Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvårdsafgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Sjukvårdsafgift-Sjukvårdsmanskap
736
försändelser dagligen ankommo till och afgingo från
kommittén Sedan 1909 utger Svenska Röda korset en
egen tidskrift: "Tidskrift för frivillig sjukvård
i krig." Se Julia Svedelius, "Några blad ur Röda
korsets historia" (1915).
Af sjukvård i fält under det pågående Världskriget
lämnas bilder å vidstående pl. I-II, fig. 3_7.
. A. W-dt.
Sjukvårdsaf gift, Personlig, en personlig afgift,
som till bestridande af allmänna sjukvården
uttaxeras på hvar och en, som är skyldig att utgöra
mantalspenningar. Urspr, grundar sig denna skatt på
1815 års riksdagsbeslut om ekonomiskt understöd åt
länslasaretten, hvilket skulle åstadkommas genom
frivillig öfverenskommelse med länens invånare om
utgörande för hvarje mantals-skrifven person af
någon viss, efter behof vet och den inom hvarje län
erforderliga kostnaden lämpad afgift för lasarettens
utvidgande, så att alla med venerisk smitta behäftade
finge där intagas, skötas och underhållas, de
medellösa utan betalning. Dessa ovissa afgifter
ersattes redan vid 1818 års riksdag med en fast
utgiftspost, den s. k. t r e-skillingsafgiften,
vanligen kallad k u r-husafgiften, som för
statsregleringsperioden skulle utgå med 3 skillingar
b:ko för hvarje man-talsskrifven person. Som denna
skatt i vissa län lämnade ett afsevärdt öfverskott, i
andra åter visade sig otillräcklig, stadgades vid 1823
års riksdag, att dess storlek skulle, inom gränserna
af l skilling b:ko för hvarje mantalsskrifven
person som minimum och 5 skilling b:ko som maximum,
bestämmas för hvarje län särskildt, för hvilket
ändamål utsedda ombud egde att årligen sammanträda
inom hvarje län för att besluta om "kurhusafgiftens"
storlek. I främsta rummet skulle denna afgift användas
för beredande af vård åt veneriskt sjuka och endast i
andra hand, om öfverskott uppkomme, för öfriga sjuka
å lasaretten. Vid 1845 års riksdag höjdes maximum af
"kurhusaf giften" till 6 skilling b:ko, och 1858
bestämdes den till lägst 3 öre, högst 25 öre. 1873
upphäfdes formellt "kurhusafgiften" och ersattes med
en personlig skatt, den nuv. sjukvårdsafgiften, att
särskildt för hvarje län eller sjukvårdsdistrikt i
mån af dess behof utgöras af enhvar mantalsskrifven
person, dock hälften för kvinna, med högst 50 öre
enligt vederbörande landstings eller stadsfullmäktiges
bepröfvande. Ehuru denna afgift numera får tagas i
anspråk för "den allmänna sjukvården", finnes dock
fortfarande föreskrifvet, att den skall företrädesvis
användas till beredande af kostnadsfri vård åt
veneriskt sjuka och för vidtagande i öfrigt af
tjänliga åtgärder för den veneriska sjukdomens
hämmande. R- W.
Sjukvårdsbeställningsmän. Se Sjukvårdsmanskap.
ukvårdsflagga. Se Sjukvård,
sp. 730. ukvärdsformationer. Se S j u k v å r d,
sp. 729. ukvårdsfurir. Se Sjukvårdsmanskap.
S ukvårdskolonner, Frivilliga. Se S j u k-vård,
sp. 733.
Sjukvårdskompanier. Se Sjukvård, sp. 725.
Sjukvårdskorpral, Sjukvårdskorpral-skolor. Se
Sjukvårdsmanskap.
Sjukvårdsmanskap. Svenska härens sjukvårdsmanskap
indelas i Sjukvårdsbeställningsmän, sjuk-
vårdsmän, värnpliktiga, utbildade
i egentlig sjukvårdstjänst, och
sjukbärare. Sjukvårdsbe-ställningsmännen tillhöra
härens fast anställda personal. De tillhöra dels
de stridande truppslagen till ett antal, ungefär
motsvarande l per kompani (skvadron, batteri), dels
trängkårernas sjukvårdskompanier. Vid de stridande
truppslagen uttagas de under rekrytskolans senare
del bland årets fast anställda rekryter, helst
på frivillighetens väg. De erhålla sin första
utbildning uti sjukvårdssoldat-skolor af ungefär
3 månaders varaktighet, hvilka i regel hållas vid
resp. regementen. En del af sjuk-vårdssoldatskolornas
elever utbildas vidare i sjukvårdskorpralskolor,
som hållas arméfördelningsvis och pågå under vid
pass 9 månader, under ungefär halfva denna tid vid
trängkår och under den återstående tiden vid något
(militärt eller civilt) större sjukhus. Genomgåendet
af sjukvårdskorpral-skola medför kompetens för
befordran till sjuk-värdsvicekorpral, sjukvårdskorpral
och sjukvår’ds-jurir. För de Sjukvårdsbeställningsmän,
som tillhöra trängkårerna, eger utbildningen rum under
första året uti rekrytskola, och för de dugligaste af
korpralskolornas elever under det tredje året eller
senare uti furirskola. Uti hvar och en af dessa skolor
är utbildningen delvis förlagd till något (militärt
eller civilt) större sjukhus. Sjukvårds-män utgöras
af värnpliktigt manskap, tillhörande de stridande
truppslagen. De utbildas vid resp. regementen för att
vid mobilisering dels fylla bristen på fast anställda
och f. d. fast anställda Sjukvårdsbeställningsmän,
dels tjänstgöra som läkarbiträden eller användas
i vissa speciella befattningar inom den militära
sjukvården. Värnpliktiga, tilldelade trängen i
egentlig sjukvårdstjänst erhålla sin utbildning dels
vid resp. trängkårer, dels vid öfriga truppslags
regementssjukhus. De dugligaste af dem afses att
vid mobilisering i st. f. fast anställda eller
f. d. fast anställda Sjukvårdsbeställningsmän
ingå i de sjukvårdsformationer, som uppsättas vid
trängkårerna, de öfrige afses till sjukvaktare. S j
u k b ä-rare finnas vid infanteriet, artilleriet och
trän-gen. Infanteriets och artilleriets sjukbärare
uttagas under pågående rekrytskola bland de
resp. truppförband tilldelade värnpliktiga,
delvis bland de icke vapenföre. Trängens
sjukbärare utgöras af värnpliktiga, hvilka
redan vid inskrifningen ut-tagits för denna
tjänstegren. Sjukbärarnas förnämsta uppgift är
att under och efter strid i terrängen uppsöka de
sårade och därefter, om så behöfves med hjälp af
b å r a r och sjuktransportfordon, föra dem till
förbandsplatserna. Utom i sjuktransporttjänst
undervisas sjukbärarna i meddelandet af första
hjälpen vid yttre skador och hastiga sjukdomsfall,
hvarjämte de få någon utbildning i sjukvaktartjänst
och vid sjukvisitationerna få hjälpa till med
förbandsväxling och andra förekommande göromål. Vid
infanteriet och trängen bilda 4 sjukbärare ett bår
la g. Tre af dessa bära under marsch den isärtagna
bårens delar, och den fjärde, bårlagsbeiälhafvaren, är
utrustad med en sjuk-vårdsräska, innehållande en del
förbandssaker, särskildt för anläggande af stödförband
vid brott-skador. Sjukbärarna böra nämligen, innan
transporten till förbandsplatsen begynner, vidtaga
sådana åtgärder för de sårades vård, som erfordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
