protestantisk biskop. I äldre tid var S. förnämsta handelsplatsen i Alaska, men förlorade sin rörelse efter upptäckten af guld vid Jukonfloden på 1890-talet, ehuru den återvunnit något efter upptäckten 1905 af guld på Chikago-ön, 80 km. från S. Ehuru beläget 57° n. br., har S. högre medeltemperatur (+ 6° C.) än Stockholm, och klimatet är mera jämnt: månadsmedia variera mellan + 1/2° för jan. och + 13 1/2° för aug., och ytterligheterna ligga mellan - 20° och + 30 1/2°. Men nederbörden är mycket stor (2,800 mm.). -- Gamla S. l. Fort Archangel Gabriel, 10 km. från nuv. S., anlades 1799, men förstördes 1802, hvarefter S. 1804 anlades på sin nuv. plats och var till 1867 den förnämsta hamnen i Alaska och efter Kodiak säte för den ryska förvaltningen samt 1867--1906 för den amerikanska (nu Juneau, 1,644 inv. 1910). Wbg. Sitkacypressen bot. Se Chamsecyparis. Sitkagran, bot., namn på Picea sitchensis. Sit mo'dus in rebus!, lat., "måtta i allt"! Jfr Meden ägan. Sitofobi, med. Se S i t i o f o b i. Sitofy'lakes (af grek. si'tös, säd, och fy'lax, väktare), "spannmålsfogdar", kallades i det forna Aten vissa ämbetsmän, som hade till uppgift att öfvervaka införseln af spannmål och tillse, att såväl spannmål som mjöl och bröd såldes efter laglig vikt och till fastställda pris. Dessa ämbetsmän voro 10 för det egentliga Aten och 5 för hamnstaden Peiraieus. Äfven i några andra grekiska stater funnos ämbetsmän af liknande slag. A. M. A. Sits, ridk. 1. Kyttarens ställning till häst, det viktisrastö i ridkonsten; utan en säker och god sits äro riktig inverkan på och herravälde öfver hästen omöjliga för ryttaren. Sitsen skall i främsta rummet vara en balanssits, som tillfälligt kan understödjas genom fastare anslutning af lår och knä intill sadeln, t. ex. då hästen gör våldsprång; att ständigt klämma med benen medför spänning och stelhet MMimiimHiiiiiumiiiiim Fig. 1. Ryttarskelettets rätta ställning till häst. samt omöjliggör följsamhet och riktig inverkan. Kyttarens ställning till häst skall således gå ut på följsamhet och säkerhet i sadeln samt dessutom medge en god, för soldaten en militärisk, hållning. Under olika tidsperioders kraf på den militära ridkonsten har man emellertid haft väsentligt olika fordringar på ställningen till häst (se S k o l r i d-n i n g). Af nutidens ryttare begäres, att han skall sitta väl ned i radeln med ljumskarna framskjutna och höfterna lodrätt öfver sätet, men sitsen skall vara föränderlig efter olika omständigheter. Ryttaren skall kunna förlägga tyngden mera på hästens fram- eller bakdel, allteftersom det behöfs. Man skiljer därför mellan lodrät, lätt och djup sits. Under den lodräta sitsen (jfr fig. 1) håller ryttaren sitt öfverlif rätt upp och ned, fördelande tyngden lika på fram- och bakdel; denna sits är den allmängiltigaste. Vid den lätta sitsen föres öfverlif vet något framåt, sätet lyftes obetydligt ur sadeln och hålles väl fram, så att hästens rygg och bakdel lättas och tyngden för-lägges närmare manken, hvarvid knänas anslutning till sadeln och stödet i stigbyglarna något ökas. Under den djupa sitsen lutar ryttaren öfverlifvet obetydligt bakåt med sätet väl under sig, sättande sig djupt ned i sadeln, hvarigenom belastningen af hästens rygg och bakdel ökas. Alla öfverdrifter af de skilda sitstyperna böra på det noggrannaste undvikas; såväl öfverlifvets som sätets verksamhet skall inskränkas till minsta möjliga ändamålsenliga grad. Särskildt på kapplöpningsbanan och vid moderna prishoppningar kan man dock ofta få se mycken karikatyrartad öfverdrift af den lätta Fig. 2. Öfvergifven s. k. lätt sits. sitsen (se fig. 2). Om olika slags sits se i öfrigt Skolridning. - 2. öfre delen af en sadel (se d. o.). 1-2. B. C-m. Sits, ett bomullstyg med tryckta mönster, liknande kattun, fastän finare. Begagnades för några tiotal år sedan mycket allmänt till sommarklänningrar m. m. G. A. W. Sitsputa. Se Sadel. Sitt, Hans, bömisk musiker, f. 1850 i Prag, utbildad vid konservatoriet där, verkade som violinist och kapellmästare i olika städer, blef 1883 lärare vid konservatoriet i Leipzig och dirigerade 1885-1903 Bachföreningen där. Han har kompo-