- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
715-716

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

715 Sjukkasseregistret-Sjuksköterskeförbundet 716 ursprung kan påvisas äfven i Sverige, där de äldsta af de nuv. sjukkassorna äro Skomakarge-sällskapets sjuk- och begrafning s-kassa, stiftad 1651, och Snickar- och i n-strumentmakarsällskapets sjuk- och begrafningskassa, stiftad 1670. I hufvud-sak är dock det nuv. sjukkasseväsendet en skapelse af den moderna tiden med dess sträfvanden att skapa bättre och tryggare lefnadsvillkor i synnerhet för de arbetande klasserna. Tidigast och starkast ha sjukkassorna utvecklat sig i England, där de redan 1793 gjordes till föremål för särskild lagstiftning. Den ledande grundsatsen i den engelska lagstiftningen har varit att icke ålägga sjukkassorna något egentligt tvång, men att tillerkänna de sjukkassor, som frivilligt underkasta sig registrering och offentlig tillsyn, vissa i lagen stadgade förmåner och särskildt fullständig rättskapacitet. Den i England 1896 utfärdade lagen gäller för icke blott sjukkassor, utan äfven en stor mängd andra försäkringsföreningar. I länder som Tyskland, Österrike, Ungern, Norge m. fl. länder med obligatorisk sjukförsäkring (se d. o.) för arbetare har det frivilliga sjukkasseväsendet i allmänhet förlorat i betydelse och ersatts af offentliga, för ändamålet bildade tvångssjukkassor. I England, som sedan 1912 har obligatorisk försäkring af arbetare för sjukdom och invaliditet, har man däremot för försäkringens genomförande i hufvudsak betjänat sig af den redan bestående, frivilliga organisationen. Bland alla länder i Europa har Danmark att uppvisa det mest utvecklade frivilliga sjukkasseväsendet. Inemot hälften af Danmarks befolkning tillhör sålunda de frivilliga, af staten kraftigt understödda sjukkassorna. I Sverige reglerades det frivilliga sjukkasseväsendet för första gången genom lagen om sjukkassor 30 okt. 1891. Denna ersattes 4 juli 1910 med en i flera hänseenden förbättrad sjukkasselag. Enligt denna'lag kan sjukkassa, som räknar minst 100 medlemmar, låta registrera sig och därigenom för-värfva en rättsligt tryggad ställning samt rätt till ett årligt statsbidrag. Undantagsvis kan registrering beviljas sjukkassa med lägre medlemsantal, dock icke under 25. Något tvång för sjukkassa att söka registrering förefinnes icke. Men då registrering utgör villkor för rättskapacitet, hvilar en oregistrerad sjukkassa på ganska otrygg grund. Utom sjukhjälp kan registrerad sjukkassa bereda äfven begrafningshjälp af högst 200 kr. Lagen ålägger icke sjukkassorna att lämna sina medlemmar läkarvård och läkemedel, men söker på flera sätt uppmuntra denna understödsform. Sjukhjälpen utgår som regel endast i form af kontant understöd. Detta skall utgöra minst 90 öre per dag och är praktiskt taget begränsadt uppåt till 4 kr. per dag. Understödstiden skall utgöra minst 90 dagar under hvarje period af tolf på hvarandra följande månader. Sjukkassorna skola af sina medlemmar upptaga fasta, i stadgarna bestämda afgifter. Dessa skola vara så afpassade, att de tillsammans med kassans öfriga inkomster förslå till utgifterna jämte nödig fondbildning. Beslutanderätten i sjukkassornas angelägenheter utöfvas af sjukkassesammanträde, där hvarje medlem, såvida icke stadgarna annorlunda föreskrifva, har rösträtt utan afseende på ålder och kön. Sjukkassesammanträdets befogenheter kunna äfven utöfvas af valda ombud. Den verkställande myndigheten utöfvas af en styrelse af minst 3 personer. För granskning af räkenskaperna och styrelsens förvaltning skola å sammanträde utses minst två revisorer. För understöd åt sjukkasseväsendet finnes i riksstaten upptaget ett ord. anslag af 1,4 mill. kr. Statsbidrag till sjukkassorna utgår med a) l kr. för hvarje medlem i kassan 31 dec. nästföregående år; b) 25 öre för hvarje sjukdag (söndagar frånräknade), för hvilken sjukhjälp utgetts under nästföregående år, dock minst 50 öre och högst 2 kr. pr medlem; och c) J/4 af kassans utgifter för läkarvård och läkemedel, dock högst l kr. pr medlem. Tillhopa utgör sålunda statsbidraget lägst l kr. 50 öre och högst 4 kr. pr år och medlem. Lagen ålägger icke sjukkassorna att lämna sina kvinnliga medlemmar understöd vid barnsbörd (s. k. moderskapshjälp). Genom k. kung. 6 dec. 1912 har emellertid åt registrerade sjukkassor, som bereda denna förmån, tillerkänts ett särskildt statsbidrag af 60 öre för hvarje dag, hvarunder kontant moderskapshjälp af minst 90 öre eller vård å förlossningshem lämnats af kassan. Moderskapshjälp skall lämnas under minst 14 och högst 42 dagar i omedelbart samband med barnsbörden. Under den tid understödet utgår skall barnaföderskan afhålla sig från allt förvärfsarbete. För understöd åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, finns i riksstaten ett extra anslag å 50,000 kr. För ledningen och tillsynen öfver sjukkasseväsendet finnes en central tillsynsmyndighet (f. n. K. Socialstyrelsen) med ganska omfattande icke blott administrativa, utan äfven rådgifvande och kontrollerande befogenheter. Det tillkommer denna myndighet att handha registreringen af sjukkassorna, att meddela dessa råd och upplysningar rörande deras verksamhet och stadgarnas affattande, att öfvervaka sjukkassornas verksamhet och vid behof meddela dem anvisningar för vidtagande af nödiga rättelser samt att beräkna och utbetala statsbidraget. 1912 funnos i Sverige inalles 2,063 sjukkassor med 637,049 medlemmar, hvaraf 464,512 män och 172,537 kvinnor. Sjukkassornas sammanlagda inkomster utgjorde 9 mill. kr., hvaraf medlems-afgifter 6,9 mill. kr., och utgifterna 8,4 mill. kr. För kontant sjukhjälp hade utgetts 6,5 mill. kr., för läkarvård, medicin m. m. 0,2 mill. kr. och för begrafningshjälp O,? mill. kr. Vid årets utgång utgjorde kassornas behållna tillgångar 12,i mill. kr. Antalet sjukdomsfall på 100 medlemmar utgjorde 29,3 (män 31,e och kvinnor 22,9) och antalet sjukdagar 689,2 (män 696,9 och kvinnor 668,2). På hvarje sjukdomsfall komma i medeltal 23,6 sjukdagar (män 22,i och kvinnor 29,3). Den kontanta sjukhjälpens belopp utgjorde i medeltal per sjukdomsfall 35,25 kr. och i medeltal per sjukdag l,5o kr. Th-lA. Sjukkasseregistret, jur. Se Registrering l och Sjukkassa. Sjuklighetsdrift, med. Se Hysteri, sp. 34. Sjukovskij, V. A. Se Z j u k o v s k i j. Sjuksköterskebyrå. Se Sjuksköterskor, sp. 722-723. Sjuksköterskeförbundet, Internationella. Se Sjuksköterskor, sp. 717.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 24 19:29:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free