735 Sjukvårdsafgift-Sjukvårdsmanskap 736 försändelser dagligen ankommo till och afgingo från kommittén Sedan 1909 utger Svenska Röda korset en egen tidskrift: "Tidskrift för frivillig sjukvård i krig." Se Julia Svedelius, "Några blad ur Röda korsets historia" (1915). Af sjukvård i fält under det pågående Världskriget lämnas bilder å vidstående pl. I-II, fig. 3_7. . A. W-dt. Sjukvårdsaf gift, Personlig, en personlig afgift, som till bestridande af allmänna sjukvården uttaxeras på hvar och en, som är skyldig att utgöra mantalspenningar. Urspr, grundar sig denna skatt på 1815 års riksdagsbeslut om ekonomiskt understöd åt länslasaretten, hvilket skulle åstadkommas genom frivillig öfverenskommelse med länens invånare om utgörande för hvarje mantals-skrifven person af någon viss, efter behof vet och den inom hvarje län erforderliga kostnaden lämpad afgift för lasarettens utvidgande, så att alla med venerisk smitta behäftade finge där intagas, skötas och underhållas, de medellösa utan betalning. Dessa ovissa afgifter ersattes redan vid 1818 års riksdag med en fast utgiftspost, den s. k. t r e-skillingsafgiften, vanligen kallad k u r-husafgiften, som för statsregleringsperioden skulle utgå med 3 skillingar b:ko för hvarje man-talsskrifven person. Som denna skatt i vissa län lämnade ett afsevärdt öfverskott, i andra åter visade sig otillräcklig, stadgades vid 1823 års riksdag, att dess storlek skulle, inom gränserna af l skilling b:ko för hvarje mantalsskrifven person som minimum och 5 skilling b:ko som maximum, bestämmas för hvarje län särskildt, för hvilket ändamål utsedda ombud egde att årligen sammanträda inom hvarje län för att besluta om "kurhusafgiftens" storlek. I främsta rummet skulle denna afgift användas för beredande af vård åt veneriskt sjuka och endast i andra hand, om öfverskott uppkomme, för öfriga sjuka å lasaretten. Vid 1845 års riksdag höjdes maximum af "kurhusaf giften" till 6 skilling b:ko, och 1858 bestämdes den till lägst 3 öre, högst 25 öre. 1873 upphäfdes formellt "kurhusafgiften" och ersattes med en personlig skatt, den nuv. sjukvårdsafgiften, att särskildt för hvarje län eller sjukvårdsdistrikt i mån af dess behof utgöras af enhvar mantalsskrifven person, dock hälften för kvinna, med högst 50 öre enligt vederbörande landstings eller stadsfullmäktiges bepröfvande. Ehuru denna afgift numera får tagas i anspråk för "den allmänna sjukvården", finnes dock fortfarande föreskrifvet, att den skall företrädesvis användas till beredande af kostnadsfri vård åt veneriskt sjuka och för vidtagande i öfrigt af tjänliga åtgärder för den veneriska sjukdomens hämmande. R- W. Sjukvårdsbeställningsmän. Se Sjukvårdsmanskap. ukvårdsflagga. Se Sjukvård, sp. 730. ukvärdsformationer. Se S j u k v å r d, sp. 729. ukvårdsfurir. Se Sjukvårdsmanskap. S ukvårdskolonner, Frivilliga. Se S j u k-vård, sp. 733. Sjukvårdskompanier. Se Sjukvård, sp. 725. Sjukvårdskorpral, Sjukvårdskorpral-skolor. Se Sjukvårdsmanskap. Sjukvårdsmanskap. Svenska härens sjukvårdsmanskap indelas i Sjukvårdsbeställningsmän, sjuk- vårdsmän, värnpliktiga, utbildade i egentlig sjukvårdstjänst, och sjukbärare. Sjukvårdsbe-ställningsmännen tillhöra härens fast anställda personal. De tillhöra dels de stridande truppslagen till ett antal, ungefär motsvarande l per kompani (skvadron, batteri), dels trängkårernas sjukvårdskompanier. Vid de stridande truppslagen uttagas de under rekrytskolans senare del bland årets fast anställda rekryter, helst på frivillighetens väg. De erhålla sin första utbildning uti sjukvårdssoldat-skolor af ungefär 3 månaders varaktighet, hvilka i regel hållas vid resp. regementen. En del af sjuk-vårdssoldatskolornas elever utbildas vidare i sjukvårdskorpralskolor, som hållas arméfördelningsvis och pågå under vid pass 9 månader, under ungefär halfva denna tid vid trängkår och under den återstående tiden vid något (militärt eller civilt) större sjukhus. Genomgåendet af sjukvårdskorpral-skola medför kompetens för befordran till sjuk-värdsvicekorpral, sjukvårdskorpral och sjukvår'ds-jurir. För de Sjukvårdsbeställningsmän, som tillhöra trängkårerna, eger utbildningen rum under första året uti rekrytskola, och för de dugligaste af korpralskolornas elever under det tredje året eller senare uti furirskola. Uti hvar och en af dessa skolor är utbildningen delvis förlagd till något (militärt eller civilt) större sjukhus. Sjukvårds-män utgöras af värnpliktigt manskap, tillhörande de stridande truppslagen. De utbildas vid resp. regementen för att vid mobilisering dels fylla bristen på fast anställda och f. d. fast anställda Sjukvårdsbeställningsmän, dels tjänstgöra som läkarbiträden eller användas i vissa speciella befattningar inom den militära sjukvården. Värnpliktiga, tilldelade trängen i egentlig sjukvårdstjänst erhålla sin utbildning dels vid resp. trängkårer, dels vid öfriga truppslags regementssjukhus. De dugligaste af dem afses att vid mobilisering i st. f. fast anställda eller f. d. fast anställda Sjukvårdsbeställningsmän ingå i de sjukvårdsformationer, som uppsättas vid trängkårerna, de öfrige afses till sjukvaktare. S j u k b ä-rare finnas vid infanteriet, artilleriet och trän-gen. Infanteriets och artilleriets sjukbärare uttagas under pågående rekrytskola bland de resp. truppförband tilldelade värnpliktiga, delvis bland de icke vapenföre. Trängens sjukbärare utgöras af värnpliktiga, hvilka redan vid inskrifningen ut-tagits för denna tjänstegren. Sjukbärarnas förnämsta uppgift är att under och efter strid i terrängen uppsöka de sårade och därefter, om så behöfves med hjälp af b å r a r och sjuktransportfordon, föra dem till förbandsplatserna. Utom i sjuktransporttjänst undervisas sjukbärarna i meddelandet af första hjälpen vid yttre skador och hastiga sjukdomsfall, hvarjämte de få någon utbildning i sjukvaktartjänst och vid sjukvisitationerna få hjälpa till med förbandsväxling och andra förekommande göromål. Vid infanteriet och trängen bilda 4 sjukbärare ett bår la g. Tre af dessa bära under marsch den isärtagna bårens delar, och den fjärde, bårlagsbeiälhafvaren, är utrustad med en sjuk-vårdsräska, innehållande en del förbandssaker, särskildt för anläggande af stödförband vid brott-skador. Sjukbärarna böra nämligen, innan transporten till förbandsplatsen begynner, vidtaga sådana åtgärder för de sårades vård, som erfordras