korsets tjänst eger rum inom öfverallt i landet bildade "kretsar", hvar och en lydande under en "kretsstyrelse". Kretsarna äro sammanslutna i "distrikt", af hvilka 16 finnas inom riket, hvart och ett omfattande ett eller två län. I hvarje distrikt finnes en "distriktsstyrelse", som eger rätt att uppdraga vården af vissa angelägenheter inom distriktet åt "sektioner", motsvarande de under öfverstyrelsen arbetande direktionerna (se ofvan). I aug. 1916 utfärdade den k. kommissarien närmare bestämmelser rörande stämpling, förvaring och utlämning af tjänstetecknen för personalen vid de skilda formationerna och anstalterna, nämligen armbindlar och identitetskort, för att deras bärare i krig må ega det skydd, som tillförsäkrats dem genom Genéve-konventionen. Armbindlarna skola vara försedda med vederbörande myndighets och den k. kommissariens stämplar, identitetskorten skola bära den k. kommissariens namnteckning (resp. namnstämpel) samt kontrasignation af den person, som är bemyndigad att utlämna dem. Armbindlar och identitetskort förvaras i fredstid och utlämnas vid mobilisering af öfverstyrelsen, den k. kommissariens delegerade och distriktsstyrelserna till dem underställd personal. Utbildningen af sjuksköterskor upptogs tidigt såsom en viktig verksamhetsgren inom Svenska Röda korset (se därom vidare art. Sjuksköterskor, där äfven redogöres för de hit hänvisade orden internationella sjuksköterskeförbundet, sjuksköterskekongresser och sjuksköterskehem). Antalet fullt utbildade sjuksköterskor, som Svenska Röda korset i händelse af krig kan disponera, uppgick i början af 1916 till 817. Upprättandet af frivilliga sjukvårdstrupper påbörjades af Drottning Sophias förening, under hvars hägn "frivilliga sjukvårdskolonner" bildades i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Norrköping, Huskvarna och Linköping. Inom dessa kolonner har ett stort antal personer erhållit utbildning, och kolonnerna ha, särskildt i Stockholm, kommit till afsevärd användning i räddningsväsendets tjänst. Från och med 1916 pågår emellertid organiserandet af frivilliga sjukvårdstrupper på en annan grundval, i det att man tänkt begagna sig hufvudsakligen af det betydliga öfverskott, som utöfver behof vet i krig finnes af vissa kategorier icke vapenföra värnpliktiga. Dessa frivilliga sjukvårdstrupper äro afsedda att lämna manlig sjukvårdspersonal till de krigssjukhus, anstalter för konvalescentvård och hjälp-stationer utmed de militära transportlinjerna, som skola i krig upprättas af Röda korset, samt till landstormens sjukstugor och till kadrerna för Röda korsets sjukhuståg, tillfälliga sjuktåg och sjukhusfartyg, hvarjämte erfordras personal för tjänstgöring vid det frivilliga sjukvårdsväsendets byråer, expeditioner och förråd, desinfektörer samt chaufförer, mekaniker, kuskar och sjukbärare för transport af sjuka och sårade o. s. v. Röda korsets kvinnliga sjukvårdstrupper, som äfven börjat uppsättas med år 1916, utgöras af s. k. hjälpsystrar, afsedda dels att användas i stället för utbildade sjuksköterskor uti mindre maktpåliggande befattningar vid den frivilliga sjukvården, dels att i krigstid under ledning och öfverinseende af utbildade sköterskor tjänstgöra vid sjukvårdsinrättningar, tillhörande såväl det militära som det civila sjukvårdsväsendet. Hjälpsystrarna, som erhålla 6 månaders utbildning, få icke under fredstid utöfva sjukvård mot betalning. Till flertalet af de under de sista 50 åren inträffade större krigen har Svenska Röda korset på sin bekostnad utsändt läkare och sjuksköterskor, vid flera större utställningar af sjukvårdsmateriel i Sverige såväl som i utlandet har föreningen varit representerad och erhållit flera pris för exponerade artiklar. Redan under fransk-tyska kriget 1870- 71 offrade föreningen af sin egen kassa 20,000 frcs; den föranstaltade insamlingen i hela landet uppgick till omkr. 114,000 kr. och värdet af utsända sjukvårdspersedlar m. m. till omkr. 30,000 frcs. Äfven under grekisk-turkiska kriget (1897), kriget i Syd-Afrika 1899-1900, de båda Balkankrigen 1912-13 samt ej minst det sedan 1914 pågående Världskriget har föreningen ingripit på olika sätt med hjälp af hvarjehanda slag. En betydande insats i arbetet för krigets olyckliga offer har Svenska Röda korset gjort genom anordnandet fr. o. m. hösten 1915 af de för utväxlingen af invalida krigsfångar mellan å ena sidan Tyskland och Österrike, å andra sidan Ryssland erforderliga transporterna mellan Torneå och Sassnitz samt omvändt. För dessa transporter togos från midten af aug. månad 1915 i anspråk fyra sjuktåg, hvart och ett beräknadt att kunna medföra 250 invalider, hvaraf 50 officerare. Med dessa tåg gjordes hvarje vecka tre turer i hvardera riktningen mellan Haparanda och Trälleborg. Mellan Torneå och Haparanda öfverfördes invaliderna på öfverbyggda pråmar, vintertiden på isen i risslor. Öfverfarten mellan Trälleborg och Sassnitz egde rum medelst två till sjukfartyg inredda ångare. Transporterna pågingo med uppehåll under okt. till l dec. 1915. Under loppet af 1915 framfördes i riktningen Trälleborg-Haparanda 35 tåg, medförande 7,740 invalider, och i riktningen Haparanda-Trälleborg 36 tåg, medförande 4,636 invalider, däraf 990 tyskar och 3,646 österrikare och ungrare. I början af 1916 återupptogos invalid-transporterna, till att börja med dock endast med ett sjuktåg. Fr. o. m. 15 maj 1916 insattes ytterligare två tåg. På grund af de erfarenheter, som vunnits under 1915, minskades antalet platser i hvarje tåg till 228. - Under det sedan 1914 pågående Världskriget har Svenska Röda korset haft en viktig uppgift att fylla i öfverbringandet af s. k. kärleksgåfvor (ty. liebesgaben) till krigsfångar. Genom sin hjälpkommitté för krigsfångar hade Svenska Röda korset under tiden från krigets början (1914) till l maj 1916 till de ryska fånglägren afsändt 390 järnvägsvagnslaster sådana gåfvor, innehållande 85,707 paket, 119,400 filtar, 90,050 par skodon, 143,527 uniformer, 8,937 satser underkläder, 20,442 maggördlar, 54,144 burkar kondenserad mjölk samt 6 lådor och 2 fat medicin. Till Tyskland och Österrike-Ungern ha under samma tid afgått 127 järnvägsvagnslaster, innehållande kläder, matvaror, tobak, böcker m. m. Värdet af dessa kärleksgåfvor kan ej exakt anges, men kommittén hade beräknat värdet af de från Tyskland och Österrike-Ungern till Ryssland genom dess försorg transporterade gåfvorna till omkr. 50 mill. kr. Förmedlingen af krigsfångepost hade omkr. midten af 1916 nått en sådan omfattning, att omkr. 500