går, kunna vi sedan iakttaga i minnet. Äfven härvid kunna misstag begås, och kontroll genom jämförelser med andras erfarenheter är därför behöflig. Själfiakttagelsen är och förblir psykologiens viktigaste kunskapskälla, då vi den förutan intet skulle veta, hvad själslif är och innebär, och endast med utgångspunkt från denna vår inre erfarenhet kunna tolka yttre tecken till själslif och förstå, hvad andra om sådant meddela. S-e. Själfinduktion, fys. En elektrisk ström åstadkommer, då dess styrka förändras, elektromotoriska krafter och strömmar uti en närliggande ledare, hvilka sträfva att motverka förändringen hos strömstyrkan. På samma sätt förmår, uti en af en ström genomlupen trådrulle, en ändring hos strömstyrkan i ett trådhvarf att uppväcka mot-elektromotoriska krafter uti de närliggande trådlindningarna. Denna egenskap kallas själfinduktion. För strömmar med konstant strömstyrka är denna utan betydelse, men däremot icke för sådana med föränderlig strömstyrka, såsom växelströmmar. Själfinduktionen verkar där som ett motstånd och är i många fall hinderlig. Särskildt är detta fallet för motståndstaloner, hvilka därför lindas efter särskilda principer (se Bifilärveckling), hvarigenom själfinduktionen reduceras så mycket som möjligt. Jfr Själfinduktionskoefficient. S. A-s.* Själfinduktionskoefficient, fys., kallas den faktor (L), med hvilken ändringen i strömstyrkan di per sekund skall multipliceras för beräkning d̅t̅ af den genom själfinduktionen (se d. o.) alstrade elektromotoriska kraften (E), som således erhålles ur ekvationen: E = L di En själfinduktion af d̅t̅ storleken 1 henry (se d. o.), den tekniska enheten, säges en ledare ha, i hvilken en elektromotorisk kraft af 1 volt induceras, när strömstyrkan på 1 sekund ändias med l ampere. I England används ofta i st. f. henry ordet secohm. T. E. A. Själfinduktivitet, fys., detsamma som själfinduktionskoefficient (se d. o.). Själfinfektion. Se Auto-infektion. Själfinträde af kommissionär, jur. och hand. Om en kommissionär, som har uppdrag att för sin kommittents räkning sälja vissa varor eller värdepapper, fullgör sitt uppdrag så, att han för egen räkning köper varorna eller papperen, säges han själf inträda som köpare. Likaså kallas det själfinträde af kommissionär med uppdrag att köpa visst gods, om han för egen räkning säljer det till sin kommittent. Gällande lag (lag om kommission, handelsagentur m. m. 18 april 1914, med hvilken öfverensstämmande lagförslag föreligga i Danmark och Norge) tillåter kommissionärer sådant själfinträde, allenast när rätt därtill följer af aftal eller af handelsbruk eller annan sedvänja. Själfinträdet måste uttryckligen tillkännages; det befriar icke kommissionären från hans förut bestående förpliktelse att tillvarataga kommittentens intresse, men utesluter å andra sidan icke kommissionärens rätt till provision och kostnadsersättning. Stadsmäklare är själfinträde h. o. h. förbjudet. Se vidare "Förslag till lag om kommission, handelsagentur" m. m. (1913), sid. 130-146. C.G.Bj. Själfjäsning, bot. Se Andning, sp. 973. Själfkommunion. Se Kommunion. Själfkostnadspris, hand., det pris eller den kostnad, hvartill en säljare beräknar, att en af honom inköpt eller framställd vara står honom själf vid tidpunkten för dess försäljning. Själfkostnadspriset för en af säljaren inköpt vara kommer då att omfatta icke blott varans ursprungliga inköpspris (fakturabeloppet) och öfriga direkta anskaffningskostnader (såsom transport, försäkring, tull), jämte ränta, samt eventuellt förekommande speciella kostnader för förvaring och afsättning (såsom ompackning eller annan behandling af varan, särskild försäljningsprovision m. m.), utan äfven på densamma löpande del af de allmänna förvaltningskostnaderna för anskaffning, förvaring och afsättning (såsom kontorskostnader af alla slag, inklusive allmän reklam, resande m. m., magasinskostnader, i detaljhandeln äfven butikskostnader). Själfkostnadspriset för en af säljaren tillverkad vara omfattar på liknande sätt dels de ursprungliga speciella tillverkningskostnaderna (kostnaderna för direkt konsumerade råvaror m. m. och för vid tillverkningen direkt användt arbete, jämte ränta), å varan i fråga löpanda del af de allmänna framställningskostnaderna (såsom kostnaderna för fabrikslokal, maskiner, verktyg m. m. samt för indirekt arbete, såsom allmänna arbetsledare, ingenjörer o. s. v.) och eventuellt speciella förvarings- och afsättningskostnader, dels på varan löpande del af de allmänna förvaltningskostnaderna för anskaffning, förvaring och afsättning. Äfven i fråga om andra slag af framställning än egentlig tillverkning (t. ex. vid jordbruk) kunna de i själfkostnadspriset ingående posterna inordnas under ofvan antydda hufvudrubriker. I hvarje fall utgör naturligtvis skillnaden mellan själfkostnadspriset och det pris, hvartill varan omsider försäljes, säljarens vinst - eller förlust. En riktig beräkning af själfkostnadspriset är därför uppenbarligen af allra största vikt för en säljare. Å. W:son M. Själfkritik, kritisk själfpröfning och därpå grundad värdering af ens egen personlighet, sina egna tankar, känslor och viljeyttringar. Särskildt vetenskapen och konsten kräfva af sina utöfvare allvarlig själfkritik, men enhvar är i moraliskt hänseende förpliktad därtill. Själfkritiken försvåras genom vår benägenhet att gilla våra egna tankar och handlingar. Den kan därför utföra sin uppgift, endast om man afsiktligt bekämpar denna benägenhet och bemödar sig att bedöma sig själf, såsom man skulle bedöma en annan. S-e. Själfkänsla, psyk. 1. Hvarje känsla, som refererar sig till det egna jaget, idiopatisk känsla i motsats mot altruistisk känsla, som hänför sig till annans väl eller ve. - 2. Värdekänsla af det egna jagets stora betydelse i motsats mot känsla af egen ringhet. S-e. Själfladdare, populär benämning, som stundom användts för att beteckna automatiska eldvapen. G. af Wdt. Själfljud, språkv. Se Språktakt och Vokal.