Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Sjukhem-Sjukkassa
714
serade kretsar ha kommit så långt i enighet, att
man dock varmt önskar en principiell omläggning
af Gymnastiska centralinstitutet, hvilket
väl haft och har stor betydelse för ungdomens
och hela nationens fysiska fostran till större
allmän folkhälsa, men hvilket med sin nuvarande
organisation ej längre kan tjäna sjukgymnastikens,
det är en del af sjukvårdens, uppgifter. De
viktigaste önskemålen torde vara: principiell
skilsmässa i utbildning och yrkesutöfning mellan
den pedagogiska gymnastiken och sjukgymnastiken,
närmare anslutning af sjukgymnastutbildningen
till den allmänna sjukvården och det medicinska
undervisningsväsendet samt slutligen och framför allt
en vida bättre utbildning af landets läkare i denna
viktiga terapiform. Dessa principiella önskemål ha
accepterats af den k. kommitté, som redan framlagt
förslag till en synnerligen grundlig omorganisation
af Gymnastiska centralinstitutet. Detta förslag
torde dock endast med avsevärda modifikationer komma
att en gång utföras. Slutligen må starkt betonas,
att den praktiska sjukvårdens män, läkarna, förvisso
äro de, som ytterst ha det största ansvaret ej blott
däri, ät sjukgymnastikens utveckling stagnerat på en
låg ståndpunkt, utan äfven däri, att denna terapis
yrkesutöfvare, sjukgymnasterna, f. n. befinna sig i
en svår, nästan kritisk situation. Sjukgymnastiken
ensam eller i förening med andra metoder ha sin
användning i den praktiska läkekonsten dels för att
gynnsamt påverka organismen i dess helhet för det
allmänna stärkandet vid \issa svaghetstillstånd
af nervös eller konstitutionell art, dels äfven
i stcr utsträckning för behandling af sjukdomar
i vissa organsystem: främst för direkt behandling
af stödje- och rörelseorganens skador, sjukdomar,
deformiteter och funktionsrubbningar, därjämte för
indirekt påverkan af inre organsjukdomar; alldeles
särskildt böra härvid nämnas vissa hjärtsjukdomar,
vissa nervsjukdomar samt vissa lungsjukdomar. I
fråga om vissa sjukdomstillstånd, vid hvilka de
äldre sjukgymnasterna tidigare i stor utsträckning
och ej sällan med särdeles kritiklösa öfverdriiter
använde sin behandlingsmetod, har på senare tider en
berättigad och nödvändig inskränkning egt rum. Så har
t. ex. den tidigare så berömda Brandtska behandlingen
af kvinnliga underlifssjukdomar numera mycket liten,
om ens någon berättigad användning, i alla händelser
ej utanför gynekologernas verksamhet. Om alla
indikationsområden för sjukgym-nastisk behandling
och alldeles särskildt i fråga om stödje- och
rörelseorganen, hvilkas kroniska sjukdomar och
deformiteter bland allmänheten ännu anses särskildt
och nästan uteslutande tillhöra sjukgymnasternas
verksamhetsområde, må framhållas, att sjukgymnastiken
rätt sällan bör vara den i det ena eller andra
fallet uteslutande använda behandlingsmetoden. Sin
största betydelse får sjukgymnastiken, när den
ledes af den medicinska sakkunskapen och på
ett klokt sätt kombineras med andr° läkekonstens
hjälpmedel. Slutligen må framhållas, att värdet af god
sjukgym-nastisk behandling vida mera beror därpå, att
den ordineras på vetenskapligt riktiga indikationer
och samvetsgrant utföres efter riktiga grundprinciper,
än därpå, att den meddelas enligt det ena eller andra
"systemet"’. Bland svenska författare i sjuk-
gymnastik må nämnas J. Arvedson, T. Brandt,
P. Haglund, T. J. Hartelius, U. Helleday,
E. A. G. Kleen, F. Lindblom, R. Murray,
H. Säther-berg, A. Wide. E. V. Wretlind,
E. Zander och G. Zander. ’
P- Hgld.
Sjukhem, i allmänhet mindre anstalt, som mottar sjuka
till vård under förhållanden, som i möjligaste mån
skola motsvara vistelsen i egna hemmet, men med
bättre utrustning för att lämna verklig sjukvård
(privata sjukhem); större enskild sjukvårdsanstalt, i
hufvudsak motsvarande allmänt sjukhus, men med säregen
organisation (se t. ex. Sophiahemmet); sjukhus,
bestämdt för vård af personer, lidande af långvarig
eller obotlig sjukdom (se t. ex. Stockholms sjukhem),
u. \v.
Sjukhus. Se Lasarett.
Sjukhusafgift, den dagersättning, som utgår till de
allmänna sjukvårdsanstalterna för patienternas kost
och vård. Dylik ersättning omnämnes första gången
i Serafimerordensgillets cirk. 2 mars 1804, hvari
föreskrefs, att en "dagafgift" skulle införas vid
alla länslasarett, beräknad efter den kostnad, som
mathållningen å hvarje särskild anstalt betingade;
medellösa personer skulle dock "njuta lasarettets
förmåner fritt och utan af gift". 22 april 1813
ålades vederbörande församlingar i riket att bekosta
underhållet för alla sina medellösa veneriskt
sjuka under den tid de vårdades på länslasaretten;
erforderliga medikament skulle dockbetalas af
den s. k. medicinalfonden. Lasarettens inkomster
visade sig emellertid öfverallt otillräckliga, och
därför infördes till sjukhuskostnadernas bestridande
provisoriskt 1815 en allmän af gift, som 1818 blef
ordinarie (se därom vidare S j u k-vårdsafgift). Sedan
länslasaretten genom 1864 års lasarettsstadga ställts
i ekonomiskt afseende h. o. h. under landstingen,
bestämmes storleken af sjukhusafgiften eller, som
den äfven kallas, legosängsafgiften årligen, af dessa
(se_ vidare Legosängsafgift). E. W.
ukhuskadrar. Se S j u k v å r d,
sp. 726-727. ukhusmönstring, krigsv. Se
Mönstring. ukhuståg. Se Sjukvård, sp. 728. ukjournal
[-jur-] kallas de anteckningar, som å sjukhus
eller motsvarande inrättningar föras öfver intagna
patienter, med angifvande af deras tillstånd vid
intagningen, förändringar däri under vistelsen vid
sjukhuset, den behandling, som inledts m. m., som
kan vara af vikt för bedömande af sjukdomsfallet och
sjukdomens förlopp. R. W.
Sjukkassa, förening af personer för beredande
af inbördes understöd vid sjukdomsfall, mestadels
bestående i läkarvård, läkemedel och penningunderstöd
under viss tid. Vanligen meddelar sjukkassan
äfven begrafningshjälp. Sjukkassorna äro antingen
frivilliga, som vanligen tillkommit på enskildt
initiativ och till hvilka anslutningen sker på
frivillighetens väg, eller tvångssjukkassor, som ofta
bildats af arbetsgifvare för deras arbetare eller som
i länder med obligatorisk arbetarförsäkring upprättats
i kraft af lag och i hvilka alla försäkringspliktiga
å den ort eller i de yrken, för hvilka kassan är af
sedd, måste vara medlemmar.
Sitt ursprung har sjukkasseväsendet delvis i
medeltidens gillen och broderskap samt de ända fram
till senare tider kvarstående skråna. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
