Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sizebolu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inv. (1897), hvaraf öfver hälften
judar. Gymnasium. Handel med säd och
lin. Tobaksfabriker, såpsjuderier och kvarnar. –
Under Världskriget besatte tyskarna i maj 1915 S.,
men nödgades utrymma det 11 s. m., hvarefter strider
utkämpades v. om S., tills tyskarna 31 maj vunno
en så afgjord framgång, att ryssarna satte eld på
S. och drogo sig tillbaka mot Mitau. De återkommo
dock snart, och striderna fortsattes, tills de sista
ryska befästningarna v. om S. 20 juli stormades af de
förbundne, hvarefter 5:e ryska armén slogs i trakten
af Rosalin och Sjadov ö. om S. af general v. Belows
armé, och härmed var de förbundnes frontlinje i denna
trakt definitivt framflyttad åtskilliga mil ö. om S.
(J. F. N.) L. W:son M.
Sjéin (Sch e i n), rysk släkt,
som lär härstamma från en på 12CO-talet invandrad
preussare. -
1. Michail Borisovitj S., krigare, vojvod,
d. 1634, blef 1609 ståthållare i Smolensk och
försvarade staden kraftigt mot konung Sigismunds af
polacker, tyskar, tatarer och zaporoger bestående
här i 20 månader; men slutligen stormades fästningen
3 juni 1611 efter förräderi af öfverlöparen
Andrej Dedisjin, och S. kapitulerade för Potocki. Han
fängslades, underkastades tortyr och måste 9 år vistas
i Warschau. Under tsar Mikaels regering utnämndes
han till storvojvod, belägrade Smolensk,
men måste efter hårdnackad kamp ge sig åt
konung Vladislav. Efter återkomsten till Moskva
afrättades han som förrädare. - Hans namn fort-lefver
i den historiska folkpoesien i Ryssland. -
2. Aleksej Semenovitj S., krigare,
f. 1662, d. 1700, anförde 1695 i fälttåget till
Azov Preobrazjenska regementet, i hvilket
tsar Peter tjänade som "kapten", och ledde
1696 belägringen från landsidan, under det att
Peter blockerade hamnen med sin i Voronezj byggda
flottilj. Efter två månader måste fästningen ge
sig, ehuru den krimske kanen Nuradin kom till
dess undsättning. I spetsen för Preobrazjenska
och Semenovska regementena tillfogade S. 18 juni
1698 de rebelliska strjeltserregementena vid
floden Istra, 46 verst från Moskva, ett
grundligt nederlag. Hans dagbok om expeditionen
till Azov och om anläggningen af Taganrog är tryckt i
"Drevnaja russkaja biblio-teka" och af Ruban (1773).
1-2. A-d J.
Sjeksna, segelbar flod i Ryssland, guv. Novgorod,
aflopp för sjön Bjeloje ozero (se d. o.), flyter åt
s. ö. och faller vid Rybinsk ut i Volga. 410 km. Dess
viktigaste bifloder äro Suda och Sogosja. S. är
ett led i Mariinska kanalsystemet (se d. o.).
J. F. N.
Sjelagskoj, Kap, en udde på norra kusten af
Sibirien under 70° n. br. och 171° ö. lgd. Se
Polarexpeditioner, sp. 1166.
Sjelja’bov [-åff], A. J., rysk revolutionär. Se Z j
e l j a b o v.
Sjeliaha, Sjelluh, folkstam. Se Berber, sp. 1401,
och’Marokko3 sp. 1029.
Sjeller, Aleksandr Konstantinovitj, rysk författare,
f. 1838, d. 1900, bekant under märket A. Michajlov,
begynte sin offentliga verksamhet som lärare,
men öfvergick efter skolans stängning 1863 till
litteraturen och företog en resa till Frankrike
för att studera arbetsförhållandena där. I
tidskr. "Sovremennik" publicerades 1863 hans sociala
roman Gnilyja bolota (Ruttna
träsk) och 1884 den halft själfbiografiska romanen
Zjizn Sjupova. 1877 öfvertog han redaktörskapet
af tidskr. "Zjivopisnoje obozrenie", i hvilken
han skref en mängd berättelser och sociologiska
studier. Dessutom öfversatte han åtskilligt af
den tyska och engelska poesien. Som skönlitterär
författare var han ojämn och schablonmässig, men
typisk för 1860-talets sociala framstegssträfvanden
i Ryssland. Hans samlade verk utgåfvos 1895 i 15 dlr.
A-d J.
Sjemaha (Sjemacha), kretsstad i Kaukasus,
guv. Baku, naturskönt belägen 680 m. ö. h.,
vid stäppfloden Pirsagat. 20,008 inv. (1897),
tatarer (75 proc.), armenier och ryssar, som idka
trädgårdsskötsel och handel samt tillverka siden- och
bomullstyger. Staden förstördes 1734 af Nadir-schah
i Persien, hvarefter en ny stad anlades i s. v. (vid
foten af bergskedjan), som flera gånger var kanens
af Sjirvan residens, men slutligen öfvergafs
för den gamla staden. Denna har flera gånger
(senast febr. 1902) förstörts af jordbäfningar.
(J. F. N.)
Sjenitsa [sie-, ej ʃe-], Sienitza, stad i Serbien,
omkr. 50 km. v. om Novibazar. Sedan centralmakternas
arméer 16 nov. 1915 kastat serberna ur deras
bergsställningar n. om Javor och en kolonn lyckats
öfvergå det 1,930 m. höga Jankovberget, uppmarscherade
avantgardet den 18 s. m. framför S., som besattes
den 19, hvarefter montenegrinerna slogos s. v. om
S. vid Tresjujevitze den 3 samt dessa och serberna
s. om S. den 5 dec.
L. W:son M.
Sje’nsjin (Sjensjin-Fet), Afanasij A f a n a s i e
v i t j, rysk skald, f. 1820, d. 1892, son till en
rik godsegare i guv. Orel och en tysk-luthersk moder
Foeth, efter hvilken han tog namnet Fet, så länge
föräldrarnas äktenskap förklarades vara olagligt i
Ryssland. Han studerade vid universitetet i Moskva,
där han 1840 publicerade sin första diktsamling,
Liritjeskij panteon. 1845-58 var han militär, slog
sig därefter ned på landsbygden och var där i många år
fredsdomare. Först 1873 fick han rätt att bära faderns
namn och tillhöra adelsståndet och utnämndes 1889
till kammarherre. 1850 utkom hans andra diktsamling,
som gjorde honom känd i alla litterära kretsar (han
umgicks intimt med I. S. Turgenev och V. P. Botkin,
med hvars brorsdotter han blef gift 1857). I Moskva
utgaf han fyra lyriska diktsamlingar, Vetjernie
ogni (1883-91), och öfversatte dikter af Horatius,
Juvenalis, Catull , Ovidius, Vergilius m. fi. latinska
skalder, Goethes "Faust" I, II (1882, 1888), Heine
och flera verk af Schopenhauer. Af litterärt värde
äro hans memoarer, Rannie gody mojej zjizni do 18å8
g. (tr. 1893) och Moi vospominanija 1848-1889 (2 dlr,
1890). Som lyriker intar S. en framstående plats
i ryska litteraturhistorien genom sin ordknappa,
men förnäma stil, det poetiska bildspråket och den
plastiska klarheten i naturskild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
