Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korsets tjänst eger rum inom öfverallt i landet
bildade "kretsar", hvar och en lydande under en
"kretsstyrelse". Kretsarna äro sammanslutna i
"distrikt", af hvilka 16 finnas inom riket, hvart
och ett omfattande ett eller två län. I hvarje
distrikt finnes en "distriktsstyrelse", som eger
rätt att uppdraga vården af vissa angelägenheter
inom distriktet åt "sektioner", motsvarande de
under öfverstyrelsen arbetande direktionerna (se
ofvan). I aug. 1916 utfärdade den k. kommissarien
närmare bestämmelser rörande stämpling, förvaring
och utlämning af tjänstetecknen för personalen vid
de skilda formationerna och anstalterna, nämligen
armbindlar och identitetskort, för att deras bärare
i krig må ega det skydd, som tillförsäkrats dem
genom Genéve-konventionen. Armbindlarna skola
vara försedda med vederbörande myndighets och den
k. kommissariens stämplar, identitetskorten skola bära
den k. kommissariens namnteckning (resp. namnstämpel)
samt kontrasignation af den person, som är bemyndigad
att utlämna dem. Armbindlar och identitetskort
förvaras i fredstid och utlämnas vid mobilisering af
öfverstyrelsen, den k. kommissariens delegerade och
distriktsstyrelserna till dem underställd personal.
Utbildningen af sjuksköterskor upptogs tidigt såsom
en viktig verksamhetsgren inom Svenska Röda korset
(se därom vidare art. Sjuksköterskor, där äfven
redogöres för de hit hänvisade orden internationella
sjuksköterskeförbundet, sjuksköterskekongresser
och sjuksköterskehem). Antalet fullt utbildade
sjuksköterskor, som Svenska Röda korset i händelse af
krig kan disponera, uppgick i början af 1916 till 817.
Upprättandet af frivilliga sjukvårdstrupper
påbörjades af Drottning Sophias förening, under
hvars hägn "frivilliga sjukvårdskolonner" bildades i
Stockholm, Göteborg, Uppsala, Norrköping, Huskvarna
och Linköping. Inom dessa kolonner har ett stort
antal personer erhållit utbildning, och kolonnerna
ha, särskildt i Stockholm, kommit till afsevärd
användning i räddningsväsendets tjänst. Från
och med 1916 pågår emellertid organiserandet af
frivilliga sjukvårdstrupper på en annan grundval,
i det att man tänkt begagna sig hufvudsakligen af
det betydliga öfverskott, som utöfver behof vet
i krig finnes af vissa kategorier icke vapenföra
värnpliktiga. Dessa frivilliga sjukvårdstrupper äro
afsedda att lämna manlig sjukvårdspersonal till de
krigssjukhus, anstalter för konvalescentvård och
hjälp-stationer utmed de militära transportlinjerna,
som skola i krig upprättas af Röda korset, samt
till landstormens sjukstugor och till kadrerna för
Röda korsets sjukhuståg, tillfälliga sjuktåg och
sjukhusfartyg, hvarjämte erfordras personal för
tjänstgöring vid det frivilliga sjukvårdsväsendets
byråer, expeditioner och förråd, desinfektörer
samt chaufförer, mekaniker, kuskar och sjukbärare
för transport af sjuka och sårade o. s. v. Röda
korsets kvinnliga sjukvårdstrupper, som äfven börjat
uppsättas med år 1916, utgöras af s. k. hjälpsystrar,
afsedda dels att användas i stället för
utbildade sjuksköterskor uti mindre maktpåliggande
befattningar vid den frivilliga sjukvården, dels att i
krigstid under ledning och öfverinseende af utbildade
sköterskor tjänstgöra vid sjukvårdsinrättningar,
tillhörande såväl det militära som det civila
sjukvårdsväsendet. Hjälpsystrarna, som erhålla 6
månaders utbildning, få icke under fredstid utöfva
sjukvård mot betalning.
Till flertalet af de under de sista 50 åren
inträffade större krigen har Svenska Röda korset
på sin bekostnad utsändt läkare och sjuksköterskor,
vid flera större utställningar af sjukvårdsmateriel
i Sverige såväl som i utlandet har föreningen varit
representerad och erhållit flera pris för exponerade
artiklar. Redan under fransk-tyska kriget 1870-
71 offrade föreningen af sin egen kassa 20,000
frcs; den föranstaltade insamlingen i hela landet
uppgick till omkr. 114,000 kr. och värdet af utsända
sjukvårdspersedlar m. m. till omkr. 30,000 frcs. Äfven
under grekisk-turkiska kriget (1897), kriget i
Syd-Afrika 1899-1900, de båda Balkankrigen 1912-13
samt ej minst det sedan 1914 pågående Världskriget
har föreningen ingripit på olika sätt med hjälp
af hvarjehanda slag. En betydande insats i arbetet
för krigets olyckliga offer har Svenska Röda korset
gjort genom anordnandet fr. o. m. hösten 1915 af de
för utväxlingen af invalida krigsfångar mellan å ena
sidan Tyskland och Österrike, å andra sidan Ryssland
erforderliga transporterna mellan Torneå och Sassnitz
samt omvändt. För dessa transporter togos från midten
af aug. månad 1915 i anspråk fyra sjuktåg, hvart och
ett beräknadt att kunna medföra 250 invalider, hvaraf
50 officerare. Med dessa tåg gjordes hvarje vecka
tre turer i hvardera riktningen mellan Haparanda och
Trälleborg. Mellan Torneå och Haparanda öfverfördes
invaliderna på öfverbyggda pråmar, vintertiden på
isen i risslor. Öfverfarten mellan Trälleborg och
Sassnitz egde rum medelst två till sjukfartyg inredda
ångare. Transporterna pågingo med uppehåll under
okt. till l dec. 1915. Under loppet af 1915 framfördes
i riktningen Trälleborg-Haparanda 35 tåg, medförande
7,740 invalider, och i riktningen Haparanda-Trälleborg
36 tåg, medförande 4,636 invalider, däraf 990
tyskar och 3,646 österrikare och ungrare. I början
af 1916 återupptogos invalid-transporterna, till att
börja med dock endast med ett sjuktåg. Fr. o. m. 15
maj 1916 insattes ytterligare två tåg. På grund
af de erfarenheter, som vunnits under 1915,
minskades antalet platser i hvarje tåg till 228. -
Under det sedan 1914 pågående Världskriget har
Svenska Röda korset haft en viktig uppgift att
fylla i öfverbringandet af s. k. kärleksgåfvor
(ty. liebesgaben) till krigsfångar. Genom sin
hjälpkommitté för krigsfångar hade Svenska Röda
korset under tiden från krigets början (1914) till
l maj 1916 till de ryska fånglägren afsändt 390
järnvägsvagnslaster sådana gåfvor, innehållande
85,707 paket, 119,400 filtar, 90,050 par skodon,
143,527 uniformer, 8,937 satser underkläder,
20,442 maggördlar, 54,144 burkar kondenserad mjölk
samt 6 lådor och 2 fat medicin. Till Tyskland och
Österrike-Ungern ha under samma tid afgått 127
järnvägsvagnslaster, innehållande kläder, matvaror,
tobak, böcker m. m. Värdet af dessa kärleksgåfvor kan
ej exakt anges, men kommittén hade beräknat värdet af
de från Tyskland och Österrike-Ungern till Ryssland
genom dess försorg transporterade gåfvorna till
omkr. 50 mill. kr. Förmedlingen af krigsfångepost
hade omkr. midten af 1916 nått en sådan omfattning,
att omkr. 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
