615 Sinding 616 galleriet). Under en resa till Italien målade han bl a. Tarantella (dans på en terrass i skarpt solsken på Capri, en i norskt måleri ganska ensamstående tafla). Han bodde sedan i München och i Berlin till 1891, besökte dock ofta hemlandet och gjorde studieresor utmed kusten. Från början af 1880-talet äro flera storslagna stämningslandskap från Lofoten, däribland fjällbilden Från Reine (1882, Nationalgalleriet). En resa till Ishafvet 1895 medförde friska, kraftfulla studier. 1895-96 målade han i Leipzig en panoramabild öfver slaget vid Leipzig 1813. 1894 ff. utgaf han två diktsamlingar och flera skådespel och komedier; bland dramerna märkes Iråka (1896, som väckte stark polemik efter uppförandet). Han visade dessutom en mindre vanlig förmåga som teatermålare och var under slutet af 1890-talet äfven instruktör vid Kristiania teater och därefter vid Centralteatern. S. slog sig sedermera åter ned i München, där han blef professor. Han var en ytterst mångsidig begåfning. Hans bästa område är Nordlandsskildringarna, från vintermörker och norrsken till de första solglimtarna och den ljusa sommarnatten. Förutom i norska nationalgalleriet är han representerad i Nationalmuseum i Stockholm (Vid yttersta skären, sommarnatt, inköpt 1897), i Köpenhamns konstmuseum (Vårdag i Lofoten) och i Nya pinakoteket i Mtin-chen (Badande gossar, 1889). 2. Stefan Abel S., d.en föregåendes broder, skulptör, f. 4 aug. 1846 i Trondhjem, blef student 1865, idkade juridiska studier, innan han på allvar egnade sig åt konsten, blef då till en början elev af J. Middelthun, fortsatte studierna i Köpenhamn och 1871 i Berlin för Alb. Wolff. Han utförde där sin första staty, Völund smed. Återkommen till Kristiania, måste han för att lifnära sig utföra handtverksarbeten, dekorativ och ornamental skulptur. 1876 gjorde han en resa till Paris. 1878 utförde han en staty, Fången, i knä-böjande ställning, som väckte uppmärksamhet på världsutställningen i Paris (ett något förändradt exemplar i marmor, 1913, finns i Glyptoteket i Köpenhamn). Från 1879 är reliefen Karl Johan lägger grundstenen till Kristiania slott (i slottets vestibul). 1880-85 vistades S. i Kom, från 1885 var han bosatt i Köpenhamn, och 1890 blef han dansk medborgare. Från detta skede stamma hans betydande monumentala verk, Barbarkvinna bär sin sårade son ur striden (1883), Fången moder ger sitt barn di (1887; afbildad å pl. VIII till art. Bildhuggarkonst), Två människor (en ung man omfamnande en ung kvinna, 1891; alla dessa finnas i marmor i Köpenhamns Glyptotek, exemplar i marmor och brons äfven i Kristiania national galleri) samt Ung kvinna vid sin makes lik (1892, i brons i Köpenhamns konstmuseum). Han utförde äfven åtskillig kyrklig skulptur, dessutom en reproduktion af Freunds Valhallafris, som blifvit förstörd vid Kristiansborgs brand 1884 (S:s modell 1887 i Glyptoteket), och experimenterade med polykrom plastik. Högst karaktärs-full är Släktens äldsta, en bild i helfigur af en gammal kvinna, skuren i trä med fasthållande i högsta möjliga grad af stockens form (1898, Glyptoteket). 1899 utförde S. statyer af Henrik Ibsen och Björn-stjerne Björnson (i brons utanför Nationalteatern i Kristiania, en modell i zink af Björnsonsstatyn i Glyptoteket). Den realistiska uppfattningen väckte opposition och polemik. För teaterns foajé utförde S. en staty af Laura Gundersen i Hjördis' roll. 1901 följde Ole Bulls staty (i Bergen). Den stora gruppen Moder jord utfördes 1900, gruppen Tillbedjan (en yngling knäböjande framför en ung flicka) 1903. S. å. aftäcktes i Washington ryttarmonu-mentet öfver general Sherman, påbörjadt af Eohl Smith, som till följd af sjukdom ej kunde fortsätta arbetet, hvarefter S. fullbordade det. 1904 hade S. modellerat en Valkyrja till häst (statyett i elfenben och brons, Glyptoteket) -, den utfördes sedan i monumental storlek och uppställdes på Grönningen i Köpenhamn 1910. 1911 bosatte S. sig i Paris. Bland hans nyare arbeten märkas Idyll (grupp i marmor, en yngling och en ung flicka, Lifsglädje, staty af Stefan Sinding. 1912), Lifsglädje (kvinnostaty, i brons och elfenben 1913, se fig.; båda dessa arbeten i Glyptoteket), Angelus (ett gammalt par på knä med armarna om hvarandras skuldror, 1914), Natten (grupp, s. å.), Själf porträtt (staty i brons 1916, Glyptoteket), flera graf monument och porträttbyster. S:s konst är kraftfull realism, buren af lidelsefull energi i komposition och formbehandling, af ett ständigt sökande efter styrka och karaktär i form och uttryck. S. fick 1897 professors titel. 1889 blef han led. af svenska konstakademien. Göteborgs museum eger af S:s arbeten två reliefer i marmor,