649 Sinnesslö-Sinnett 650 betjäning äfven på mansafdelningarna. Som öfver-sköterskor och afdelningsförestånderskor ha skolade sjuksystrar (Sophiahemmet och "Koda korset") på en del hospital antagit tjänst, och deras hjälp har äfven inom sinnessjukvården varit ytterst värdefull. Den friare behandling, som under senare tid införts, har gjort det nödvändigt att från de sinnessjuke, som med fördel på detta från isolering och tvång frigjorda sätt kunna behandlas, afskilja de samhällsfärligare elementen, bestående dels af sinnessjuka förbrytare, dels af sinnessjuka med mera framträdande antisociala och farliga tendenser. För dessa kategorier, som lämpligen kunna sammanföras under rubriken kriminalpatienter, ha särskilda anstalter inrättats i form af annex till större hospital, nämligen i Växjö, Säter och Västervik. Särskildt de på sistnämnda platser befintliga äro byggda och inredda med den fasthet och omsorg, att rymningar ej böra kunna förekomma, hvadan tillbörlig hänsyn därmed tagits till samhällets behof af skydd mot abnorma och sinnessjuka med förbrytarten-denser. För undvikande af alltför stark anhopning af likartade farliga element på samma plats göras dessa kriminalanstalter numera relativt små. Sålunda äro de i Säter och Västervik anlagda kri-minalafdelningarna afsedda för blott 30. Den i Växjö först inrättade är enligt vunnen erfarenhet med sina ICO platser för stor. Dit sändas därför dö relativt ofarliga. I Sverige begynte de moderna principerna tillämpas på ett och annat hospital redan i början af 1890-talet, och som förgångsmän böra nämnas öfverläkaren i Lund professor S. ö d m a n (se denne) och öfverläkaren i Kristinehamn Axel Vilhelm E n va 11 (f. 1844, d. 1912). En billigare och för vissa kategorier af sinnessjuka lämpligare vårdform än den slutna anstaltsvården är den utomlands i rätt stor skala tillämpade familjevården, hvarmed i Sverige ett första försök blifvit gjordt i Korsberga socken, Jönköpings län, hvilket kan sägas i det stora hela ha slagit väl ut. Familjevården kräfver vissa alldeles speciella förutsättningar, som funnos för handen i Korsberga. Sedan nära ett århundrade hade där befolkningen varit van vid sinnessjuka, enär på denna ort under tre generationer medlemmar af prästsläkten P o n t é n intresserat sig för sinnessjukvård och emottagit till behandling sinnessjuka, som utackorderades hos ortens befolkning. Förtjänsten af ofvannämnda lyckade försök att i Korsberga anlägga en familjevårdskoloni som annex til) Växjö hospital och af den utveckling från en mera blygsam början, kolonien undergått, tillkommer öfverläkaren vid Växjö hospital Emil Vilhelm L i n d e l l (f. 1854), som alltsedan koloniens tillkomst, 1903, varit dess läkare. De sjuke, hittili-företrädesvis patienter från Växjö hospital, emot-tagas på statens bekostnad för ett med ortens befolkning uppgjordt pris till inackordering hos traktens småbrukare och handtverkare; de deltaga i familjemedlemmarnas vanliga arbeten och dela deras lif, hvarvid de sjukes vanor och föregående sysselsättning vid val af inackorderings-ställen så vidt möjligt tillgodoses. Ett mindre sjukhus har såsom ortscentral inrättats i själfva Korsberga under ledning af en föreståndarinna; koloniens hufvudcentral utgöres af Växjö hospital, dit patienter, som ej visa sig lämpade för familjevården, återsändas. Antalet utackorderade utgjorde 1914 152. Det är att hoppas, att samma form af sjukvård hos oss äfven å andra platser skall finna tillämpning. De formella bestämmelserna för sinnessjukvården finnas upptagna i en k. stadga, senast fastställd 14 juni 1901, hvilken innehåller bl. a. föreskrifter för de sinnessjukes intagning å statens anstalter, deras utskrifning, ang. anstalternas förvaltning m. m. En k. kommitté för omarbetandet af denna stadga är tillsatt, och från denna väntas med snaraste förslag till en i åtskilliga afseenden förändrad stadga. Kontrollen öfver sinnessjukvården utöfvas af Medicinalstyrelsen genom årliga af generaldirektören eller medicinalrådet för hospitalsärendena förrättade inspektioner. Dessutom inspekteras dessa anstalter af en särskild af K. M:t utnämnd cjverin-spektör för sinnessjukvården, till hvars åligganden det också hör att utsträcka denna kontroll till den kommunala och privata sinnessjukvården. Enligt en af Schuldheis utförd approximativ räkning utgjorde antalet sinnessjuka i landet 1902 17,300. Den i sammanhang därmed uppgjorda planen för ett definitivt ordnande af sinnessjukvården upptog ett antal vårdplatser af 10,425 som tillräckligt. Denna beräkning utgick från det berättigade antagandet, att icke alla sinnessjuka äro i behof af anstaltsvård. Sannolikt var dock detta antal alltför lågt beräknadt, och äfven sedan den af riksdagen senast beslutna anstalten i Strängnäs blifvit färdig och tagen i bruk, är behofvet af ännu ett större hospital för södra Sverige kännbart. Utgifterna för sinnessjukvården utgjorde 1914 5,596,451,88 kr. Medelkostnaden för hvarje person steg pr dag till l,71 kr., pr år till 624 kr. En del af dessa utgifter täckes af patienternas afgifter. Tre betalningsklasser finnas: pr dag betalas i l:a klass 2,25 och 3,25 kr., i 2:a klass l kr. och i 3:e klass 0,eo kr. Förmånerna i 2:a och 3:e betalningsklasserna äro desamma, hvadan ur vårdsynpunkt blott två klasser: första och allmän klass, finnas. Tredje betalningsklassen omfattar sådana sjuka, som kunna förete medellöshetsintyg eller för hvilka kommunerna (fattig- eller hälsovård) betala.: Litt.: A. Petrén, "Den sinnessjuke och samhället" (1913), och B. Gadelius, "Sinnessjuka och sinnessjukvård" (i Verdandis småskrifter n:r 154) och "Sinnessjukdomar och deras behandling förr och nu" (1913). G-s. Sinnesslö, Sinnesslöanstalter. Se Idiot och Idiotanstalt. Sinnesslöa barns värd. Se Föreningen för sinnesslöa barns vård. Sinnesslöhet, med. Se Idioti. Sinnesstämning. Se Känslostämningar och Sinne. Sinnesvilla. Se Hallucination och Illusion. Sinnesyta. Se Sinnesorgan, sp. 630. Sinnett [si'nit], Alfred Percy, engelsk författare och teosof, f. 18 jan. 1840, egnade sig åt tidningsmannayrket, började 1865 utge "Hongkong daily press" i Kina, var 1868-72 ledarförfattare i "Standard", lämnade ånyo England för att öfvertaga det angloindiska organet "The pioneer" och utgaf 1904-07 tidskriften "Broad views". 1879