Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sioule ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själfva störtat sig i hafvet (se fig.). I dessa yngre
sagor äro sirenerna vanligen tre, och deras hemvist
är lokaliseradt till olika ställen på Italiens och
Odysseus ocb sirenerna. Efter en hydria med
rödmålad^ figurer, funnen i Vulci.
Siciliens kuster. Af den bildande konsten bruka de
framställas som fåglar med kvinnohufvud eller som
kvinnor med vingar och fågelben. Sirenerna afbil-dades
ofta på grafmonument. A. M. A.
Sirenia, zool. Se Sir en d j ur.
Si re’plica, it., mus., man upprepar, omtager
(liktydigt med d a k a p o).
Sirex, zool. Se Trästeklar.
Sirhind [sfohind], område i brittisk-indiska
prov. Punjab, omfattande nordöstra delen af
slättlandet mellan Jumna och Sutlej och vattnadt
af Sirhindkanalerna, som få sitt vattenförråd från
Sutlej nära Rupar och vattna öfver 5,000 kvkm. af
distrikten Ambala och Ludhiana samt staterna Patiala,
Jind och Nabha. De fullbordades 1882. - Staden
S. i staten Patiala, vid järnvägen mellan Amritsar
och Ambala, med 5,415 inv. (1901), är en mycket
eammal stad, som blomstrade under mogulväldet,
från hvilken tid en mängd ruiner finns kvar. m
o Wbg.
Siri, astron., en af småplaneterna.
Siri’asis (af grek. séiro’s, brännande, men bildadt
efter Sirius, hundstjärnan), solsting.
SirFcidae, zool. Se Trästeklar.
Siri’cius, romersk biskop (påfve) 384-399, är bekant
genom utfärdandet af de första dekretalen, hvarigenom
han fick betydelse för påfvedömets utbildning,
samt genom sin bannlysningsdom öfver Jovinianus och
dennes anhängare.
Siris, akeisk koloni i Stör-Grekland (Italien),
vid floden S. på Metapontos’ slätt, grundlades 700
f. Kr. Staden förstördes omkr. 550 af Sybaris’,
Kro-tons och Metapontums förenade makt, men
uppblomstrade sedan till en viss grad.
Sir-i-Tchechma. Se Kabul 1.
Sirius, « Ca is majoris, himmelens klaraste stjärna,
belägen i stjärnbilden Stora hunden, i förlängningen
af Orions bälte åt sydöst. Ehuru den ljusstarkaste,
är S. icke den oss närmaste stjärnan. Såvidt man hittills
kunnat finna, är den i detta afseende den tredje i ordningen
af fixstjärnorna. Dess parallax är 0",38, och den är oss
därför öfver en half million gånger så långt aflägsen
som solen. Bessel fann hos denna stjärna afvikelser,
hvilka antydde en egendomlig rörelse, som han ej på
annat sätt kunde förklara än genom antagandet, att
en mörk himlakropp befunne sig i stjärnans-närhet och
genom sin attraktion framkallade denna rörelse. Senare
forskare stadfäste denna åsikt, och man beräknade till
och med denna okända himlakropps ("Siriusdrabantens")
bana. Sedermera upptäcktes också i grannskapet af
S. en svag stjärna, som innehade det förutberäknade
läget och rörde sig kring S. med den beräknade omloppstiden
af 49 år. På grund häraf har man kunnat härleda
de båda himlakropparnas massor, och det har då
befunnits, att drabantens massa är nära lika stor
som vår sols massa, under det att hufvudstjärnans är
mer än dubbelt så stor. - S. spelade en viktig roll
i Kants hypotes om världsalltets byggnad, i det att
han antog denna stjärna vara centralkropp för hela
vårt stjärnsystem. 1909 upptäckte E. Hertzsprung,
att S. tillhör den märkvärdiga stjärndrift, hvars
först kända medlemmar äro fem af de sju stjärnor,
som bilda Karlavagnen i Stora björnen. Se Stjärndrifter.
Jfr Hundstjärnan och Ikarios. K. B. (B-d.)
Sirius, ett slags kamin (se d. o.).
Siriussilke. Se Konst si l k e.
Sirjon. Se Hermon.
Sirkars. Se Circars.
Sirloin of beef [s^läm öv bi’f], eng., kokk.
Se Rostbiff.
Si’rmio [-iå], half ö. Se Gardasjön. Si’rmium, en
under romarväldet betydande stad i nedre Pannonien vid
Save. Där funnos en stor vapenfabrik och en kejserlig
borg. I S. föddes kejsar Probus, och det var flera
gånger kejserligt residens. Under arianska striden
spelade det en viss roll, dels därigenom, att den
s. k. Nike-formeln (se A r i a n i s m, sp. 1458)
antogs på ett möte i S. 357, dels genom Eosius
(se d. o.) och Photinus (se d. o.), hvilkas namn äro
förknippade med staden. Det blef biskopssäte omkr. 305
och existerade ännu på Attilas tid (d. 453). Staden
Mitrowitz (se d. o.) ligger midt ibland S:s ruiner.
J- F. N.
Sirmond [sirmå’], Jacques, en af Frankrikes mest
framstående katolska teologer, f. 1559 i Riom. d.
1651 i Paris, var 1590-1608 sekreterare åt
jesuitgeneralen Aquaviva i Rom. Sedan vistades
han i Frankrik , där han 1612 måste uppträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
