767 Själfständig ionisering-Själland 768 måste till följd af sakens natur vara underkastade större centralisation än andra. I allmänhet kan sägas, att ju mer kulturen tillväxer, dess flera områden öppna sig, på hvilka det allmänna måste ingripa reglerande, begränsande eller skyddande, medan samtidigt upplysningens och medborgarandans ökande och stärkande medföra, att en allt större del af rena förvaltningsgöromål kan öfver-lämnas åt folket själf. Det är en af de moderna statsvetenskapernas och den moderna statskonstens svåraste uppgifter att bestämma gränsen mellan själfstyrelse och centralisation, mellan medborgarnas fria s j älf verksamhet och statsförvaltningens ingripande. Föregångslandet med afseende på själfstyrelse har varit England. Jfr Byråkrati, Centralisation, Decentralisation och F ö r v a 11 n i n g. H. S-n. (S. B.) Själfständig ionisering, fys. Se Ionisering. Själfsuggestion. Se Suggestion. Själfsädd. 1. Landtbr., fröspridning från växande gröda, förekommer ej från åkerbruksväxter, men kan ha en viss betydelse för mångåriga fodervallars och ständiga ängars fortvarande fruktbarhet. Vissa ogräs förökas hufvudsakligen genom själfsådd. Se Ogräs. - 2. Skogsv. Se Naturlig föryngring. Själfsänkande lavettage, krigsv. Se L a vetta ge, sp. 1430. älfsöfning. Se A u t o h y p n o s. älftrycklampa. Se L u x. älftäkt, jur., kallas det förfarande, då någon, utan anlitande af offentlig myndighets biträde, själf tar sig rätt. Undantagsvis kan ett sådant förfarande vara tillåtet. Sålunda må, enligt Pro-mulgationslagen till Straffl. § 16 p. 6, gods, som man förlorat genom brott eller på annat sätt, tagas åter från "lösker man" (lös person, lösdrifvare), från den, som är misstänkt för att vilja rymma, samt från tjuf, som träffas å bar gärning. Likaså har man i vissa fall rätt att själf sätta sig i besittning af saker till säkerhet för ett anspråk (se Pantning). Kegeln är emellertid, att själf-täkt är en förbjuden och straffbar gärning. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Härjämte kan jämlikt § 191 Utsökningslagen öfver-exekutor anlitas för att "återställa besittningen eller annat förhållande, som rubbadt är". - I modern lagstiftning är själftäkt ofta tillåten i större utsträckning. Sålunda förklarar den tyska civillagen § 229 helt allmänt själf hjälp tillåten, "så snart offentlig myndighet icke i rätt tid kan anlitas, samt utan ett omedelbart ingripande fara förefinnes, att anspråkets förverkligande omintetgöres eller väsentligen försvåras". J. H-r. (N. S-g.) Själftändare. Se Lys gas, sp. 109. Själfutbildningsteori, psyk., en af de teorier, som uppställts till lekens psykologiska förklaring (se Lek). S-e. Själfverkande strömafbrytare, fys. Se Strömbrytare. Själf verksamhet, psyk. och pedag., själfständig verksamhet, verksamhet, som man fritt beslutat och utför enligt själfuppgjord plan i motsats till verksamhet, som ledes af andras anvisningar eller befallningar. Den nutida pedagogiken lägger särskild vikt vid barnens uppfostran till och genom själf verksamhet. s~e- Själland (da. Sjælland; se kartan till art. Danmark), den största af de danska öarna, belägen mellan Östersjön i s., Öresund i ö., Kattegatt i n. och Stora Bält i v. 7,026 kvkm. Namnet skrifves urspr. Seland (lat. Selandia) och skall säkerligen uppfattas som Sjöland ("Söland"; poetiskt "Sjölund"). Till följd af hafvens inskärningar har ön en mycket oregelbunden form: på östra kusten Kjöge bugt och Fakse bugt (med Præstöfjorden), mellan hvilka halfön Stevns skjuter fram; på norra kusten Isefjorden med sina tre armar och Sejröbugten, hvarigenom tre halföar bildas, Nor-Själland, Hornsherred och Odsherred, hvilken sistnämnda löper ut i Själlands odde; på västra kusten Kalundborgfjorden mellan halföarna Refsnæs och Asnæs, vidare Korsör nor och Skjelskör nor samt Svinö

Folkdräkter från nordvästra och norra Själland.

bugt (med Karrebæksfjorden). Marken är kuperad, jordmånen till största delen bördig, och på många ställen finnes vacker skog. På östra kusten framträder kritformationen tydligt, i synnerhet på Stevns klint och vid Fakse. I Nor-Själland och Hornsherred förekommer rullstenssand, men eljest är rullstenslera den förhärskande formationen. Midt på S., mellan Roskilde och Ringsted, finnes en höjd, som sträcker sig från Höbjerg till Skovbakke (resp. 81 m. och 114 m.) med S:s högsta punkt, Gyldenlöves höj (126 m.). Därifrån utgå 4 vattenskillnadslinjer, som dock ej bilda sammanhängande höjdsträckningar: en nordvästlig, som slutar vid Refsnæs och hvaraf en gren går norrut, upp till Odsherred, med Vejrhöj (121 m.); en sydvästlig, till Skjelskör (högsta punkten Æterbjerg, vid Slagelse, 97 m.); en nordöstlig, från Maglehöj, ö. om Roskilde, upp genom Nor-Själland till Kronborgs udde, med Frederiksborgs Skansebakke (77 m.), och något östligare Maglebjerg (91 m.) mellan Fur-sö och Öresund; slutligen en sydöstlig, som slutar i Kulsbjergene vid Vordingborg, med en stor höjd mellan Næstved och Fakse, där Kobanke (123 m.), Overdrevsbakken vid Vester Egede (116 m.) och andra höjder äro att märka. Från Kjöge bugt till bortemot