Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinnessjukvård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Sinnessjukvård
644
galler i fönsterna försedde. Alla rum utvända åt
corridors, tillsammans uti alla våningarne sex
stycken." Hagström talar om den "tillfredsställelse
och invärtes vällust" dessa anordningar måste väcka
hos dem, som ömma "för dessa de usligaste och
olyckligaste bland människor". Tidernas anspråk
förändras, och 1853 utdömes Danvikens hospital
("dårhuset") af M. Huss (se denne) med följande
ord. "Danviks dårhus är måhända den ändamålsvidrigaste
af alla hufvudstadens barmhärtighetsinrättningar:
denna inrättning kan kallas en fläck på hufvudstadens
kommunalväsen, ja, man kan våga säga, att det är en
nesa för mänskligheten, att en anstalt för olyckliga
medmänniskors vård får finnas sådan, som denna är."
Handlingar i våra hospitalsarkiv vittna om
behandlingens brutala art. Utgifterna för grof- och
klensmidesarbeten voro afsevärdt stora; hänglås,
järnstänger, bommar o. d. röja oupphörligen den
tanke man hade om de sinnessjukes farlighet och
vikten af säkerhetsåtgärder. De orolige inspärrades
i burar och järnbeslagna inhängsel, och hjälpte
ej detta, slog man dem i järn. Ännu 1853 voro,
enligt dåv. generaldirektören K. J.Ekströmers
mspektioiisberättelser, de sinnessjuke å
Nyköpings hospital inneslutna i "burar", och där
mötte fortfarande "all den osnygghet, stank och
oväsende och alla de vederstyggligheter, hvilka
voro förknippade med dessa lämningar af forna dagars
hospitalsinredning". Fotbojor af järn voro ännu i bruk
"för att vid sängarne i de allmänna rummen fjättra
de våldsamme och opålitlige sinnessjuke, som ej
kunde rymmas i burarne". Förhållandet var enahanda
på Göteborgs hospital, där "burarne", hvilka lära ha
funnits så sent som 1866, gåfvo platsen prägel af
ett ohyggligt menageri, och i Växjö inneslötos de
sjuke i "högst otjänliga, med järnbommar försedda,
mörka, snygghet och luftväxling motverkande skåp", de
stormande och osnygga, "måhända sämre lottade än vissa
husdjur", instängdes i burar o." s. v. (Ekströmer
1853). Äfven vissa allmänna bestämmelser för de
sinnessjukes vård vid midten af 1800-talet måste
betraktas som i hög grad ogynnsamma. De underkastades
en föreskrifven pr oj kur på lasarett, innan de
för en summa af 36 rdr 16 s. b:ko för lifstiden
som obotliga inlöstes på något hospital. Det var
nämligen redan genom ett k. bref af 11 dec. 1766
bestämdt, att sådana sjuka, som ej på lasaretten
kunde botas, skulle på hospitalen intagas. Och dock
utgjordes behandlingen på lasaretten antingen blott af
inspärrning i mörka, osunda och osnygga celler eller
af åderlåtningar och våldsamma laxerkurer. "Alla
arrangementer äro", säger härom Ekströmer (1840),
"i samma förhållande, och de intryck, den sinnessjuke
under sådana omständigheter mottager, tyckas i många
fall snarare kunna befästa än hafva, snarare förvärra
än förbättra hans sinnesrubbning."
Beträffande de svenska hospitalens utveckling
må här följande korta data omnämnas. De
s. k. kronohospitalen, hvilka räknade anor från
medeltidens klosterinrättningar, voro egentligen
fattighus. Deras antal 1756 var 42 (38 i Sverige och
4 i Finland). Ä desamma vårdades s. å. 1,597 pers.,
af hvilka dock endast ett fåtal sinnessjuka. Dessa
kronohospital hade genom gåfvor och donationer
blifvit rätt förmögna inrättningar, hvilkas
förvaltning från 1756 underlades en af Rikets Ständer
tillsatt Barnhus- och hospitalsdeputation. Denna
upplöstes redan 1767, och 1773 öfvertogs tillsynen
af rikets sjukvård af Serafimerorden, först genom
en öfverstyrelse, bestående af två ordensherrar,
och 1787-1876 af Serafimerordensgillet (se
d. o.). Under denna ledning centraliserades
sjukvården på ett mindre antal centralhospital,
hvarefter en del smärre länshospital indrogs. De äldre
hospitalen. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Vadstena,
Växjö. Nyköping och Uppsala, ha alla sitt ursprung
ur gamla klosterinrättningar eller kronohospital,
hvilka i början af 1800-talet alltmer utvidgades i
samma mån, som centraliseringen genomfördes.
Allt lifligare gjorde sig vid midten af 1800-talet
sträfvan att förbättra sinnessjukvården i vårt
land gällande, och som reformator må utom Ekströmer
och Huss nämnas läkaren vid Danviken K. U. Son de
n (se d. o.), hvilken gjort sig förtjänt af ett
hedersrum i vår sjukvårds historia. I mycket genom
hans verksamhet kom det 1861 öppnade Stockholms
nya hospital å Konradsberg (se S t o c k-holms
hospital) till stånd, och dit öfverflyttades de å
Danviken förvarade sinnessjuke. Under sista delen af
1800-talet och intill närvarande stund,, särskildt
under de senaste årtiondena, har utvecklingen af den
svenska sinnessjukvården varit storartad, äfven om
det åtrådda målet, att åt alla behöfvande sinnessjuka
bereda plats, ej ännu uppnåtts.
Antalet platser för sinnessjuka fördelade å hospitalen
i Stockholm, Uppsala, Nyköping, Vadstena, Växjö,
Göteborg, Härnösand och Visby utgjorde vid midten af
1870-talet 1,503, och vid århundradets slut hade genom
tillkomsten af de nya hospitalen i Lund, Kristinehamn
och Piteå antalet vuxit till 4,217. 1900-14 har dels
genom tillbyggnader af äldre hospital (Uppsala och
Växjö), delsgenom de nybyggda hospitalen i Vänersborg,
Västervik, Säter och Östersund platsantalet stigit
till 9,440, hvilket antal på följande sätt fördelar
sig på de olika hospitalen.
Stockholms hospital .................. 255’
Uppsala » .................. 1,264
Nyköpings » .................. 206
Vadstena » .................. 800
Växjö » ..................
390
Västerviks » .................. 830
Visby » ..................*
63
Lunds » .................. 1,232
Malmö asyl ........................... 124
Göteborgs hospital .................. 367
Vänersborgs- » .................. 1,080
Kristinehamns » .................. 800
Säters » ..................
830
Härnösands » .................. 269
Östersunds » .................. 560
Piteå ».................. 370
Summa 9,440
I denna summa ingå äfven 321 platser, som af
landsting, resp. städer bekostats.
Förutom dessa hospital, hvilka sortera under
Medicinalstyrelsen och till hvilkas byggande,
tillbyggnad och underhåll riksdagen beviljat anslag,
finnes i samband med lasaretten, fattighusen eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
