithness, d. 21 dec. 1835 i Edinburgh, egde stora gods i Caithness, var (med få afbrott) underhusledamot 1780--1811, besökte 1785 Stockholm under en resa till Polen, Ryssland och Sverige, belönades 1786 af Pitt d. y. för sin anslutning till dennes parti med baronetvärdighet och blef 1793 president i det då på hans förslag upprättade jordbruksdepartementet (Board of agriculture). Sedan han brutit med Pitt, miste han 1798 denna syssla, men innehade den ånyo 1806--13. Som nationalekonomisk skriftställare vann han anseende genom sin History of the public revenue of the british empire (1784). Pitt tog honom ofta till råds vid 1790-talets statsfinansoperationer, och han utöfvade en banbrytande verksamhet för statistikens främjande i Skottland genom att planera och öfvervaka utgifvandet af det stora verket "Statistical account of Scotland" (21 bd, 1791--99). För jordbrukets och boskapsskötselns höjande i Skottland var S. verksam både genom utgifna skrifter (bl. a. Code of agriculture, 1819) och genom införande till norra Skottland af rasrena nötkreatur och moderna jordbruksredskap. Som statistiker anses han ha varit rätt okritisk och vårdslös vid primäruppgifternas insamling. Sin Correspondence (med bifogade memoaranteckningar) utgaf han 1831. 5. John S., l:e baron Pentland, brittisk politiker, f. 1860, deltog som ung officer i Sudanexpeditionen 1885, tog 1887 som kapten afsked ur armén, var 1892--95 och 1897--1909 led. af underhuset samt 1895--97 sekreterare åt generalguvernören i Canada (lord Aberdeen). 1905 blef S. minister för Skottland i Campbell-Bannermans ministär (den förste innehafvaren af denna ministerpost) och kvarstod som sådan i ministären Asquith till febr. 1912, då han utnämndes till guvernör i Madras. 1909 hade han upphöjts till peer som baron Pentland. l--5. V. S-g. Sinclair [si^kläo], Upton, nordamerikansk författare, f. 20 sept. 1878 i Baltimore, studerade vid Columbia universitet, var sekreterare vid den af regeringen föranstaltade undersökningen af slakterierna i Chicago 1906. Efter att ha utgett några föga uppmärksammade prosaarbeten (Spring-time and harvest, 1901, King Midas, s. å., The journal of Arthur Stirling, 1903, och Prince Hagen, s. å.) gjorde han ett lyckligt grepp med Manassas (1904), en historisk skildring från åren strax före inbördeskriget, och nådde med The jungle (1906; "Vildmarken", s. å., flera öfv. och uppl.) världsrykte. Det är en kompakt, dokumentariskt grundad skildring af, hur ohyggligt slaviska invandrare utsugas af fabriksegare, handlande och allehanda yrkesmän i Chicago, en af de böcker, som omutligast framhålla det nordamerikanska samhället som den materiella kulturens pesthärd. S:s senare verk: The industrial republic (1907; "Industrirepubliken", 1909), The metropolis (1908), Samuel, the secker (1909; "Ett problem", 1911), Love's pilgrimage (1911), Plays of protest (1912), Sylvia (1913) och Sylvia's marriage (1914), ha icke bjudit något särskildt intresse. H-n B. Sinclairsholm [sinklärs-], gods i Gumlösa socken, Kristianstads län, med hufvudgården, 3 mtl, belägen vid Almaån och bebyggd med en envånings manbyggnad (utom souterrainvåning) med mycket hög, bruten takresning och två envåningsflyglar, allt af trä, omgifna af präktig trädgård och växthus. Omkr. 9,1 mtl, tax. till 298,700 kr. (1915), jämte mejeri och stärkelsefabrik, tax.-v. 7,000 kr. Godset grundlades på 1620-talet af länsmannen på Landskrona slott Anders Sinclair och har sedan tillhört hans son Kristian Sinclair, Joakim Beck på Torup, Jörgen Marsvin, landshöfdingen Håkan Nilsson Skytte, inom hvars släkt det stannade till 1808, och har sedan egts inom släkten Gyllenkrook. 1914 tillhörde det friherrinnan Eva Barnekows, f, Gyllenkrook, stärbhus. Wbg. Sinclairsvisan [sinklärs-]. Se Odel och Sinclair, sp. 608. Sind l. Sindh (eng. äfven Scinde). 1. Flod i Indien. Se Indus. - 2. Division i indobrittiska presidentskapet Bombay, gränsar i n. till Belutsjistan och Punjab, i ö. till Rajputana, i s. till Ränn-träsket och Indiska hafvet samt i v. till Belutsjistan. S. skiljer sig ej blott i fysiskt hänseende, utan ock i andra afseenden (folkets språk m. m.) från öfriga delar af presidentskapet, hvarifrån det är skildt genom vatten och öknar. 121,688 kvkm.; därtill kommer vasallstaten Khairpur, 15,669 kvkm. Likasom i Egypten är landets odlingsbarhet beroende på öfversvämningarna af en flod, här Indus, som genomflyter prov. i hela dess längd och inom densamma bildar sitt delta och hvars vatten genom en mängd kanaler afledes för att befrukta landet. Längs högra stranden löper en bergsträckning, som nedanför Sehwan sänker sig till lätt kuperad mark. Den vänstra däremot är lågland och öfvergår i öknen Thar. I de trakter, där floden regelbundet (juni-sept.) stiger öfver sina bräddar och kvarlämnar en fruktbärande alluvialjord, skördar man två till tre gånger om året. Klimatet är om sommaren ytterst hett, i medeltal 35° C. (max. 49°), och på grund af stillastående vattensamlingar osundt. Vintern däremot är jämförelsevis skarp (i medeltal 16° C.), och frost förekommer stundom i öfre S. Regn faller sällan, i vissa trakter icke på 2--3 år. 3,513,435 inv. (1911), hvaraf 837,887 hinduer, d. v. s. bekännare af hinduismen, 11,166 sikher. 2,411 parser, 10,911 kristna, resten muhammedaner, samt 223,788 i Khairpur. Språket är sindhi (se d. o.), skriften modifieradt arabisk. Förnämsta produkter äro: bajri (indiskt korn), hvete, ris, bomull, sockerrör, tobak och frukt af en mängd olika slag, men sädesskörden täcker icke provinsens behof. Boskapsskötseln är af stor betydelse; man ser stora hjordar af kameler på saltstäpperna, af bufflar i det sumpiga deltat, af får och getter i öknarna. Bland industrialster märkas guld- och silfverbroderier, sidentyger, mattor, lackerade varor, lergods (det bästa i Indien), vapen m. m. Samfärdseln befordras af ångbåtar på Indus och den från hufvudstaden Karach i